Men hur jädra svårt kan det vara???
Igen.
Vart tar alla dessa fredagar vägen?
Fredagar utan Fredagsmail – veckodagar utan blogginlägg?
Tankar som inte lyckas formuleras till ord, ord som inte klarar av att skrivas ner.
I mailkorgen ligger ännu ett vänligt men bestämt mail med förfrågan om jag lagt ner.
Med en smickrande ton över ert engagemang blir svaret nej.
Jag har bara låtit min lata och odugliga sida blomma ut i full frihet.

Är uppenbarligen inne i en extremt ineffektiv, oproduktiv och oföretagsam period.
Det är inte särskilt ofta det sker.
Gör mest ingenting.
Om man inte räknar jobbar.
För jobbar gör jag men de e tusan inte så kul de heller.
Eller jo det är det.
Äh ni fattar.

Denna vecka är det bara en kvar.
En stackars tapper konsult.
Känns märkligt.
All denna tid som liksom bara svischar förbi och kvar sitter jag som en jädra statist.
Snart är det dags att checka ut från bunkern.
Håller både tummar och tår över att jag ges möjlighet att köra vidare.
Behålla jobbet liksom.
Jösses – annars vore det ju som att allt mitt gedigna arbete läggs på sopen.
All tid, engagemang och entusiasm.
Den tanken känns väldigt sorgsam.

Solen skiner.
Det är kul.
Igår kväll bjöd vi på värsta grymma grillkvällen.
Lite av en fredagsfeeling faktiskt.
Å se där – ett leende sprider sig över ansiktet.
Äh vad tusan.
Jag kör vidare.
Kanske inte så ofta men nog skall jag väl klara av att klämma ur mig några rader med någon slags kontinuitet

Perre jobbar järnet nu under maj.
Jag går på lite på bolagsstämmoavvänjning.
Sebban och Camilla tänker bli lite seriösa – ännu en anledning att hålla tummat och tår.
Loppan ska försöka ordna lite runt sig han också – tårna och tummarna hålls om möjligt ännu hårdare.

På återseende
/Carina