CLE1960 - Instagram å jag liksom!

lördag 31 mars 2012

Lördagsinlägg

Via Facebook kom ett meddelande från gammal klasskamrat.
Första reaktionen var 'askul'. Förstås!
Började raskt formulera ett bra svar.
Men så tog det stopp.
Visst är det märkligt.
Man är vuxen, har eget/annat liv och lika förbaskat sitter stämpeln man fick och stämpeln man gav andra i skolan kvar i ens medvetande.
Känslan av att känna mig liten, underlägsen, mindervärdig, mullig och inte särskilt smart överrumplade mig.

Hade förmånen att gå i samma skola och samma klass från första året till nian – lite unikt och fantastiskt roligt.
Där fanns fotbollskillarna, hästtjejerna och de andra.
Med åren blev det de coola, de snygga, de häftiga, de smarta, de rökande, de moderiktiga, de anonyma, plugghästarna och de som febrilt ville tillhöra någon grupp.
Jag övergick från hästtjej till tappra försök att tillhöra gänget ’coola och häftiga’ (något jag aldrig riktigt lyckades med...).
De ’coola och häftiga’ hängde med äldre killar som hade afghanpäls, rökte å drack. I bästa fall hade de jobb och egna lägenheter man kunde hänga i.
Jag rökte inte och varje försök till svordom kändes alltid fånig. Det var liksom inte jag.
I försöken att leva upp till de tuffas förväntningar blev jag dryg och avundsjuk.
Nu pratar vi ångest.
Jösses vad jag än i dag skäms över idiotiska uttaladen.
Ouuiii – ge mig luft… please…

Tack å lov ändras man.
När jag möter några av dem - mina gamla klasskamrater är det första jag tänker på hur de var/hur jag var när vi gick i skolan.
Försöker se dem med nya ögon – men det är tusan så svårt.
Är det bara jag som har fastnat i det förflutna???
Intar min ’anti allt roll’ och hämnar lätt i underläge mot ’de duktiga’, de som lyckats med karriärer och liv.
Stannar i tanken.
Ler åt mig själv.
Kom igen nu ’Carre’, visst har du kommit en bit på väg även du.
Sträck på dig!
Jodå, jag är nöjd

Å glad.

Jädrar i havet
/Carina

torsdag 29 mars 2012

Bara en sån dag...

Suck, känner mig som en dåliga människa.
En dålig människa som jag vet att jag inte är.
Människa jadålig nix!
Ligger liksom steget efter.
Gillar inte det.
Ofta dyker känslan upp när något inte gått som jag tänkt mig.
Eller är det helt enkelt så att jag inte har kapaciteten att utföra allt som jag med berått mod tagit på mig att utföra.
Som jag räknat med att utföra.
Som andra räknat med att jag ska utföra.
Hur jädrans förberedd man än är uppstår ändå alltid situationer som man på ett så bra och smart sätt som möjligt skall hantera.
Generellt är jag nog ändå rätt nöjd.
Men ibland är jag en riktig korkskalle.

Hur fantastiskt kul jobb man än har finns det dagar då det känns som om man ger ’Svordomsvisan’ ett ansikte.
Att den är dedikerad till just mig!
”Din satan, satan
du din satans, helvetes jävla skit!
(Din jävla skit)
Bonnlurk, läbbiga skurk, ynkliga parasit.
Pottsork, snuskiga snork, din ruttna rot, din fulla kork.
Avskum, spattig och krum, du är så jädra dum.
Ditt usla gam, din slemmige torsk, förnicklade, pappskalle skum.
Förbanne mig!
Lägg ägg, slibbiga drägg, skitstövel och bandit.
Slashas, ditt vidriga as, piss och pest och senapsgas.
Sopprot helidiot, fan vad det bär emot.
Din sabla bock, ditt feta arsel, våga dig aldrig mer hit!
Attans skitskrap!
Helvete
Helvete
Helvete
Helvetes
Helvetes jävla skiiiiiiit!”

Näe de har inte hänt någ’e särskilt
Bara en sån vecka…
Jo förresten – jag har äntligen klippt mig :)
/Carina


torsdag 15 mars 2012

Horoskop

Tror alla har en bestämd åsikt om den.
Astrologin.
Känner många som orubbligt tror på astrologi och horoskop och jag själv är förvissad om att jag är en typisk kräfta..

Antingen är man helt för dem och övertygad om att horoskopet kan berätta det mesta om hur vi är och hur framtiden blir – eller är man helt emot och kallar alltihop för skrock och nonsens.
När det gäller dagstidningar är jag nog benägen att kalla det mesta som skrivs som rappakalja.
Trots det läser jag med oregelbunden regelbundenhet dagstidningarnas spådomar och blir glad om det förespås något trivsamt och avfärdar det om jämmer och elände väntas.

