Idag började Perre jobba igen, det efter fem (!!!) veckors semester - vart i hela friden har den tiden tagit vägen???
Vi inledde starkt genom att direkt dra iväg på en biltur som varade i en 8-9 dagar, väl hemma hade vi knappa fyra veckor kvar att göra alla dessa tusen saker som vi pratat om, diskuterat, planerat och bestämt att 'nu' jäklar ska det fixas.
Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut hur mycket vi hunnit med... eller hur lite...
För mig finns det 'tjejgrejer' och 'killgrejer' här i världen.
Killgrejer är t.ex. tvätta och städa bilarna, städa garaget samt hamra och spika.
Jag å andra sidan tar med fördel hand om matlagning, städning och tvätt.
Om det är av tradition som vi är mer lämpade för vissa uppgifter ska jag inte gräva ner mig i men jag tror att en del av oss lämpar sig mer för vissa uppgifter än andra - jag tror på olikheterna mellan människor, jag tror på olikheterna mellan man och kvinna.
Hemma hos oss fungerar det på följande sätt.
En ljuv stämma ropar högt 'Caaarina', jag har hittat en fästing på Dessi - det betyder att jag ska släppa allt jag företar mig för att ta bort det lilla odjuret på vovvan. Det samma gäller spindlar, samma stämma ropar 'Caaarina' - det är en spindel på golvet..., då gäller det att raska sig på innan den håriga besten anfaller Perre.
Jag skurar badrum och rensar avloppen (det är ju sååå himla äckligt...) och inser i skrivande stund att det låter som om Perre är en riktig pipis (vilket han naturligtvis INTE är, han tycker bara inte om små kryp samt att bli smutsig).
Senaste projektet är att vräka de gäster som helt oinbjudna flytta in i vårt förråd.
Mitt första försök blev inte så lyckat.
Iklädd mitt nya fina regnställ (visste väl att jag skulle ha användning för det), gummistövlar, mc-hjälm och handskar lyckades jag med stekspade få bort de två getingbona (trodde jag), men mindre än 24 timmar senare var de jäklarna där igen, GRRRR...
Så nu har vi varit och inhandlat starkare medel, RADAR... he he... får se hur kaxiga de är efter nästa omgång!
Ett annat projekt som jag borde ta tag i är att besöka arbetsförmedlingen - något som jag känner att jag omedvetet medvetet skjuter på...
fredag 31 juli 2009
Boule och Berså
I torsdags var vi på Boule & Berså, ett himla trevligt ställe nere vid Danvisktull.
Vi hade lyckats samla nästan hela släkten, det var min mamma, båda sönerna, brorsan med familj, Perres mamma och Perres syster å systerson. Vi åt gott drack gott och spelade boule som kungar.
Sebban, Loppan och Micke drog sedan vidare ut på stan.
Gurli hade vänligheten att köra oss hem, både mamma och Victor följde med så bilen var knökfull.
Hemma satt vi och samspråkade över ’ett’ glas vin i en bra stund.
Jag vettetusan hur det gick till men jag tackade för krypavståndet till sängen.
Väl på sängen känner jag hur sängen snurrar, inser att det är försent för sjösjukepiller, försöker febrilt fixera blicken på en fläck i taket. Det funkar en stund, sen måste jag sätta mig upp för att hela sovrummet har bestämt sig för att vara med i ’hela havet stormar’, efter att under en lång stund försökt hålla mig fast utan att ramla av så slocknade jag av ren utmattning, vid det laget sov Perre och Dessi sedan länge…
Vi hade lyckats samla nästan hela släkten, det var min mamma, båda sönerna, brorsan med familj, Perres mamma och Perres syster å systerson. Vi åt gott drack gott och spelade boule som kungar.
Sebban, Loppan och Micke drog sedan vidare ut på stan.
Gurli hade vänligheten att köra oss hem, både mamma och Victor följde med så bilen var knökfull.
Hemma satt vi och samspråkade över ’ett’ glas vin i en bra stund.
Jag vettetusan hur det gick till men jag tackade för krypavståndet till sängen.
Väl på sängen känner jag hur sängen snurrar, inser att det är försent för sjösjukepiller, försöker febrilt fixera blicken på en fläck i taket. Det funkar en stund, sen måste jag sätta mig upp för att hela sovrummet har bestämt sig för att vara med i ’hela havet stormar’, efter att under en lång stund försökt hålla mig fast utan att ramla av så slocknade jag av ren utmattning, vid det laget sov Perre och Dessi sedan länge…
tisdag 28 juli 2009
Bio
Det ska sägas direkt – Vi är säkert några av norra Europas sämsta på att gå på bio.
Skulle tippa på att vi snittar ett biobesök vart femte år…
De är inte det att vi inte gillar filmer mer att jag konsekvent somnar samt att vi föredrar soffa, egen toalett och vinglas – små faciliteter som få biografer erbjuder.
Men, på vår ’att-göra-under-semestern’-lista stod bio.
De två filmer som står på listan är ’Män som hatar kvinnor’ och ’Änglar och Demoner’ (dock inte samma dag) båda eftersom vi läst och tyckt om böckerna. Då Perre börjar jobba på fredag så började det brådska.
Igår kom vi på det försent men idag skulle det ske….
Bion började 18.15, vi stormar in på Heron Citys parkering på två hjul ungefär 18.05.
Småjoggar uppför rulltrapporna till plan 5, ser gigantiska köer till något som i mina ögon ser ut som popcornstånd, (jisses vad folk var gottissugna här!?!)
Frågar en trött biljettrivarkille vart man köper biljetter, den trötta biljettrivarkillen pekar slött mot de långa köerna – där…
Jag å Perre tittar förvirrat på varandra, vadå???
Så alla som står i köerna ska gå på bio???
Inser att vi inte kommer hinna….
Så, på vår ’att-göra-under-semestern’- lista står fortsatt bio!
Cineastern
Carina
&Perre
Skulle tippa på att vi snittar ett biobesök vart femte år…
De är inte det att vi inte gillar filmer mer att jag konsekvent somnar samt att vi föredrar soffa, egen toalett och vinglas – små faciliteter som få biografer erbjuder.
Men, på vår ’att-göra-under-semestern’-lista stod bio.
De två filmer som står på listan är ’Män som hatar kvinnor’ och ’Änglar och Demoner’ (dock inte samma dag) båda eftersom vi läst och tyckt om böckerna. Då Perre börjar jobba på fredag så började det brådska.
Igår kom vi på det försent men idag skulle det ske….
Bion började 18.15, vi stormar in på Heron Citys parkering på två hjul ungefär 18.05.
Småjoggar uppför rulltrapporna till plan 5, ser gigantiska köer till något som i mina ögon ser ut som popcornstånd, (jisses vad folk var gottissugna här!?!)
Frågar en trött biljettrivarkille vart man köper biljetter, den trötta biljettrivarkillen pekar slött mot de långa köerna – där…
Jag å Perre tittar förvirrat på varandra, vadå???
Så alla som står i köerna ska gå på bio???
Inser att vi inte kommer hinna….
Så, på vår ’att-göra-under-semestern’- lista står fortsatt bio!
Cineastern
Carina
&Perre
Ryggskott
Inatt har jag sovit riktigt usel, varje minsta lilla rörelse har varit en plåga.
Igår förmiddag fick jag för mig att rensa lite ogräs i rabatterna, dumt förslag…
Jag kände då jag stod nedåtböjd (ja, jag stod säkert helt fel) att ryggen bara låste sig, kunde inte resa mig och på den vägen är det.
Har varit med om detta ett par gånger tidigare och det är ingen lek, rörligheten är på samma nivå som en dräktig sjöko – på land!
Man går inte fram, man skrider.
Minsta lilla ’fel’ rörelse renderar i ett ofrivilligt tjut, jisses vad det är synd om mig just nu :(
Igår förmiddag fick jag för mig att rensa lite ogräs i rabatterna, dumt förslag…
Jag kände då jag stod nedåtböjd (ja, jag stod säkert helt fel) att ryggen bara låste sig, kunde inte resa mig och på den vägen är det.
Har varit med om detta ett par gånger tidigare och det är ingen lek, rörligheten är på samma nivå som en dräktig sjöko – på land!
Man går inte fram, man skrider.
Minsta lilla ’fel’ rörelse renderar i ett ofrivilligt tjut, jisses vad det är synd om mig just nu :(
lördag 25 juli 2009
Igår var det 24 juli
Mycket riktigt – förra veckan blev det inget Fredagsmail.
Viss desperation över avsaknad av inspiration i kombination av semester var orsaken.
Snudd på att det inte skulle bli något denna vecka heller, men vad tusan - någon måtta på latheten får det väl ändå vara.
Så intressanta punkter denna vecka är:
1) Nu har vi äntligen dokumenterat hur vi placerade ut våra vänner i jord på tomten – bilder finns på här på bloggen.
