CLE1960 - Instagram å jag liksom!

fredag 30 oktober 2009

Skrivkramp!

Skrivkramp kallas det visst!
Jag förstår inte men den senaste tiden har orden inte kommit till mig.
Nya ämnen och formuleringar brukar dyka upp i skallen vid de mest oväntade tillfällena, dessa brukar lagras för att sedan återanvändas i Fredagsmail och blogg, utom nu då – tvärtyst :(
Hallå orden, var är ni???

Det gick inge bra för ’mina’ herrar hemma i Farstahallen förra helgen, förlust i sudden.
Förstår inte riktigt, i mina ögon har 'vi' en grym trupp i år (ok, saknar Ola), laget har förutsättningar att sopa mattan med alla – hör ni det!

I helgen är det Hallowen, eller som det egentligen heter i Sverige, Alla helgonahelgen (skriver man det så???) – som för övrigt inte har ett skvatt med Hallowen att göra, egentligen..
I helgen jobbar Perre dag, själv ska jag nog ligga på soffan och vräka i mig smågodis – det sägs vara alldeles legitimt en sån här helg ;)

Ska på någon slags jobbintervju idag (via kontakter).
Lite osäker på vad det gäller och vad företaget heter (!!!), men personen jag ska träffas namn är Göran Larsson – bådar väl sådär gott.. he he...
Har den senaste tiden säkert skickat iväg 15-20 jobbansökningar.
En del jobb riktigt intressanta, en del mest för att tillfredställa statistiken på Arbetsförmedlingen.
Men förstår inte, inte en enda återkoppling – hallå, finns jag???

torsdag 29 oktober 2009

fredag 23 oktober 2009

Korkade saker!

Satt och funderade på de mest korkade, ogenomtänkta eller överilade saker som jag gjort och bortsett från några rena dumheter kom jag fram till följande topp 3 lista.
Plats 3 )
Kommer undan med här eftersom preskribitontiden sedan länge är passerad.
Vi pratar tidigt 70-tal. Jag, brorsan och vår kombattant Susse skulle skoja med min barnvaktssittande mormor.
På övervåningen gömmer vi Hasse under sängen, därefter ropar vi i högan sky, ’Morris, Morris – Hasse har ramlat ut genom fönstret’, VI trodde (fråga mig inte hur vi kunde tro just det…) att Morris dvs. min mormor skulle komma springande upp för trappan och väl framme vid fönstret skulle brorsan hoppa fram och tjoa ’LURING’.
Facit: Morris springer ut, skriker i högan sky, hittar ingen Hasse nedanför fönstret tror att är han slagit i huvudet och vinglat ut på vägen. Vi hänger handfallna ut genom fönstret och börjar känna oss dumma, ropar till Morris att Hasse är här.
Det tog en stund innan stackars Morris nerver lugnats och vi, vi fick kökstjänstgöring resten av veckan.
Plats 2 )
Inte så smart, rätt korkat och fråga mig inte hur jag tänkte…
I mitten av 80-talet halkade jag in i en s.k. skönhetstävling, ’One million dollar Pet of the year Pagent’ hette den och gick av stapeln i New York och Atlantic City.
Det här borde ha blivit mitt livs största äventyr, vilket det på sitt sätt blev – dock inte som det var tänkt. Vi, 50 tjejer från jordens alla hörn blev hopfösta och på ’Miss Word’-vis.
Vi skulle tränas i gång, bära aftonklänning, baddräkter, nationaldräkt samt hålla ett litet ’tal om oss själva. Vi var även tvungna att skriva under ett 40 sidor tjockt avtal – allt detta förstås på engelska. Min rumskollega Miss America förklarade allvarsamt kontraktet för mig, att jag förband mig till både det ena å det andra om jag skrev under och att hon minsann inte tänkte skriva under detta slavkontrakt. Carina fick kalla fötter, packade sin väska och smög mitt i natten ut från hotellet i Atlantic City, tog en Greyhoundbuss till Philadelphia, väntade på en ödslig busstation tillsammans med ett gäng svarta busar som alla hade passat in i något avsnitt av cops för att sedan ta anslutningsbuss till Washington.
Väl framme där togs jag om hand av diplomatfamilj.
Facit: dagen därpå stod det i Washington Post att svenska hade rymt från skönhetstävling, Expressen slog på med mittuppslag om min rymning och jag, ja ångrade mig nästan direkt.
Vann 1 million dollar gjorde min danska ’kollega’ Jeanette.
Plats 1)
För att hitta vinnaren behöver jag inte gå så långt tillbaka i tiden.
Jag hade via jobbet fått/vunnit en resa till Montreal, Canada.
Det var flyg, hotell, kolla NHL Hockey och NBA basket samt en helikoptertur över Niagarafallen.
Men, denna Canadatripp skulle vara precis när MINA 87:or skulle spela 8-delsfinal i SM.
Hey, hey hey - ni hör ju själva, 8-delsfinal i SM – hemma i Farstaborgen, vem skulle sitta i secket, vem skulle hålla tummar å tår å vem skulle packa Loppans väska, jag bara undrar???
Så, valet var enkelt.
Canadabiljetten gick vidare till en inte-allt-för-ledsen kollega.
Facit: Jag fick bevittna en av de bästa innebandymatcher som ’mina’ killar någonsin har presterat och tillika en av de bästa matcher som jag någonsin sett.
Inför en fullsatt Farstahall lyckades laget knäppa Ackers på näsan och ta sig vidare till kvartsfinal i SM – det kändes så stort så det knappast går att beskriva.
Imorgon väntas innebandy igen.
Ses i Farstahallen
/Carro
& Co

