Jobbade på Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund (ett extremt långt namn att uttala i växeln) och jag var yngst.
Minns att det för korrekthetens skull hölls en omröstning.
Konkurrensen med grålätt Siv 48, Gittan 104 kilo och Anna-Lena nästan pensionär var väl inte riktigt någon kraftmätning, alltså nu menar jag inte att det på något sätt var något fel på mina konkurrenter tillika kollegor, fast… ska vi vara ärliga – det hade väl ändå varit generalfel av mina kollegor att inte rösta fram en 19-årig tjej vars stora dröm var att vara just Lucia men på grund av (brist på) längd, (brist på) sångröst och för tiden ’fel’ hårfärg aldrig fått chansen.
Kunde knappt sova dagen innan och var livrädd för att snubbla antingen på nattlinnet eller vicka på huvudet så att de levande (jepp, det var det som gällde) ljusen skulle lossna ur sina fästen och sätta fyr på mitt hår. Nu hände inget av detta och det enda minne som jag fick leva med lång tid var en jädra massa stearin i håret – vilket jag kan intyga INTE är särskilt lätt att få bort.
Så här i efterhand är jag glad över att i alla fall en gång i livet fått den äraan.
Nuförtiden är ju nämligen hela julevärlden helt uppåner.
Alla kan visst vara Lucior, det skall inte få finnas Pepparkaksgubbar och det hittas på nya märkliga Luciasånger.
Julkalendern anmäls för ockultism.
Tydligen har man kört den gamle klassikern ’Anden i glaset’ och det passade inte någon humorbefriad, frireligiös gudfruktig kvinna. OM hon nu tror på att ’Anden i glaset’ alldeles på sanning fungerar känner jag mnig av nöd tvungen att avslöja hela grejen. ’Kära du, de e ’någon’ i gruppen som flyttar glaset med fingret’, japp så e de!
Surprise va…
Om nu ungarna ändå får för sig att testa på detta andliga lätt ockulta äventyr är det väl bra med det.
Har vi inte alla, redan i unga år gått igenom perioder då vi varit mer eller mindre spänningssökande.
Man vill utforska och söka, testa och gambla.
Ibland bra sakerIbland mindre bra saker
Ibland oskyldig sakerIbland saker man blir väldigt skyldig till...
Min devis har varit att man alltid skall testa allt minst en gång här i livet.
Nåja.Kanske inte allt då dá...
Våghalsen
/Carina
För dagen i vitt och mer trollik än vanligt
Ja, det har blivit lite så att det som inte syns, det finns inte. Jag förstår inte hur vissa tänker..
SvaraRaderaKram
årets julkalender är ju skitbra! Både jag och lille V sitter klistrade. Är rätt övertygad om att ingen av oss kommer att bli djävulsdyrkare eller försöka frammana onda andar heller efter;) Löjligt......Kram!
SvaraRaderaÅh, får jag krypa in i din Fonda? Den ser så mysig ut! Och varför sålda jag mina? *suckar*
SvaraRadera