Lilla Le

Sitter vid frukostbordet och kollar ut över Lilla Le – ja sjön alltså. Den heter så, den lilla sjön som ligger här i Ed.
Sen finns det Stora Le också, fast den ligger ’på andra sidan’.
Hit kom vi igår och åker idag.
Ed är okej. Inte den största metropolen på den västsvenska sidan, men helt ok.
Ed är en trivsam liten 'stad' och här är väldigt vackert (nu ska vi ärligen säga att vi oftast befinner oss på en å samma plats när vi är här, några stadsvandringar eller shoppingturer brukar inte stå på programmet). Speciellt en sån här dag då solen glittrar över de vita vidderna dvs. över den snötäckta sjön Lilla Le.
Igår inledde vi dagen med att kika på Älvsborgs gamla Fästning. Eller det som var kvar av den.
Några stenar under ett tak vittnade om att där en gång funnits något stort och pampigt.
Sen åkte vi till Liseberg.
Här pratar vi Walt Disney - jädrar i havet vad häftigt.
Jisses Jösses Amalia. Jag tror jag är kär i Liseberg.
Här hade de byggt upp den perfekta julmarknaden. Vi befann oss på en nöjesfält men hade känslan av att vara på Skansen eller någon annan klassisk marknadsmark.
Likt ett barn gick jag runt med glittriga ögon och sög åt mig av all julprakt. Här fanns allt, menar att här fanns allt. Oavsett om man var ute efter konstnärliga hantverk, hemmagjorda sötsaker eller klassiskt krimskrams så fick man sitt lystmäte tillfredsställt.
Det var med en smula sorg i hjärtat vi var tvungna att lämna stället. De var den förbaskade tiden som knackade oss på ryggen igen.
Något köpkalas på Femman eller Nordstan hanns med andra ord inte med.
Istället väntade julmiddag hos Rolf och Marketta.
Här är vi nu.
Och om några timmar bär det av hemåt igen.

Stockholm here we come
/Carina
P.s
Som en liten Mollyparentes hade jag tänkt besöka någon av Odd Mollybutikerna i Göteborg.
En av dem jag handlat från är Minzo.
Lämnade hotellet. Efter en bit kollade jag ’bara i förbifarten’ vart butiken låg. Och det gjorde den, närmare bestämd ett par hundra meter från där vi bott. Å det missade jag, så typiskt. Skulle tydligen inte ha något därifrån. Denna gång.

Kalla kriget

Säve Aeroseum – Checked
’Äntligen’ kan vi pricka av denna världsunika före detta topphemliga, militära berganläggning.
I närmare fem timmar vandrade vi runt i dessa underjordisk bunkrar, lärde oss allt om ’Kalla krigets spioner’, kollade in gamla flygplan, fikade och Förstås provsatte dem alla…
Perre testade till och med att flyga. I en flygsimulator. Som den snabblärde person han är tog det inte många minuter innan han flög som en örn på spaningsuppdrag.
SEN. I mina ögon ganska många timmar försenade (här skulle ett nytt 'Kalla kriget' kunnat ha uppstå) åkte vi till Freeport.
Freeport denna afton var något för alla som annars lider av klaustrofobi. Mer övergivet ställe får man under gårdagen leta efter (vilket iofs var en nedrans tur då vi kom dit en timme innan stängning). I Odd Mollybutiken var jag ensam (bortsett från personalen då).
Slogs ännu en gång över att priserna var höga.
Att på en Outlet, där endast gamla kollektioner säljs (iofs väldigt vackra, men dock gamla) ’bara’ ha mellan 30-50% rabatt är ungefär som en ’normal’ rea.
Så med utgångspunkt ’fynda’ fanns där inget särskilt att plocka med sig hem.
Storleksmässigt var det som vanligt 0 och 1 – ’om det nu nästan alltid är dessa storlekar som finns kvar, är det inte då dags att tillverka färre av dem och mer av plagg för ’normalstora’?’
En ’liten trasa’ föll jag i alla fall för. Framför allt priset.
En Spoiler underdress i dark powder alá 397:- storlek 4 satt som en smäck =)

Hem till hotellet.
Kikade på Idolfinalen från en fantastiskt skön hotellsäng (där för övrigt undertecknad ligger just nu).
Hängde i baren.

