Pust... fredag!

Hallå…
Varför gör jag så här mot mig själv???
Vad är det som får mig att räcka upp handen å säga ’det fixar jag’ – ju större ju bättre!!!
Vad är det som har fått mig att tro att ordna fester och event är mitt kall här i livet?
Borde jag ägna mig åt det här överhuvudtaget, jag bara undrar?
Många äro kallade – få är utvalda…
Eller är det så att jag har en machosistisk ådra inom mig som endast får utlopp genom att tacka ja och åta mig en massa saker?
Först är det kul – jättekul!
Sen blir det planering i massor.
Därefter kommer städningen, inköpen och som den ’matchande perfektionisten’ jag är så måååste servetterna matcha ljusen som matchar blommorna som matchar dukarna som matchar tallrikarna, som matchar… ja, kosta vad det kosta vill!!!
Sen måste jag handla mat, god mat, speciell mat och lite delikatesser för att avsluta genom att åka till systemet, kånka kassar å mer städning
Sen kommer stressen… gahhhh hjälp jag kommer aldrig hinna…
Uppläggning av föda, uppställning av glas och dricka och mitt i ska jag försöka göra iordning mig själv – något som allt som oftast brukar hamna sist på ’att-göra-listan’
För mig är det viktigare att ’huset’ och upplägget är klart, sen om jag känner mig som ett ras… tja… det får jag ta…
Sen e jag en usel värdinna, har fokus på att snygga upp på borden, fylla på faten och plocka undan.
Suck å varje gång säger jag – inte en gång till… vilket gör mig till en lögnare, för det är klart att jag kommer göra om det, om å om igen…
Senast igår faktiskt…

Ha en underbar helg!
Själv hoppas jag på sol å 25+...
Perre jobbar dag plus att han ska till Norrtälje på ’Aktiemöte’...
Hörs
/Carre