måndag 19 oktober 2009

Jag, en stalker?

Efter att ha fått tips från en CV-coach har jag nu talat med en Jobbcoach.
Hade jag haft anlag för att coacha finns tydligen en spikrak bana utstakad (utspikad?!?)
JO, i alla fall – har talat med en jobbcoach.
Fick förstås massa goda tips om nya vinklingar på min arbetslivserfarenhet, gott så.
Men, lyssna här.
Hans tips på att just JAG skulle sticka ut i mängden var att vara unik (nähä?!?).
Hittar jag ett jobb som jag är intresserad av skulle jag försöka ta reda på ALLT om denna arbetsplats, googla på chefernas namn, leta på Facebook och i allmänhet ta reda det mesta om företagets verksamhet. I princip skulle man leka detektiv och kolla upp de ansvarigas intressen och sedan använda sig av den informationen i sin ansökan (självklart i positiv bemärkelse). T.ex., personalchefen hoppar fallskärm – ’min stora dröm är att börja hoppa fallskärm’ – ja, ni fattar.
Man bör dessutom slipa och skarva vad man gjort tidigare, 'för det gjorde alla'
Sitter här stum, vet inte riktigt hur den informationen känns.
Men nää, någon stalker är jag inte och har heller inte ambitionen att bli.
Så, fortsätter att leva på hoppet om att den som anställer mig gör det för att de har gillat de som de läst.
/Carina
Den positive

lördag 17 oktober 2009

Grattis Åsa!

Skickar en STOR grattishälsning till världens bästa Åsa som idag fyller jämna år.
Vi lärde känna varandra när vi jobbade på N3sport.
Tror vår vänskap började med att jag totaldissade hennes nyinköpta stövletter, ja ni vet sådana hemska saker som ska föreställa en blandning av stövlar och skor, funkar till jeans men INTE till kjol.
Ärlighet varar uppenbarligen längst, jag ser idag Åsa som en av mina bästa vänner och ärligaste personer jag känner.
Hoppas du får en bra dag:
Kram till dig
/Carina
P.s Stövletterna hörde jag i efterhand att hon lämnade tillbaka till butiken he he…

fredag 16 oktober 2009

Sex å sånt

Följer med stort intresse besöksstatistiken för min blogg och utan tvekan har de inlägg där rubriken innehåller ord som sex och bröst allra flest besökare, hmm you dirty old minds….
Dessutom har de genom åren skickade Fredagsmail som innehållit blunders från t.ex. porrfilmsinspelningar, snusk och snask eller historier av ’underbältet’-karaktär fått mest gensvar.
Lite spännande det där…
Som den öppensinniga liberal jag är fascineras jag över människors dubbelmoral.
Lite som att ingen köper herrtidningar utan läser dem hos frisören eller att man har Canal Plus hemma för att kolla sportsändningarna!?!
Jag är övertygad om att alla gillar sex och gör man inte det så är det bara att beklaga...
Å nej, nej – man behöver inte skrävla om det, det är bara dubbelmoralen som jag reagerar mot.

Tiden går obehagligt snabbt.
Förundras över hur mycket även jag som borde leva ett ’fredag-hela-veckan’-liv ser fram emot helgerna.
Kanske är det för jag då blir lika med alla andra dvs. legitimt ledig eller kanske är det för att jag slipper känna press att söka obefintliga jobb.
Vad vet jag, vad vet jag?
Jo föresten, jag vet att det var GRYMT kul att sitta i secket förra helgen, vinst – förstås :)
Innebandysäsongen 09-10 är igång och jag med den.
På måndag kan den intresserade kika på 8-del i DM mot Hammarby i Farstahallen, start 20.15.

I helgen ska vi äta fondue och det var sannerligen inte igår.
Fondue, Plankstek, Löksoppa och Potatisgratäng, det är ’husmanskost’ som jag är uppväxt på.
Slår härmed ett slag för den trevliga samvaron som en fonduegryta ger.

Ha en bra helg alla!
Kram
/Carina
& Co

onsdag 14 oktober 2009

Nytt CV

Efter ångest och elände – omskrivningar och nyskrivningar har jag fått ihop ett CV-brev som känns hyfsat som jag.
Bestämde mig helt enkelt för att totalt ignorera cv-coachens tips samt alla råd från bättre vetande, förmodligen både dumt och korkat.
I did it my way och so far so good (här spottar vi klyshor) :)
Menar - hellre är jag ett schysst original än en blek kopia.
”Ahh, du låter intressant, kan du skicka ditt CV?”
”Självklart, det kommer omgående!”

Detta blir nu min kommande melodi.

Men… jag är så vansinnigt trött på, irriterad på och allmänt förbannad på att det nuförtiden inte finns ett enda jäkla jobb som utannonseras av företagen själva. Istället finns en uppsjö av bemanningsföretag som sköter det hela, dessutom kan man inte bara söka jobbet via dem utan först registrera sig på just deras webbplats och lägga upp hela sitt CV, om och om igen – vad är detta, grrr… :(

Trodde inte att jag skulle säga detta, men det börjar kännas psykiskt påfrestande att vara arbetssökande.
I alla annonser, även för de mest ’simpla’ tjänster bör man ha ’minst’ högskolekompetens, vara studerande, ha erfarenhet inom just denna bransch eller motsvarande. Känns som jag snart inte duger till något, och vad kan jag egentligen???
Och som grädde på moset börjar jag känna mig rejält fattig :(

Bilden från tiden på Edda.

tisdag 13 oktober 2009

Våra öar!

Tjenixen i höstrusket!
För oss ljusdiggare börjar nu en underbar årstid där det är helt legitimt att sitta inomhus endast iklädd blockljus, värmeljus och kronljus.
Ser tillbaka på sommarens alla fantastiska resor och känner mig nöjd. Inledde starkt redan i maj genom att åka till Rom en vecka. I juli, fick vi ett par sköna veckor då vi lotsade oss runt på västkusten, han även med en Ålandstripp och Höga Kusten.
I augusti jobbade vi oss vidare till Mytilini och jag tog en bonustripp till Zakynthos.
Ska liksom inte klaga (vilket jag heller inte gör).
Fick frågan om vilka grekiska öar som vi besökt, här kommer en lista över dem:
Lefkas
Zakynthos (Carina x 2)
Kefalonia
Kreta
Mykonos (Perre)
Egina (Carina)
Mytilini/Lesvos
Skiathos
Skopelos
Alonissos
Rhodos (Carina x 2)
Thassos
Så, ännu är ett tag kvar innan vi har varit 'ö'verallt he he...

Bilden från ett vackert Kefalonia

fredag 9 oktober 2009

Uppmärksamhet!