Idag blir det Liseberg och Julmarknad
Femman och Nordstan
Dalsland och Ed

In i duschen
/Carina

Robert Gustafsson

Är i Göteborg.
Jag älskar Göteborg.
Det är något visst med den stan. Folk är lite goare, lite vänligare och lite gemytligare.
Har aldrig förstått det där storstadskomplexet Stockholm vs Göteborg – i min värld finns det plats för dem båda.
Igår var vi och såg Robert Gustafsson på Rondo.
Han är bra. Alltid bra.
Vi mådde bra, hade bra platser. Alltid bra.
Däremot gick det mindre bra att ta sig dit. Blev något av ett äventyr att nyttja det kommunala färdmedel som här heter spårvagn.
I Stockholm åker vi bil överallt. Eller taxi – ’the same goes för Gbg’.
Men så bestämde vi oss för att vara turister (att båda kunde inta alkoholhaltiga drycker och att taxi dit skulle kosta 250:- var en annan aspekt på det hela) och valde spårvagn. Spårvagn är för övrigt ett klart trivsammare sätt att ta sig fram på än den underjordiska tunnelbanan där allt luktar märkligt och ljudet är öronbedövande (efter denna västliga hyllning börjar jag fundera på om jag kommer vara välkommen innanför tullarna när vi kommer ’hem’) Enligt den trevliga receptionisten skulle färden ta 20 minuter, ett antal byten, väntan, felval och promenader senare hade tiden tagit den dubbla. Nåja – väl där var maten över förväntan och showen superb.

Idag ska vi vara kulturella. Fast på vårt sätt.
Vi delar på dagen. Jag och Pelle.
Först Säve Flyplats och en massa förhistorisk (nja. 2:a världskriget/kalla kriget) monument, Älvsborgs Fästning å annat som hör historia till. Sen, då jädrar är det min tur att fröjdas på Freeport.

Näe, livet väntar
Hörs
Kram
/Carrelina
& Perra

En bra kväll!

En riktigt jädra bra kväll (okej, Al var inte helt nöjd) – men lägger definitivt denna kväll till högen av ’riktigt’ bra kvällar.
Planen var att vara på plats i så pass god tid att jag skulle hinna äta.
Tror jag har nämnt det. Helenes Krog har RIKTIGT god mat.
Hade även tänkt slänga skräp på återvinningsstationen på väg dit.
Grov gissning. Hur mycket hann jag???
Svar: zero.
En MYCKET irriterad (skoja inte, halva Stockholm var ju irriterade igår) Perre ringer när klockan var halvåtta (hade tänkt åka hemifrån halv sju) och är på väg hem.
’Bra’ säger jag, ’då åker jag nu’.
’Men varför har du inte åkt tidigare?’, undrar den infekterade mannen.
Har egentligen ingen riktigt bra svar på den frågan. ’Ville inte åka förens jag visste att du var på väg hem, det så att vovvan inte skulle vara ensam så länge’ (inteligent svar - så tänker jag…sunt?).
Nåja, på plats möter Sebban med de gamla vännerna Fabbe och Flodde upp (de tre musketörerna som när det begav sig lätt förväxlades till ’Flebbe’, ’Flabbe’ och ’Flobbe’) – kul (alltså att de kom).
Först upp på scen (MC Svenne undantagen) var ett Göteborgskt humor fenomen som hette ’hmm’. Det här är ytterst pinsamt, jag minns inte namnet på människan – sorry å åjo, han var roligare än vad min minnesförlust förtjänar.
Såja, ’back on track’ – nästa person att slåss om publikens gunst var Martin Lagos. Jag gillar Martin Lagos. Alltså på ett vuxet och sunt sätt.
Igår var han i sitt esse, helt bäst.
Som trea hade vi en favorit i repris, den alltid lika underhållande och fyndige JanneW. Han liksom kan de här grejerna.
Sist ut Al Pitcher.
Efter att ha kommit över spärren ’inte fattar engelska ska bra’ så blir han tusan så jädrars bara bättre å roligare för varje gång jag ser honom.
Hans mimik, hans sätt att driva med det svenska språket – det är komik på hög nivå.
’Al, du må tycka att kvällen var sådär – för mig var den grym’.
Avslutade med en annan klassiker. Köra hem ’kids’.
Nu är de runt 25 och något mer sansade, men likförbaskat kids.
Såg till att Sebban kom hem. Att Fabbe kom hem och slutligen att Flodde med flickvän (lite osäker på titeln på sällskapet men flickvän låter finast) kom hem till mamma (ja, han bor där ’fortfarande’).