Men så bor det en superrealist inom mig som absolut inte kan se att vi människor skulle ha något som helst samband med stjärnhimlens aktivitet och inte kan förstå hur stjärnornas ställning skulle kunna påverka våra liv. Bara för att någon råkar födas i ett visst tecken kan jag inte tänka mig att man skulle vara och bli på ett bestämt sätt.
Min hjärna behöver fakta och statistik.

Fast ändå - Ibland kan man inte låta bli att tro på dem, ’och avfärdar direkt alla möjligheter till ren tillfällighet’.
Dagens Metro skriver följande:
’Du tycks ha fått ett problem av lite känslig natur. Tillgrip bara inte metoder i sammanhanget du själv anser vara ovärdiga’

Undra om Metro vet hur rätt de hade i dagens profetia.

En tung fredag väntar.
Det får på intet bli ovärdigt.
Absolut inte, it’s part of the deal
To be continued
/Carina

P.s Fakta om Kräftan
För Kräftan är känslorna det klart viktigaste, och det som får världen att snurra.
Kräftans ledord är vård, vördnad och välvilja. Kräftans tecken kanske är det mest feminina av alla Zodiakens tecken. Hon är en känslig, emotionell personlighetstyp. Kräftor kan ha lite dåligt självförtroende och tycker ofta att de är otillräckliga, att de kan göra bättre ifrån sig eller hjälpa till mer.
Kräftan har en stark nostalgikänsla. De är lite konservativa, gillar att hålla fast vid gamla traditioner och samlar gärna på sig gamla minnessaker som de vägrar slänga. För Kräftan är hem och kärleken det viktigaste. Familjen är hennes hjärta. Kräftan lever med och genom dem. Hon vistas för det mesta i sitt eget omsorgsfullt ombonade hem. Hon håller på traditioner så som årets storhelger.
Utåt sätt kan Kräftan verka blyg, kylig och reserverad eller mjuk och vänlig. Vilken av dessa sidor som är dominerande beror på sinnesstämning. Humöret är mycket känsligt och kan förändra sig snabbt. Kräftan är sårbar, ett enda litet elakt ord kan få henne att dra sig inom sitt skal och gömma sig för andra. Men hon kan också bete sig som den stora givaren. Det gör hon genom att styra och ställa till allas bästa på ett mycket moderligt sätt. Hennes vänner betraktar hon som om de tillhörde en enda stor familj. Hennes familj.

onsdag 14 mars 2012

CLE goes klädprovning

Jo jag vet.
Det har varit mycket jobbsnack.
Väldigt mycket.
Vart tog klädsnacket vägen?

Mina besök i fysiska klädbutiker har den senaste tiden varit få, nästan obefintliga.
Det trots att jag jobbar mitt i smeten.
Men kommer liksom inte ut.
Det här rimmar illa med min ambition att ha stenkoll på klädkedjornas utbud.
Tog mig i kragen och rådde bot på det hela.
I alla fall till viss del. Jösses!
Vet inte om det bara var min långa avhållsamhet, längtan efter vår och ljus eller om allt verkligen var så bra som jag upplevde det.
Men dra mig baklänges vad mycket snyggt det fanns. Överallt.
En reflektion var att stora delar av Axelssons utbud var rena rama plagiat på Odd Mollyklassiker.
Det samma gäller KappAhl å andra sidan har de kört det racet i några år nu.
Kanske inte de mest snygga men funkar stensäkert på den som inte har koll.
Eller bryr sig.

Gick igenom OM´s egna vår och sommarkollektion.
Brukar vara lite svårflörtad, tveksam, fundersam och tvivelaktig över det nya.
Men se inte denna gång.
Hittarna radades upp på rad.
Den ena snyggare, bättre, tuffare, läckrare än den andra.
Sällan har jag upplevt sådana starka ’must have’, ’vill ha’ och ’kan nog inte leva utan’ känslor.
Tänk att kläder kan väcka sådana starka lustar.
Nästan som sex.
Fast på det mentala planet.

Kreditkorten är för närvarande begravda med förhoppning om att de ska återuppväckas när utrymme finnes.
Trots denna vetskap var det inte långt ifrån att köpbegäret tog över mina sinnen och jag gick lös på utbudet.
Ett par byxor alá HM för 98:- fick följa med mig hem.
Det var allt.
Kände mig stolt
Men ändå lite olycklig.
Så många plagg.
Jag är säker på att de känner samma saknad.

No shop
/Carina

Resultat av dagens snabbprovning - alla i stl.3:
Colbert Tunic 1699:-

På gränsen till liten, i mina ögon oförskämt dyr.

