CLE1960 - Instagram å jag liksom!

onsdag 1 juli 2009

Touchdown Varberg!

Ännu en fullspäckad dag tillända.
Natten tillbringades i bilen, på en parkering i Hunnebostrand.
Först kunde jag inte somna för att det var så nedrans varmt. Efter att ha öppnat alla dörrar, tagit en kvällspromenad i bara mässingen var jag tillräckligt kylig för att krypa ner i det ’bekväma’ framsätet, lade huvudet på kudden, blundade å kände hur sömnen började ta greppet - tid 01.00.
Ungefär 01.02 kommer fyra skräniga, gapiga, helt klart överberusade käcka goa ungdomar vinglades ner mot hamnen. Favoritlåten var ’Vi är alla blå och vita änglar från Göteborg’, efter att de sjungit den ramsan ungefär 50 meter från bilen i cirka 1timme och 45 minuter kändes det som om de för min del gärna kunde få göra de där änglarna uppe i de blå sällskap… grrrrr….
Efter ’Nattlig Allsång i Hunnebostrand’ avhandlades seriösa ämnen så som fotboll, tjejer och hur stor risk det var att man blev bränd av en brännmanet om man hoppade i det mörka vattnet. Runt 04.00 så gav de upp och vinglande därifrån och jag kunde äntligen slumra in.
Tack å lov sov sig Perre igenom hela sejouren, å nej – det var inte läge att gå ut och diskutera lämpligheten i deras närvaro…. Man ville ju inte framstå som en snål skitkärring som sover i bilen ;)
Med en sådan start kan det bara bli bättre!
Vidare mot Smögen, denna ljuva pärla.
Här avnjöts frukost på bryggan i glittrande sol.
Efter att ha kollat in alla nya skrytbyggen åkte vi vidare till Lysekil.
Perres kusin Hans-Olof var inte hemma så vi passade på att promenera runt stan och äta lunch på Stadshotellet.
Mätta och belåtna satte vi kurs mot Bokenäs.
Numera smått traditionsenligt chockhälsade vi på Perres farbror Egon med fru Kerstin.
De har en helt makalös trädgård som skulle platsa i vilket trädgårdsprogram som helst, alltid lika bedårande, alltid lika trevligt.
Dagens sista etapp blev till Varberg, denna underbara sommarstad.
Tog in på Stadshotellet, knallade ut på stan och åt igen, denna gång på Harrys.
Avslutade med en promenad runt fästningen för att sedan slurpa i mig ännu ett glas rosé i hotellbaren.
Livet kan vara värre….

Hallänningarna
Carina
& Perre


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar