Home sweet home

Så var vår lilla turné avslutad för denna gång.
Började måndagsmorgonen med att glufsa i oss ännu en hotellfrukost.
Våra varmaste rekommendationer till Hotell Vänersborg!


Efter inmundigande av denna fantastisk måltid drog vi vidare till Uddevalla. Där skulle vi hyra ett släp - hyr här lämna där, fast nu blev det hyrde där och lämnade här, eller på macken då, ja – ni fattar…
Med släpet på släp bar det av till Trollhättan för att återlämna den lånade mc-vaggan (en mackapär man hänger hojar bak på bilen med).


När vi ändå var i krokarna var vi förstås bara tvungna att besöka mc-gurusarnas högborg tillika hojälskarnas mecka ’Bike butiken i Trollhättan’.
Perre gick runt med glittrande ögon, ett fånigt leende och njöt, jag lufsade efter och försökte se uppriktigt intresserad ut.

Efter en stund gick färden vidare, alla som känner Perre vet att då Perre skaffat sig ett nytt intresse så vill han veta ALLT, i begreppet ’allt’ ingick det att på smala sliriga frusna vägar ta sig ett par mil rätt ut över den vindpinade skaraslätten och ungefär två mil söder om Lidköping besöka ’Trailshopen’.
Den ägds av ett pratglatt par som gärna och länge pratade trailåkande och dess mysterier - själv frös jag mest om fötterna…


I Götene stannade vi för att äta middag, hittade ett riktigt bra mathak, mätta och belåtna styrde vi kosan mot Karlskoga.

Framåt 22.00 nådde vi Nobelhallen och hoj nummer två som egentligen var nummer ett kunde betalas å lastas, så - äntligen kunde vi sikta mot Stockholm.

Henresan blev en nervpirrande uppvisning av Perres grymma bilkörning.
Radion gick ut med täta rapporter om att vägen mellan Karlskoga och Örebro var glanshala, rent av livsfarliga och mycket riktigt såg vi både snurrade långtradare och voltade bilar efter vägkanten.

Ett kort stopp runt 01.00 för en stärkande burgare så kunde vi landa hemma runt 02.30 – men tro inte att det bara var att ställa bilen och släpet NIX, hojarna var tvungna att lastas ur SEN kunde vi parkera bilen.
Trötta, trötta kröp vi alla till korgs, Dessi och Perre först…


Trött
/Carina