Smilande
/Carina

Då kör vi igen

Men jösses vad folk verkar vara lättirriterade och smågriniga idag.
Har alla ätit surkål till lunch, blev det bittermandel till glöggen eller var det rea på rönnbären?
Jodå, jag kan nog vara irriterade jag också. Ibland vet jag inte på vad. Ofta på mig själv, min oförmåga att prestera bra saker. I livet.
Men lika ofta på att tiden bara går.
Man ska ha kul – det är otroligt vad tiden går fort när man har det roligt.
Om det nu vart 'fort' man var ute efter?
Fast kul har man.
Känns som om det bara var ett par veckor sedan som GO BANANAS drog igång på Helenes Krog.
Och nu. Idag. Är det näst sista för året.
Våra komiker har lovat en show som ska nå oanade höjder (själv hoppas jag att just ’den’ showen kan vänta till nästa vecka då ’vi’ kommer fylla upp halva stället.)
Onsdagen lär bjuda på följande line up som då enligt utsago kommer att ta andan ur oss alla. Från Nya Zeeland har vi den internationellt prisade komikern AL PITCHER (han är, utan tvekan en av de bästa å menar då DEN bästa). Näste man är Sveriges nästa stjärnskott på humorhimlen MARTIN LAGOS (också en personlig favorit). Sist men inte minst JANNE WESTERLUND, hackspetten från Hökarängen som dyker upp - lite som gubben i lådan.
Kvällens konferencier är SVENNE BRUNDIN.
Dagen har annars ägnats åt lite helrenovering bla. har jag sett till att återskapa det livet en gång gav mig. Mörkt glansigt vackert hår (nåja, ganska nära i alla fall).
Ungefär var tredje månad är det dags att göra denna återrekonstruktion.
I med färgen brun. Vänta – och volaí så blir jag ’good as new’!

Hörs imorrn
Morrn morrn
/Carina
P.s Fribiljetter???
Ring mig på 0709-940765

Visst ser jag lite vindtyrig ut?!?

Andra adventsfika

Som jag hade bakat å bökat å stökat å städat
Å jösses så jag fick till det (jag undrar stilla vad tandläkaren säger om att jag levt på socker och choklad i nästan en vecka), tror jag slog något slags personbästa. I pysslighet.
Man brukar tala om sju sorters kakor här snackar vi 10 sorters praliner plus annat smått och gott.
Det är jul.
Tiden på året då man SKA frossa i allehanda godsaker, mysa i soffan och njuta.
Fy för fåniga dieter som talar om måtta.
Måtta!!!
Hur kul är det?
Nej, låt oss totalt hänge oss åt att glupskt vräka i oss och försätta våra kroppar i sockerchock.
Nu är jag förvisso en sådan som inte kan njuta om inte hemmet först har intagit formen av att platsa i ’Sköna Hem’ – men när de är gjort. DÅ, då jädrar rör jag mig knappt ur fläcken (mest för att inte stöka ner).
Så i söndags var det då dags att öppna portarna igen.
Vivi, Ove, Sebban, Loppan, Pappa, Mamma, Gurli, Katarina, Micke, Petra, Hasse, Helena, Victor och Albin fick den äran att avnjuta alla läckerheter.
I uterummet tänder det ljus. Närmare bestämt 87 stycken.
Utanför invigdes vår häftiga nya eldkorg.
Den gav ett fantastiskt otroligt mysigt vintrigt vackert ljussken.
Note to myself; Ställ aldrig en eldkorg på trätrall.
Det är dumt. Mycket dumt.