Jag tillhör dem som tror att vi alla har ett behov av att synas men att vi har olika sätt att uttrycka det på.
Man kanske är klassens clown, festprissen på jobbet, plugghästen, gaphalsen, idrottskillen/tjejen, ideellt engagerad eller aktiv inom annat område – alla sätt är, i mina ögon bara olika vägar att synas på.
För visst är det så att vi nuförtiden mer eller mindre kräver, önskar eller suktar efter någon form av uppmärksamhet och behovet har bara ökat via tv´s dokusserier och internet – skumt… varför är det så?
Själv tror jag att ja fick en stor del av min uppmärksamhetstörst släckt under de år i början av 80-talet då jag jobbade som utvikningsmodell.
På den ’tiden’ räckte det med runda höfter och ett sött leende för att få fotojobb, silikonbröst var det knappt någon som hört talas om.
Några spännande år blev det där det både ingick resande och lite medieuppmärksamhet. Efter avslutad ’modellkarriär’ (hmpf…karriär.., dags att ta till saltkaret) tog barnafödande vid, även det ett sätt att synas på. Senare fick jag min röst hörd genom mitt engagemang i innebandyn och numera sitter jag i seck och bloggar (dock inte samtidigt).

En govän sedan lekis är Frank (Frallan-Frasse-Frank the tank,Frankie boy).
Han blev liksom jag uppsagd från N3sport för dryga året sedan, sen sadlade han om till kändis (sorry skådis…)
Frallan syns just nu i Alectareklamen, kommer synas i Helena Bergströms nya film, flera kommande avsnitt av Blåsningen och även Oskyldigt dömd – snacka om raketkarriär, go for it Frankie!

Pratade med en CV-coach från arbetsförmedlingen idag (det finns då en titel för allt).
Han dissade min nyskrivna CV och kom med tusen och en idéer till ett nytt.
Vet inte vad det är med mig, men istället för att bli peppad av coachens idéer så blir jag muttrig å anti – jag vill minsann göra på mitt sätt (knäppa obstinata jag…)!

Har inte sett ett enda avsnitt av Hollywoodfruar så har nollkoll på Anna Anka.
Däremot fastnade jag igår framför Mammas Pojkar, jag bara satt å gapade – vad är detta???
Å Sebban och Loppan, inse fakta – jag är en ovanligt vanlig mamma, för min del får era flickvänner se ut hur som helst (bara de gillar att städa och tvätta he he…)
Var en sväng bort till Rusta i Länna idag, de höll på och julpynta, öhhhhhhhhhhhhh – jo, jag skrev julpynta!!!

Nää, nu är det nog för idag
Seck för imorgon
Och choklad på söndag
Kram
/Carina

måndag 5 oktober 2009

Lite Leopold

Det har varit mycket Sebban den senaste tiden.
Tänkte att det är dags att uppdatera er på hur det går får den andra lilla parveln, Leopold.
Tyvärr är det inte mycket man ser av honom, vilket jag tycker är jättetrist :(
Men lite koll har jag (tack gode gud för Facebook och Twitter - vad skulle vi stackars föräldrar annars göra???)
Han bor på Pilgatan, Kungsholmen.
Han målar på som aldrig förr.
Båda ovanstående aktiviteter görs tillsammans med H (!!!)
Han festar precis som vanligt
och... har den goda smaken att som vanligt vara välklädd.
Det senare uppmärksammas av såväl vänner som en stolt mamma :)
Kolla in här får ni se
/Carina Chanel

söndag 4 oktober 2009

På dop

Söndagen bjöd på kyrkobesök, dock var det inte högmässan som kallade utan lilla Jakobs lillabror lilla Simon som skulle döpas.
Om det nu är någon som undrar vilka dess två små herrar är kan jag berätta att det är Mattias och Annas söner.
Vilka är då Mattias och Anna, jo Mattias är Perres syster Katarinas äldsta son, vilket i sin tur betyder att Perre och jag är morbror och moster till Mattias och Anna är således hans fru.
Annas pappa Claes är av skotskt påbrå och bar därför traditionsenligt kilt, udda och väldigt tjusigt.
Dopet var vackert.
Prästen underhållande och Hammarby:are.
Det lästes text av ’Kenta’ – ’Just idag är jag stark’
Vi bjöds på skönsång av tjej/kvinna, dock fick jag lite av en auditionkänsla, du ’Idoluttagningen är slut för säsongen…’.
Dopkaffet serverades i den ufina Vendelsö Bygdegård.
Bjudskumpan smakade superb, maten fenomenalt och tårtorna var riktiga delikatesser.
Så, vi tackar för en trevlig dag.