2) Jag har under veckan försökt att få tag på ’någon’ från min gamla arbetsplats N3sport/EddaDigital, behöver anställningsbevis därifrån. Men då företaget sedan nästan 1 år tillbaka är nedlagt så visade det sig vara lättare sagt än gjort – wish me luck!
3) I morse 03.57 vaknade vi av brandlarmet, PIIIP, PIIIP, PIIIP – en signal som kan väcka folk från de döda!!!
Perre far upp och ser lika skräckslagen ut som han i reklamen som kommer ut från ett omklädningsrum iklädd damunderkläder. Min reptilhjärna tar ett djupt andetag, inser att det INTE luktar rök, kastar mig därefter över brandvarnaren och sliter ut batteriet, pust!!!
Saken är den att denna bandvarnare även varnar för fukt och då vi har i stort sett samtliga fönster på övervåningen öppna i kombination med ett nattligt ihållande regn innebar en luftfuktighet inomhus på runt 98%.
4) Perre har bytt mailadress.
Hans nya och ENDA mailadress är, pereriksson67@gmail.com.
5) Sebban börjar få en viss struktur på sin lägenhet, nu kan man urskilja ett sovrum, innertak och värmeslingor i hall/kök är lagda – han e grym på att fixa den där Sebban.
6) Mindre strukturerad är Leopold.
Den ungen vet jag inte vad man ska göra med?
Ska man lägga sig i, hur mycket ska man lägga sig i???
Som mamma vill man så fruktansvärt väl, så väl så att det istället kan bli fruktansvärt fel.
Det är svårt att stå och titta på när ens barn lever långt över sina tillgångar, flashar runt som om farsan var gjord av pengar och som om varje dag var en fest. Det håller inte Loppan, det håller inte alls…
Låt helgen vara lugn
/Carina
P.s
Här har man inte varit bortbjuden på nästan hela sommaren å POFF så lyckas vi med konststycket att pricka in två tillställningar samma kväll…
Först till brorsan å gratta hans två ohängda å sedan grillkväll hos Kicki å Berra – finns det tid finns det plats :)
Viss desperation över avsaknad av inspiration i kombination av semester var orsaken.
Snudd på att det inte skulle bli något denna vecka heller, men vad tusan - någon måtta på latheten får det väl ändå vara.
Så intressanta punkter denna vecka är:
1) Nu har vi äntligen dokumenterat hur vi placerade ut våra vänner i jord på tomten – bilder finns på här på bloggen.
2) Jag har under veckan försökt att få tag på ’någon’ från min gamla arbetsplats N3sport/EddaDigital, behöver anställningsbevis därifrån. Men då företaget sedan nästan 1 år tillbaka är nedlagt så visade det sig vara lättare sagt än gjort – wish me luck!
3) I morse 03.57 vaknade vi av brandlarmet, PIIIP, PIIIP, PIIIP – en signal som kan väcka folk från de döda!!!
Perre far upp och ser lika skräckslagen ut som han i reklamen som kommer ut från ett omklädningsrum iklädd damunderkläder. Min reptilhjärna tar ett djupt andetag, inser att det INTE luktar rök, kastar mig därefter över brandvarnaren och sliter ut batteriet, pust!!!
Saken är den att denna bandvarnare även varnar för fukt och då vi har i stort sett samtliga fönster på övervåningen öppna i kombination med ett nattligt ihållande regn innebar en luftfuktighet inomhus på runt 98%.
4) Perre har bytt mailadress.
Hans nya och ENDA mailadress är, pereriksson67@gmail.com.
5) Sebban börjar få en viss struktur på sin lägenhet, nu kan man urskilja ett sovrum, innertak och värmeslingor i hall/kök är lagda – han e grym på att fixa den där Sebban.
6) Mindre strukturerad är Leopold.
Den ungen vet jag inte vad man ska göra med?
Ska man lägga sig i, hur mycket ska man lägga sig i???
Som mamma vill man så fruktansvärt väl, så väl så att det istället kan bli fruktansvärt fel.
Det är svårt att stå och titta på när ens barn lever långt över sina tillgångar, flashar runt som om farsan var gjord av pengar och som om varje dag var en fest. Det håller inte Loppan, det håller inte alls…
Låt helgen vara lugn
/Carina
P.s
Här har man inte varit bortbjuden på nästan hela sommaren å POFF så lyckas vi med konststycket att pricka in två tillställningar samma kväll…
Först till brorsan å gratta hans två ohängda å sedan grillkväll hos Kicki å Berra – finns det tid finns det plats :)
onsdag 22 juli 2009
Vänner i jord!
