Jul, jul - strålande jul, eller?

Yepp – I am a Jullover!
I grund och botten.
I närmare 25 år har julen alltid firats i två omgångar.
Julaftonen har sönerna firat med sin far, vi med Perres släkt, Brorsan med frugans sida osv.osv.
På Juldagen har vi sedan förenats i en ’egen’ Julafton hemma hos oss.
En förträfflig lösning som jag gärna och ofta har rekommenderat till andra vilsna själar.
Jag har varit stolt över detta arrangemang.
Tills för några år sedan.
Saker och ting ändrades.
Perres mormor gick ur tiden, det samma gällde Morris och Anders.
Jag började känna en längtan av förändring.
De gamla ingredienserna som gjorde den gamla invanda lösningen så bra blev nu mindre självklara.
Det började gå upp för mig att den så praktiska metoden mest var praktisk för alla andra.
Jag var den som varje år vinkade av sönerna och med en tår i ögat och ett sting av längtan kikade på Kalle Anka.

Inte för att jag ville erkänna det, det var ju jag som startade 'Julafton/Juldagsarrangemanget'.
Okuvligt fortsatte jag hävda det smarta i att ha två 'Julaftnar' (vilket jag iofs fortsatt vidhåller 'kan' vara en optimal lösning).
Men det var något som år efter år fattades mig.
Jag vill fira jul på Julafton.
Jag vill vara med mina söner på Julafton.
Jag vill ha julen tillbaka!

Enkelt tänkte jag.
Det är väl bara att säga till att från och med nästa år firas Julaftonen på Julaftonen. Klart!
Trodde jag ja...

Grinchen
/Carina