En fortfarande proppmätt
/Carina



We did ít!

Mot alla odds lyckades vi under några stressiga lördagstimmar förändra Sebbans lägenhet från byggarbetsplats till trendig ungkarlslya.
Kände mig bitvis som någon av programledarna från Koja till slott, Bygglov eller Äntligen hemma.
For runt med mopp och trasa samtidigt som jag arrangerade kuddar och ljus.
Som pricken över det berömda fixades fika och snittar till 25 personer, yeahhh…






Nå, vad tycks?
Visst blev det grymt bra :)
Design
/Carina Carter
och
Sebastian Timell

fredag 2 oktober 2009

Shopping med Sebban

Efter en smått eländig dag (varför känns vissa dagar så?, är det så enkelt att även dessa behövs för att man ska uppskatta allt gott som finns?, nåja…) så hade jag på eftermiddagen lovat Sebban att vara kompetent smakråd. Under tre smått hysteriska timmar hann vi med Ikea, BoConcept, Bolagret, Hemtex, Rum Interiör, Granit, Indoor och Sia.
Sebastian shoppade loss och lydde mamsens goda råd när det gällde inredningsdetaljer – å jisses vad han kommer få det snyggt hemma.
Inflyttning/födelsedagsparty är utlovat till imorgon (lördag) kväll.
Parkerade en fullproppad bil, klev in i lägenheten – följande syn mötte mig…




Alltså, jag vill inte på något sätt vara negativ, men inflyttningsfest imorgon!!!
Man måste vara grym optimist för att se den möjligheten ;)
Men ok, jag finns på plats imorgon bitti för städning.

Okey friends!

Nu är det allvar om gäller – jag måste snart se till att skaffa mig ett jobb.
Har tidigare berättat vad jag gärna vill jobba med, och… vad jag INTE vill jobba med.
Så, passar på att slänga ut en bedjan, för min skull, håll gärna ögon och öron öppna, tack.
Hur mycket jag än tycker om att vara hemma så ger det dåligt med klirr i kassan.
Så sökes; något kontors, support, fixit och administrationsaktigt – gärna med lite flexibilitet.
Vad säger ni - det borde väl inte vara så himla svårt?

Imorse var det frostigt och vackert ute.
Jag får lite av en religiös känsla att titta ut över den ångande sjön, den kristallfrostiga vassen och de krispiga löven.
Klev in efter morgonpromenaden och inser att det nu är dags att plocka undan sommarskorna.
Mina älskade skor, ja!
Som mest har jag nog haft uppåt en 70-80 par i garderoben.
När vi flyttade för några år sedan bestämde jag mig för att göra upp med min skofetischism, det var tungt men ack så nödvändigt.
Jag skickade alla färgglada 80-tals pumps, jag grävde ner alla remsandaler och slängde alla stilettklackar.
Nöjt konstaterade jag nu att de par som nu fanns kvar i garderoben var samtliga sådana som jag använde.
Men så var det de där med högklackat, det är så vansinnigt snyggt…. på andra :(
Jag har provat å provat å provat igen, men icke – bara att inse, jag ser inte klok ut i högklackat.
Tänk er två gamla hederliga telefonstolpar kapade i en lagom höjd, på toppen sätter du en medicinboll och hela ekipaget låter du balansera på ett par 6 tum spikar – då har ni bilden av hur jag ser ut, eller i alla fall känner mig i högklackat.
Bara att inse, Carina ska hålla sig på jorden…

Avslutar med en underbar, den är helt enkelt klockren!


/Carina

torsdag 1 oktober 2009

Zakynthos

Tisdag
Upp i ottan, bara sovit några få timmar.
Snälla Pelle skjutsade oss till Arlanda.
Allt gick bra tills vi kommer fram till gaten och ska kliva på planet.
1) Vi var sist (what a surprice?!?)
2) En myndig herre säger till oss, ursäkta men har möjligen någon av er en röd resväska.
Ja, det är jag – säger Katarina glatt som om hon vunnit högsta vinsten.
Tyvärr måste jag meddela att det har hänt en liten olycka – säger den myndige
Det är så att den nog var lite för hårt packad så den sprack vid hanteringen, vi har nu tejpat ihop den så att kommer med planet.
Ser för mitt inre hur alla Katarinas saker ligger utspridda över hela landningsbanan :)
Så här såg resväskan ut vid framkomst, allt var med dock inte i samma ordning som hon lagt ner det ;)