För drygt ett år sedan hade vi vårt försenade inflyttningskalas här på Skrattmåsen.
En av de saker vi önskade och som vi också fick härliga mängder av var växter till trädgården.
En del kanske undrar hur det gick med dem, kom de ner i jord, klarade de vintern?
Så, här kommer en lägesrapport från växtriket!
Vid grinden så ställde vi de två representativa syrenherrarna Matsa å Frallan, den någon kortare och lite tunnare Matsa står främst med den mer robuste och beskyddande Frallan tätt bakom sig.
Lite längre fram placerade vi några av de mer otippade, men ack så välkomna gästerna Plymspireorna Annika, Björn och Figo, Annika och Björn verkar trivas kanonbra medan Figo, som fortfarande var valp vid tillfället har framtiden för sig.
På samma sida men lite innanför satte vi det trevliga paret Anders och Carina de i form av två rosa Klematis, till början såg de lite späda ut men har med tiden tagit för sig blommat ut och vuxit rejält.
Lite mer svårplacerade var Mima och Maria – två rejäla Rhododendron som de är.
De två behöver lite ’space’ för att trivas å andra sidan har de ingenting emot att stilla liv tillbakalutade i skuggan. Efter mycket velande sattes de ner i jord på framsidan, lite mellan Matsa/Frallan och Carina/Anders å tammetusan om de inte tackade för det förnäma läget genom att blomma redan i år.
På trappan ställde vi Olivträdet Ann-Fred, var lite orolig för om Ann-Fred skulle klara vintern, dock visade det sig att Ann-Fred var lite av en överlevare – en kvist (misstänker att det är Fredriks gener) har dessutom dragit iväg på längden i en imponerande fart.
Skyddat i ena hörnet på framsidan placerade vi rosen Eva-Britt, den har tyvärr inte blommat ut som vi hoppats. Men å andra sidan så har ju Britt varit lite småkrasslig under året, till nästa sommar är jag säker på att Eva-Britt kommer visa sig från sin bästa sida.
Utav Marita fick vi ett presentkort, det presentkortet renderade i Krusbärsträdet på bilden.
Än så länge är krusbären rätt sura, vilket man inte kan säga om Marita – med tiden kommer dessa bär bli både söta, runda och goda.
På gaveln, på var sida om elskåpet ställde vi Kicki och Berra.
Placeringen vid elskåpet kändes rätt naturlig med Berras elbakgrund.
Berra trivs mycket riktigt väldigt bra, Kicki var däremot till en början lite mer kräsen och tog ingen riktig fart, men med tiden så har även hon vuxit till sig och funnit sin plats bland jordgubbar och smultron.
Slutligen så har vi under det gångna året fått rosor å annat av mamma, De heter således Mamsen, Marietta å Jetta. Vi har även planterat in två stenväxter i form av en rosa Katarina och en gul Gurli.
På Gianniniträffen fick vi en härlig stor rosa Hortensia (av pyssling Joakim m. familj tror jag ?!?)
En av de saker vi önskade och som vi också fick härliga mängder av var växter till trädgården.
En del kanske undrar hur det gick med dem, kom de ner i jord, klarade de vintern?
Så, här kommer en lägesrapport från växtriket!
Vid grinden så ställde vi de två representativa syrenherrarna Matsa å Frallan, den någon kortare och lite tunnare Matsa står främst med den mer robuste och beskyddande Frallan tätt bakom sig.
Lite längre fram placerade vi några av de mer otippade, men ack så välkomna gästerna Plymspireorna Annika, Björn och Figo, Annika och Björn verkar trivas kanonbra medan Figo, som fortfarande var valp vid tillfället har framtiden för sig.
På samma sida men lite innanför satte vi det trevliga paret Anders och Carina de i form av två rosa Klematis, till början såg de lite späda ut men har med tiden tagit för sig blommat ut och vuxit rejält.
Lite mer svårplacerade var Mima och Maria – två rejäla Rhododendron som de är.
De två behöver lite ’space’ för att trivas å andra sidan har de ingenting emot att stilla liv tillbakalutade i skuggan. Efter mycket velande sattes de ner i jord på framsidan, lite mellan Matsa/Frallan och Carina/Anders å tammetusan om de inte tackade för det förnäma läget genom att blomma redan i år.
På trappan ställde vi Olivträdet Ann-Fred, var lite orolig för om Ann-Fred skulle klara vintern, dock visade det sig att Ann-Fred var lite av en överlevare – en kvist (misstänker att det är Fredriks gener) har dessutom dragit iväg på längden i en imponerande fart.
Skyddat i ena hörnet på framsidan placerade vi rosen Eva-Britt, den har tyvärr inte blommat ut som vi hoppats. Men å andra sidan så har ju Britt varit lite småkrasslig under året, till nästa sommar är jag säker på att Eva-Britt kommer visa sig från sin bästa sida.
Utav Marita fick vi ett presentkort, det presentkortet renderade i Krusbärsträdet på bilden.
Än så länge är krusbären rätt sura, vilket man inte kan säga om Marita – med tiden kommer dessa bär bli både söta, runda och goda.
På gaveln, på var sida om elskåpet ställde vi Kicki och Berra.
Placeringen vid elskåpet kändes rätt naturlig med Berras elbakgrund.
Berra trivs mycket riktigt väldigt bra, Kicki var däremot till en början lite mer kräsen och tog ingen riktig fart, men med tiden så har även hon vuxit till sig och funnit sin plats bland jordgubbar och smultron.
Slutligen så har vi under det gångna året fått rosor å annat av mamma, De heter således Mamsen, Marietta å Jetta. Vi har även planterat in två stenväxter i form av en rosa Katarina och en gul Gurli.
På Gianniniträffen fick vi en härlig stor rosa Hortensia (av pyssling Joakim m. familj tror jag ?!?)
måndag 20 juli 2009
Tiden!
Är det inte märkligt detta med tiden.
Jag vet inte hur ni andra fungerar men ju mindre tid jag har dess mer får jag gjort och om jag har ’all tid i världen’ så får jag ingenting gjort – visst är det skumt?!?
Jag har sedan i juni varit mer eller mindre arbetsbefriad – bara tanken fick mig att frossa i saker som jag skulle passa på att göra.
Nu står jag här i slutet av juli och kan nästan inte nämna en enda av alla mina ’att-göra-saker’ som har blivit gjorda.
Jo föresten, vi har äntligen rensat garaget – därmed har vi också packat upp de sista kartongerna från flytten…
OCH, hittat en massa spännande saker som vi har saknat, tex. gjutjärnsgryta och Toto-dvd´s =)
Jag vet inte hur ni andra fungerar men ju mindre tid jag har dess mer får jag gjort och om jag har ’all tid i världen’ så får jag ingenting gjort – visst är det skumt?!?
Jag har sedan i juni varit mer eller mindre arbetsbefriad – bara tanken fick mig att frossa i saker som jag skulle passa på att göra.
Nu står jag här i slutet av juli och kan nästan inte nämna en enda av alla mina ’att-göra-saker’ som har blivit gjorda.
Jo föresten, vi har äntligen rensat garaget – därmed har vi också packat upp de sista kartongerna från flytten…
OCH, hittat en massa spännande saker som vi har saknat, tex. gjutjärnsgryta och Toto-dvd´s =)
söndag 19 juli 2009
Dagarna går...
onsdag 15 juli 2009
Födelsedag!
Den 15 juli, 1960 pricksis 11.00 såg jag dagens ljus för första gången - en Carina på 2850 gram var född.
Min dag idag inleddes med Perres tassande i trappan, upprepande nysningar (allergi mot blommor) och ett febrilt letande i köksskåpen. En stund senare kom en skönsjungande Pelle in i sovrummet med frukost på sängen, solsken och ett regnställ (!!!) i födelsedagspresent, han är praktisk min Pelle ;)
Å andra sidan fick han en pulsklocka (som kanske inte heller är så romantiskt…) av mig å jag hade dessutom ’vädrat’ att jag behövde ett regnställ.
Att fylla år mitt-i-sommaren har alltid inneburit ’ingen-hemma’, i vuxen ålder har jag löst det genom att vara just ’inte-hemma’.
I år är det faktiskt första gången på evigheter som jag faktiskt (ännu så länge) är hemma.
Så, låt dagen fortsätta
/Carina
P.s
Tack för Facebooks intågande i mitt liv.
Helt plötsligt kommer grattishälsningar från de mest oväntade håll – som sagt, oväntat men inte dess mindre jättekul!
Min dag idag inleddes med Perres tassande i trappan, upprepande nysningar (allergi mot blommor) och ett febrilt letande i köksskåpen. En stund senare kom en skönsjungande Pelle in i sovrummet med frukost på sängen, solsken och ett regnställ (!!!) i födelsedagspresent, han är praktisk min Pelle ;)
Å andra sidan fick han en pulsklocka (som kanske inte heller är så romantiskt…) av mig å jag hade dessutom ’vädrat’ att jag behövde ett regnställ.