Livsnjutaren
/Carina

Ser tillbaka

Alltså, missar man att skriva någon dag blir uppgiften i det närmsta, för mig - snabbt oöverstiglig.
Tankar jag tänkt, saker jag gjort, grejer som hänt blir fort mig övermäktig och jag tar den lätta vägen. Strunt i bloggen.
Lägg dig på soffan och käka praliner istället Carina. Det är du värd.
En mycket god idé – tills magen står i fyra hörd, datorn stirrar stint och man upptäcker att det är onsdag imorgon.
Dra mig baklänges. Hur gick det här till?

Jodå.
Det blev kaffe. I lördags. Som dessert.
Jag tänkte att ’när de nu är i ’stan’ är det väl lika bra att bjuda dem på hela ’paketet’. Eller hur!’
Först bjöds det chevrétoast, sen min älskade fisk & skaldjursgryta. Och whiskey till Perre och Herr.Böna. Och en massa vin, mest till mig och Perre och Herr.Böna – Fru.Böna körde bil.
De kom strax efter sex och lämnade oss vid halv ett – å så fick vi en så jädrarns söt och helt perfekt ljuslykta.
’Om vi hade trevligt?’
Det kan du haja. Otroligt trevligt.
Det är precis så här en spontanmiddag ska intas.
Bara sådär liksom.
Inga märkligheter

Sällsam
/Carina

Strålande dag!

Välkomna till denna vackra glittrande vinterdag.
NU utgår jag från vad jag ser utanför mitt fönster och beklagar om alla runt om i landet inte kan avnjuta samma underbara scen som jag.
Härlig pudersnö, minus 8 och en blek varm sol som kämpar för att göra sig sedd.
Så här, precis så här vill jag ha det fram till i januari. Går det att ordna?

Javabönan med Javasnubbe skatill storstaden idag, vi får se om de dyker förbi (håller tummar å tår). Kan man föreslå kaffe?
Annars är det mest fortsatt inomhus pyssel här.
NI vet praliner som ska bakas, pepparkakor som ska gräddas och deg som ska sättas – jädrar i havet vad jag är pysslig.
Jag är lite sån. Ska det göras ska det göras rejält.
Perre är mer för ’det får inte vara för märkvärdigt’
Om man inte gör det till 100% för sina gäster, när ska man då göra det?
Perre är mer för att det inte får 'glänsa' för mycket.
Jag gillar när mina ansträngningar märks ’let it shine’
Fast när allt är klart brukar han nicka instämmande och nöjt insupa både mat och dukning
- så tänker fortsätta göra det jag kan för att få det stiligt, vackert, elegant, förtjusande, bedårande, underbart och läckert. Fast på ett lagom sätt. Förstås.

Strålande
/Carina

Fredagsdementi

Vart är världen på väg någonstans?
Carina – människan som utger sig för att alltid ha full koll visar sig ha noll koll.
Det är så att man skäms, med råge.
Vilket jag gör, med råge.

Det enda som behövdes var att jag slappnade av i informationsflödet blott för några sekunder så förändrades Allt.
MINA herrars hemmamatch imorgon mot Tullinge is no more.
Inställd och flyttad till den 5 januari 14.30. Där var en blåsning nära.
Tack till er snälla och uppmärksamma som påtalat min fadäs.
Å jag ’min stackare’ får vänta ända in på nyåret innan jag får återse Borgen igen.

Dagens andra totala misstag var att få för sig att baka egen pizza. Det kan vara ett av de sämsta tilltagen. På länge.
Blanda mix med vatten, 3/4 del vatten. Enkelt.
Det var bara en liten detalj, det skulle vara 3/4 dels DECILITER VATTEN - inte liter. Ni förstår skillnaden va?
Okej, bra deg reder sig själv. Tänkte jag och pytsade i mer mjöl. Typ nästan 2 kilo.
På med ingredienser. Krossade tomater (ovanligt salta), Soltorkade tomater (väldigt salta), Prosciutto (mycket salt), mozarella (ganska salt) och rödlök. På toppen av den nygräddade (nu smått oätliga pizzan) ett lager av färsk ruccola. Lägg till det att jag saltade degen och att den brände fast i plåten – middagen fulländad. NOT
Men den såg rätt snygg ut.

