CLE1960 - Instagram å jag liksom!

fredag 11 september 2009

Hur ska man ha tid att jobba när det tar så mycket tid att göra andr saker?

Första veckan som jag känner att man kliver in i något som kan kallas vardag.
Veckans mål, ta tag i och styra upp vardagen.
Måndag:
Tog en rejäl skogspromenad med Dessan.
Satte mig ner och ringde alla dessa samtal som stod på ’att göra’ listan.
Fick besked om att jag inte var aktuell för det jobb som jag sökt, skälet var att jag saknade erfarenhet av pellets och energiprodukter, en intygan om att jag både var expert på samt hade lång erfarenhet av Pelle(s) samt var energisk hjälpte visst inte :(
Tisdag:
Idag skulle jag ha jobbat på Sportnik i 1 år, passade på att ändra/korrigera mitt mobilsvar.
Bombade nya inlägg i bloggen, lade bl.a. ut bilder från Mytilini.
Skrev ner samtliga av Farstas matcher för hela säsongen i almanacken.
Åkte över till Sebban och styrde upp arbetet (hmpf..), förbi hos Gurli för att avslutningsvis svänga förbi hos Katarina.
Såg ’Män som hatar kvinnor’ – yes, du hörde vi såg en film!
Hemmabio, förstås och ja….. jag somnade….
Onsdag:
Var på en förutsättningslös jobbintervjuvlunch på ett företag inom it-säkerhet.
Precis innan jag klev innanför dörrarna slog mig tanken, ’vad gör jag om jag sträcker fram handen och han avvisar den med, hmpf – svininfluensan…?’. Ska jag då bara nicka eller ska jag köra en Buddhahälsning???
Han tog i hand, pust!
Jobbet då, nja.. sälja in (boka in) möten - högst osäker på om det är min ’grej’.
Torsdag:
På intervju hos en nygammal arbetsgivare, de behöver extrafolk och undrade om jag var intresserad. Här rådde ingen svininfluensahysteri, tack för det. Istället var det kärt återseende med både handskakningar och kramar..
Torsdagskväll, hämta upp Albin hos brorsan, middag hemma hos mamma i Täby och som vanligt alltid lika superbt gott.
Fredag:
Avrapportering hos Arbetsförmedlingen.
En lätt flukt över axeln, nix – ingen jag känner i hasorna (varför gör jag så???, nästan fascinerande att det känns så pinit att skrida in på AF)
Handsprit utställt och inga handskakningar, en lätt nickning och hälsningsfrasen var avklarad.
Fick beröm, jag var en sååå duktig arbetslös, kändes tryggt – skönt med bekräftelse på något…
Kort shopping, hem, fixa fredagsmailet.
And here I am.
/Carina

2 kommentarer:

  1. Kjerstine Tillbom15 september 2009 08:49

    Carina jag blir på gott humör varje veckoslut när jag läser dina roliga,alvarliga och mysiga innlägg. Kram

    SvaraRadera
  2. Tackar och bugar :)
    Jättekul att du gillar det du läser.
    Hoppas att allt är bra med er.
    Perre hälsar
    /Carina

    SvaraRadera