Hotellet då, jodå – rummet är helt ok, vi fick varsina sovrum, ett litet pentry och en minimal toa/dusch.
Det tar 15-20 minuter att gå till havet, men vad tusan, lite motion är sällan eller aldrig fel.
Vill du kika så finns hotellet här, Hotell Maria
Onsdag
Solen skiner.
Plockar ihop badbagen och knallar bort till stranden.
Stranden helt ok och havet varmare än på Mytilini.
Vi kastar oss i och studsar runt bland vågorna som två gummibollar, jippiii vad underbart.

Solen behagar visa sig till runt 15.00, sen säger den stopp och kröp in bakom närmsta mörka moln.
Torsdag
Vaknar av att det smattrar utanför fönstret, regn :(
Katarina känner sig risig, ligger nästan hela dagen.
Jag saknar internet...
Messar runt till alla jag känner i hopp om att få lite uppmuntrande svar, telefonen stirrar bara tomt tillbaka på mig.
Hallå, finns jag?

Ner på ’stan’, inhandlade en ny resväska till Katarina.
Fredag
Båtfärd runt ön, Smugglers Wrek samt Blue Caves stod på programmet.
Upphämtning med buss 07.50.
Jag ställt klockan på 07.00, tyckte att det var en ’lagom’ tid, vaknar av att min rumskompis står i duschen typ 06.15 – det tyckte hon var en ’lagom’ tid….
Nåväl, 07.40 var vi på plats.
Klockan blev 07.50 och 08.00 – började känna oss lite övergivna,
Någon minut senare kommer en taxi insladdandes på två hjul, tvärstannar vid oss, vevar ner rutan och säger på bruten engelska, ’your name pleace’.
Liedholm-Ericlid and Eriksson säger vi, ok – jump in.
Därefter följer en färd där ord som lugnt och harmoniskt inte finns med i samma mening, tröst i det hela var att vi definitivt var först på båten.
Topp, vi plockade de absolut bästa platserna, virar handdukar runt oss som skydd mot vinden.
Båten fylls på och vi väntar på avgång, och vi väntar och väntar och väntar…
En timme senare kraxas budskapet ut i högtalarna, ‘The boattrip is cancelled because of the winds…’
Samma taxichaufför tar oss hem till Alykes igen, dock nu i ett något lugnare tempo.
Ner till stranden, hinner precis slå oss ner i solbäddarna innan himmelen öppnades. Det här visade sig bara vara en försmak av det som komma skulle.

Lördag
Vaknade av åska och regn, dagen fortsatte med just åska och regn.
Vilket i sin tur innebar att den på nytt planerade båtturen runt ön åter blev inställd.
Jag tror aldrig att jag har varit med om ett sådant konstant regnande och åskande.
Älskar man liksom jag åska så var det fantastiskt, men det var för solen jag var på plats.

På kvällen grått men uppehåll.
Tog bussen in till Zakynthos stad, allt stängt!
Ähh, vad tusan – tog taxi till Laganas, allt öppet, jippii!
Serious shopping =)

Mer regn, taxi över halva ön hem
Söndag
Helt otroligt, det har nu regnat sedan i fredags.
Det blev soppa till lunch, går inte att gå ut.

Runt sex – regnet upphörde, yes
Kunde gå ut en sväng
Måndag
Sista dagen och tredje gången gilltm båtturen blev av.
Måste säga att av alla grekiska öar som jag besökt så är nog Zakynthos en av de vackraste.



Tisdag
Upp med tuppen, vilket iofs inte var några större problem då tuppjäkeln där ute har fört ett himla liv både dag som natt sedan vi kom.
Solen sken som aldrig förr – å vem hade gissat något annat???

Home sweet home!
Passar på att tacka Katarina för ett fantastiskt resesällskap.
Hon klarade den tuffa veckan som i brist på sol och bad fick gå i shoppingen, modet, styling och accessoarernas tecken.

Nästa helg blir det grekafton här hemma =)
Carro
& Kina