Inatt har jag sovit riktigt usel, varje minsta lilla rörelse har varit en plåga.
Igår förmiddag fick jag för mig att rensa lite ogräs i rabatterna, dumt förslag…
Jag kände då jag stod nedåtböjd (ja, jag stod säkert helt fel) att ryggen bara låste sig, kunde inte resa mig och på den vägen är det.
Har varit med om detta ett par gånger tidigare och det är ingen lek, rörligheten är på samma nivå som en dräktig sjöko – på land!
Man går inte fram, man skrider.
Minsta lilla ’fel’ rörelse renderar i ett ofrivilligt tjut, jisses vad det är synd om mig just nu :(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar