Pendlartankar

Det här med åka tunnelbana fortsätter att fascinera mig.
Dagligen väller nya upplevelser, föreställningar och känslor över mina sinnen.
Å andra sidan är det helt jädra galet hur snabbt man vänjer sig vid saker å ting. Från början promenerat jag lugnt och sansat mot spärrarna, plockat nogsamt upp ’resekortet’ ur fodralet och stillsamt lade det mot kortläsaren.
Numera har jag utvecklats till något av en ’tunnelbanehuligan’ (om än något motvilligt), småspringer mot spärrarna, slänger lite nonchalant fram kortet (förstås utan att ta fram det ur fodralet), drar åt mig ett ex. av Metro och suckar över att behöva vänta i hela 3 minuter på nästa tåg.
På perrongen ställer jag mig strategiskt först i förvissning om att just jag ska få en sittplats. Sedan sitter jag där och halvslumrandes iakttar folk, lyssnar på mobilkonversationer och tjuvläser andras tidningar.
När jag stiger av kliver jag med kraftfulla steg mot grindarna och irriteras över hur ’oootroligt’ sega de är (grindarna alltså).
Testade att förena nytta med nöje genom att ta med en bok.
Det skulle jag inte ha gjort, åksjuka var mitt andranamn. Efter tre sidor vällde illamåendet över mig och resten av färden stirrade jag stint mot de mörka tunnelväggarna.
Hemresan går allt som ofta i samma hysteriska tempo. Jösses, alla vill ju heeem.
Att få en schysst fönsterplats, luta huvudet mot väggen, sluta ögonen och slumra till. De är målet.
Att kunna slappna av så man somnar måste vara det ultimata beviset för att jag resignerat – att jag accepterat att tillhöra ’det pendlande folket’.

I helgen shoppade jag loss – i de nya hårdare spartidernas bemärkelse.
Köpte ett par svarta ’fin’ byxor, tänkta att användas på kommande stämmor, här krävs nämligen proper klädsel (har dock förmåga att känna mig som en ’Lopploella’ i det mesta)
Även nagellack, schampo och en ny snitsig scarf införskaffades, inte direkt någon gerillashopping mao.
I lördags var brorsan med yngste här på middag, eftersom vi inte setts på evigheter var detta jättetrevligt.
I söndags var vi hos mamma på middag, eftersom vi inte varit där på evigheter var detta jättetrevligt.
Annars går jag fortsatt i väntans tider, inte lika trevligt.
Alla, menar då ALLA butiker i hela jädra Sverige verkar ha fått in LG Optimus utom just Telenor.
Telenor och deras nonchiga säljare står för närvarande inte vidare högt i kurs.
Kan säga att jag är ruskigt irriterad på Telenor.

Småsurig /Carina