Förvirrad
/Carina

Som en gåva för mitt idoga tryffelbakande, misslyckade pizzabakande och kommande lussebakande. Blommor från Bästa Pelle - kärlek.

På stadig hand

Det bor en präktig liten varelse i mig.
En som alltid handlar, lagar goda middagar, har det välstädat och kommer med kreativa idéer. Till andra.
Gillar denna pålitliga och hederliga sida av mig. Den känns trygg på något vis. Nöjd att den finns där.
Dock är den inte alltid sann och tidvis är den pest.
Blir en massa saker att leva upp till. Saker andra har förmågan att fullkomligt ge blanka tusan i.
Men inte ja inte ... ’för jag är ett rekorderligt fruntimmer man kan lita på, här regerar en välfylld kyl och dammsugaren’. Vill jag vara – tror jag ?!?

Ibland ’tvingar’ jag med Perre. Till ICA Maxi.
Ofta sker detta under en tyst protest. ’Måste jag?!?’
På plats sker alltid en förändring. Med ett flin botaniseras det bland hyllor och delikatesser.
Vi dreglar tillsammans över tårtor och fascineras över antalet olika sorters mejerivaror.
I tisdags var det en sådan dag.
Det inhandlades sötsaker ’el masse’
Här har sedan bakats och skapats i dagarna tre.
Inte visste jag att det bodde en besatt tryffelmakare på min axel.
Dessa mästerverk i alla smaker och former kommer tillsammans med glögg och övriga passande attiraljer att bjudas till våra gäster på söndag.

Jag är besviken på er. Mina herrar.
(Perre, Sebban & Loppan exkluderade).
Här har man vecka efter vecka stolt tågat in i Farstahallen – ett par timmar senare med högburet huvud gått ut ur hallen. Ännu en dag på ’jobbet’ ännu en match utan poängförlust.
Att för 14 dagar sedan förlora borta med uddamål mot serietvåan Duvbo må va hänt, men en veckan senare torska borta mot Ackers med 8-5 kändes surt.
Imorgon är det match igen. Dags att rycka upp sig. MINA HERRAR. Om jag får be!
Ser ni till att göra målen så fixar jag secket. Okej – Deal!?!

Idag - fortsatt konditorverksamhet
Lördag - secket
Söndag - Adventsglögg/fika här hemma. Med tanke på min effektivitet på pralinfronten hoppas jag VERKLIGEN att många kommer.
Sönerna – näe just det???, fast de har lovat att komma på söndag.

Konditorn
/Carina

Ingen höjdare!

Alltså, förstå mig rätt.
Jag gillar stand up. Mycket.
Bortsett från det roliga och trevliga i att träffa ’gamla’ bekanta kändes gårdagen lite sådär. Smått avslagen.
Ni vet när saker är bra fast man inte riktigt uppskattar dem. När spagetti är det bästa man vet men den ändå inte smakar eller tröjan man köpt är supersnygg men den ändå inte passar. Så var gårdagen.
MC Svenne körde sina väl inarbetade fyndiga tricks, JanneW häcklade byggjobbarpubliken på sitt träffsäkra sätt, David Druid var suverän men publiken i ’fel’ ålderspann och Kodjo avslutade på sitt kvicka och spirituella sätt. Fann inga fel.
Kanske var det att jag sett det mesta tidigare. Kanske var det sviktande antalet gäster. Kanske var det gästernas antingen uttråkade miner eller överförfriskade kommentarer. Men gårdagen var ingen höjdare. Ledsen, men så var det. Så kändes det. I alla fall för mig.
Det positiva var en härligt underbar krämig pasta penne gjord på strimlad biff, paprika, champinjoner, rödlök, purjo och en fantastisk sås gjord på grädde, pesto, vitlök och parmesan.
Ingen kan klaga på Helenes mat. Ingen.