Le Velour dress 1295:-
Satt perfekt. En underbar skapelse som dessutom i OM-ögonmåttsett rätt hyfsad i pris. Saknade möjligen fickor.

Lace Embr Babt doll Dress 1499:-
En klänning jag var nyfiken på.
Men... För lång, för urringad, prassligt tyg och graviditetsvarning så det visslade om de...
Helt klart dagens besvikelse.

Bismark Jacket 2499:-
Liten över bysten, trång över ryggen (eller om jag har ökat i omfång?!?). Tuff tunn dyr jacka. Det onödiga kråset som får rumpan att se ut som en ladugårdsdörr hamnar på minuskontot.


Bikette Denim Jacket 1999:-
Skulle jag någongång få för mig att köpa en jeansjacka för tvåtusenspänn skulle det bli en sån här. Lagom mjuk, bra passform och underbara broderier på ryggen.

måndag 12 mars 2012

CLE goes Garderobsrensning

Suck, det borde vara spöstraff på att liksom jag ständigt trycka in klatschiga engelska uttryck i texten.
Men det liksom faller sig naturligt.
Liksom bahhh… ehh de låter coolast så host host...
Jösses, hur gammal är jag?
Nåja, ser det som mitt taffliga sätt att närma mig det språk som jag anser mig inte behärska till fullo.
Å menar då inte svenskan.

Någongång i höstas plockade jag samman kläder som var tänkta för avyttring.
Ibland är jag obotligt oföretagsam.
Gör nu (äntligen) ett försök till försäljning på bloggen.
Det som ryker det ryker.
Resten kommer få en chans till nya ägare via Tradera.

FOR SALE!
1) #527 – Tenfold Knit i färgen lila Stl.2
Älskar denna kofta – köpte den i tron att jag kunde ha en 2a.
Vilket jag inte kunde, har endast använt den vid två tillfälle.
Koftan är i bomull och i bra begagnat skick den har det fina ’Amore Spare Intrigas’ broderiet på ärmen.
Pris: 899:-


2) #521 - Varsity Dress i färgen chalk Stl.3
Ännu ett felköp.
Alltså den är jättefin i tjock härlig bomull men hur mycket jag än testat så är den inte jag. Använd en gång.
Pris: 499:-

Rosa linne stl.3
Fick för mig att börja samla på praktiska baslinnen.
Det var en korkad idé, jag använder aldrig linnen.
Detta fina rosa åker vidare.
Pris: 199:- SÅLD!!!


4) #599 Livealot International (står det i) stl.3.
Eller om den heter Dip-någonting?
Även den från Amore Spare Integritas (lila grå)
Fin tunika alt. kort klänning med vacker brodyr och mollypengar på vänster sida.
Lite liten över bysten för mig.
Pris: 599:-

5) #327 - Light Cotton Embroidered i färgen powder Stl.2
Favoritfärg med svarta broderier.
Köpt på Tradera.
Nej, jag är ingen 2:a - när ska jag inse det?
Pris: 499:-

7) Hunky Dory Essential Muslin Cami Stl L
Åter igen ett superfint linne i vackraste skiraste tyget (fodrat) men brunt, ’jösses Carina, har du inte lärt dig att brunt inte är din färg????’
Använt på sin höjd ett par gånger.
Pris: 199:-



Maila mig på cle1960@gmail.com
eller messa på 0736 84 91 67

Kommers
/Carina

lördag 10 mars 2012

Saturdaymail live!

Okej!
Then it is confirmed.
Fredagsmailet är numera officiellt ett Lördagsmail.
Idag ett Lördagskvällsmail.
Inte en levande själ kommer orka läsa Fredagsmail en lördagskväll.
Jösses vart är mina mail på väg?

Jobbsäsongen är igång och smekmånaden är över.
De är slut på ryggdunk och acceptans.
Nu är det kalla fakta som gäller.
Med andra ord upp till bevis.
Min diplomatiska ådra har och kommer att sättas på hårda prov.
Snäll, vänlig, trevlig, förstående, ärlig, rättvis, målmedveten och tuff – när nöden kräver.
Den forna konflikträdda Carre har lärt sig att handskas med verkligheten.
En ahaupplevelse i klass med när en analfabet lär sig läsa eller en blind som börjar se.
Tror jag…
Host, host – nu ska jag inte förhäva mig.

Uppgiften att få alla att dra åt samma håll är inte alltid helt okomplicerad och självklar.
Att agera en ledare som uppmuntrar och vägleder, visar och guidar är fruktansvärt kul men tar mer kraft än vad jag trodde var möjligt.
Tänker på alla gånger då jag har varit den trilske som med en dåres envishet varit anti alla former av förändringar på en arbetsplats.
Stackars, stackar alla mina gamla chefer.
Jag har varit usel medarbetare.
Passar härmed på att be om ursäkt över mitt obstinata och säkerligen emellanåt styvsinta beteende.
Ensamvargen Carina har blivit en teamledare.

Har för en gångs skull stenkoll på Bröderna Brothers.
De kollar Melodifestival.
Inte tillsammans – men på olika håll.

Med stolthet och förväntan
/Carina

lördag 3 mars 2012

Lördagsmail!

Har ni hört ljudet av islossning?
Det är ett mäktigt ljud.
På en av mina fem hundpromenader inatt (Dessan har maginfluensa) överrumplades jag ett dovt mullrande.
Det lät som ett jordskred, en lavin eller möjligen en tanks med illasinnade individer som är på väg mot just vårt hus (har jag sagt att jag har god fantasi och är märkligt mörkrädd?!?).
Ljudet ökade i intensitet och jag tittade mig förvirrat omkring.
Man är liksom inte så kaxig när man står som gud skapat en endast iförd morgonrock, stövlar och dunjacka. Pang!
Hjärtat i halsgropen följt av en aha-upplevelse.
Just det, isen
det är isen som låter.

Det är en oerhört kreativ miljö att jobba med människor som är betydligt yngre än jag.
Man lär sig en massa saker som jag annars kanske inte haft en susning om.
Till exempel att det i Finland inte finns hon och han utan att alla är ’hen’.
Att det utan tvekan vanligaste uttrycket är ’men ere sant?’
Man får insikt i rejvkulturens mystiska, host, host värld och 'tvingas' lyssna på musik (vad gör man inte för att hänga me´!) som jag annars sannolikt inte hade 'rattat' in.
Fick tex. reda på vem DJén Avicii var ’innan’ läktaren på Globen rasade och tidiningarna basunderade ut nyheten.
Även i denna generation utbyts det bakrecept och kluras på korsord.
Det spelas wordfeud och diskuteras huruvida det borde vara tillåtet med påhittade ord eller ej.
I min värld vore det helt befängt. Förstås.
Hur skulle det se ut om man hittade på saker. Bara sådär.
Nej nej, rättning i ledet, tack...
Än är det relativt lugnt.
Varken arbetsupgpifterna eller konsulterna har nått sin fulla kapacitet.
Ännu så länge. Alltså.

En lugn helg.
Perre jobbar lite.
Sebban ska på fest.
Till Loppan slänger jag en knäpp på näsan eftersom den rackarn inte har hört av sig som utlovat. Nedrans unge!

Innan stormen
/Carina

torsdag 1 mars 2012

Skillnaden mellan sjuka hundar och ungar

Det finns en skillnad mellan sjuka ungar och sjuka hundar.
För den hundlöse kanske inte lika självklar.
För oss andra. Solklar.
Barn gråter, en hund gnyr.
Barn kan förhoppningsvis meddela vart de har ont, bäsa medicinen kan vara glass.
Hundar blir eländiga, väldigt eländiga.
Här hjälper inte glass.
De tittar med stora sorgsna ögon, 'hjälp mig' och ens hjärta blöder.
Hundmedicin är betydligt dyrare och svåråtkomligare än ett paket alvedon.
Det blir på något sätt lite mer synd om en hund (ja ja, jag har vuxna barn...).
Vår älskade vovva har nu för andra gången på ett par månader åkt på en riktig maginfluensa.
Söta ynkliga bästa hund.

I morse försov jag mig.
Detta av ovanstående skäl – sjuk hund.
Om man kan VABBA borde man väl kunna
VAVVA!?!
21.06
– mer eller mindre tvingar ut henne på promenad eftersom min avsikt är att gå och lägga mig. Ska väl tilläggas att hon under 'normala' omständigheter inte är särskilt nödbedd när det gäller promenader.
23.25 – blir väckt av att hon tydligt visar att det är dags att gå ut
02.20 – dags igen, ut en vända. Även denna gång iklädd stövlar, morgonrock och dunjacka. Kunde tusan inte somna om när jag kom in.
04.08 – vaknar av att hon spyr. Naturligtvis på en matta, varför spyr alltid hundar på mattor???
05.20 – dags att ta en vända till. Överväger om jag ska gå upp eller bara vila en liiiten stund till. Väljer vila. Somnar som en stock.
07.03 – vaknar med ett ryck, tusan har försovit mig. Hunden sover vidare. Skönt.
07.10
Perre kommer hem från jobbet och tar över VAVVANDET
08.00 – ankommer till jobbet, nyduschad och redo för ännu en arbetsdag.

Min natt
Vår älskade hund
/Carina