Idag ska jag besöka mamma.
Det har blivit några vändor mellan Fagersjö och Näsby Park.
Sen ska jag hem och fortsätta mitt igår påbörjade nyvaknande intresse för konditoryrket.
Någon bagare har jag aldrig varit.
Inledde starkt med vanilj-och kokoskola. Fortsatte med choklad- och bailystryffel för att avslutningsvis skapa vit chocklad-och limetryfflar.
Den första blev för mjuk. Den andra blev perfekt (om än inte riktigt runda) och den tredje varianten har i detta nu ännu inte stelnat. Tips???

Konditoraspiranten
/Carina

Så ska en slipsten dras...

Underbart, helt underbart.
Hinner inte mer än förfasas över det faktum att mina läsare lämnar mig förens ni. Mina kära läsare känner ert ansvar och i välmening (och sympati får man förmoda) fyller på min lista.
Varma känslor sprider sig genom min frusna själ.
Jag tackar allra ödmjukast de nytillkomna stödläsarna för ert engagemang. Ljuvligt.
Idag är det kallt. Det är också underbart. Och ljuvligt. Fast på ett mer kylslaget sätt.
Ni vet, det är så vackert ute att man blir religiös och det garanterat bästa är att det definitivt är myggfritt.
Gillar inte mygg. De är hemska varelser som har till huvuduppgift att göra oss homo sapiens till galna fäktande sura individer.
Myggor är sååå ’partykillers’ - de borde förbjudas.

Odd Molly däremot är något av ’partymingelskaparsnitsare’, fantastiskt duktiga på att designa snygga sommardressar men det som de totaldominerar på är koftor.
En sådan här dag är det framföralt koftorna jag vill hedra.
Här med hyllar jag alla deras koftmakare och jag känner mig mycket nöjd över det faktum att jag har flera av dem i min ägo (alltså inte skaparna utan produkterna).
Ännu är dagens klädval något så okonventionellt som långkalsonger och myströja men framåt kvällen då Helenes Krog åter ska intas kommer minst en Odd Mollykofta åka på.
Vilken är i nuläget oklart.
Vill ni få ett gott värmande skratt har jag åter möjlighet att plocka med er på min VIP-lista.
Hör av dig på 0709-940765

Reserverad
/Carina

Bäste läsare

Inledningsvis.
Tack allra snällaste bästa bloggläsare för att ni hänger kvar.
Att ni finns där.
Att ni alltjämnt väljer att tolka mitt ibland smått obegripliga ordflöde.
Att ni troget läser och fortsätter att dingla i de lösa trådar jag sprider i mina inlägg.
Det kan förefalla märkligt. Alltså att ni läser, men jag är ofantligt glad för det.
Tusan så Tack. Alla.
Som om inte detta vore nog så kan jag briljera med att det är onsdag och att vi har premiär för Go Bananas Julshow.
Nu vet jag i ärlighetens namn inte riktigt hur denna afton kommer skilja sig från övriga onsdagar, men heter det Julshow så gör det.
Får skoja till det med en luva. Lite lösskägg. Eller nå´t.
Då det kommer vara tre julshower kör vi med tre komiker i varje (oerhört logiskt).
I decembers först omgång har vi följande tre strålande humorister.
Från Morgonpasset i P3 kommer fantastiskt rolige KODJO AKOLOR (nu vet jag från säker källa att han är rätt trött på att bli kallad ’fantastiskt rolig’, men i det fallet får han faktiskt skylla sig själv).
Vi har även Fasanen från Farsta JANNE WESTERLUND (eller Hökarängen, men det lät inte lika kul).
Och som kombinerad konferencier och underhållare ser vi juristen som blev rolig, SVENNE BRUNDIN.
Himla najs. Eller hur!

Onsdagsfixaren
/Carina
P.s NEJ NEJ - sorry men nej. Jag tänker INTE sluta blogga. Nixpix. No way.