Att fylla år mitt-i-sommaren har alltid inneburit ’ingen-hemma’, i vuxen ålder har jag löst det genom att vara just ’inte-hemma’.
I år är det faktiskt första gången på evigheter som jag faktiskt (ännu så länge) är hemma.
Så, låt dagen fortsätta
/Carina
P.s
Tack för Facebooks intågande i mitt liv.
Helt plötsligt kommer grattishälsningar från de mest oväntade håll – som sagt, oväntat men inte dess mindre jättekul!
söndag 12 juli 2009
Venner fra Vest!
Så!
Då var vännerna från väst dvs. Perres pappas frus döttrar med döttrar...återbördade till Sverige från Finland och nu lotsade på rätt spår mot destination Ed/Oslo.
Det var trevligt att ha dem här och få möjlighet att visa dem hur vi bor osv.
Vi tackar å bugar för att ni kom förbi å jättetack för de fina Marimekkopresenterna :)
Ovan - Nina och Laila
Ovan - Maria, Carina och Alexandra
Då var vännerna från väst dvs. Perres pappas frus döttrar med döttrar...återbördade till Sverige från Finland och nu lotsade på rätt spår mot destination Ed/Oslo.
Det var trevligt att ha dem här och få möjlighet att visa dem hur vi bor osv.
Vi tackar å bugar för att ni kom förbi å jättetack för de fina Marimekkopresenterna :)
Ovan - Nina och Laila
Ovan - Maria, Carina och Alexandra
fredag 10 juli 2009
Arbetsförmedlingen
Då var det avklarat – första besöket på Arbetsförmedlingen.
Å hua, fy, pest och pina vad jobbigt det var, vart tog tuffa jag vägen?!?
Hade väl aldrig föreställt mig att det skulle bära mig så emot att besöka detta ställe.
I tankarna försökte jag förutsättningslöst och med öppna ögon kliva in, men bara efter några minuter innanför de kommunalgrå väggarna, stärkta vita gardinerna och de käckt gröna skrivborden fick jag alla mina förutfattade meningar bekräftade.
Ungefär 75% av församlingen i lokalen hade garanterat inte svenska som sitt förstaspråk, 20% såg ut som om deras favoritbutik är ett ställe som börjar på S och som gärna tillbringar sin fritid i stadens vackra parker. De återstående 5% såg mer eller mindre ’normala’ ut (å här inkluderar jag mig själv).
Jag sträckte på ryggen och klev leendes fram till damen vid informationen, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig’.
Damen synade mig, log och hänvisade mig till inskrivningsdisken.
Min tur, jag sträcker på ryggen igen, ler och går fram till inskrivningsdamen med uträckt hand, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig’.
Inskrivningsdamen ler tillbaka och förklarar hur jag gör detta via någon av de terminaler som finns tillgängliga i lokalen, snabbt frågar jag om det kan göras hemifrån(börjar nämligen känna mig illa till mods).
Javisst svarar Inskrivningsdamen, då ska du få inloggningsuppgifter vi en Arbetsförmedlare.
Min tur, samma procedur – ler, går fram till Arbetsförmedlingsherrn med uträckt hand, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig hemifrån via Internet’.
Den vänliga Arbetsförmedlingsherrn ler tillbaka, ber mig sätta mig ner och börjar långsamt och pedagogiskt förklara hur man via Internet anmäler sig. När han efter 10 minuter inte kommit längre än till hur man öppnar en webbsida säger jag lite försynt att det nog inte ska vara några problem, ’jag har jobbat med it-support’ – mannen ler överseende och fortsätter enligt sitt schema att förklara hur man ska bete sig, suck.
Sitter som på nålar, känner hur jag blir alldeles kallsvettig, tycker att hela processen känns psykiskt tung…
Varför gör jag det?
Vem tror jag att jag är?
Tror jag att jag är bättre än någon av de andra som är här?
Klart att det inte är så, men mentalt jobbigt och hemskt var det och jag hoppas av hela mitt hjärta att besöken på det här stället inte kommer att behöva bli allt för frekventa – men nu är det i alla fall gjort :)
Å hua, fy, pest och pina vad jobbigt det var, vart tog tuffa jag vägen?!?
Hade väl aldrig föreställt mig att det skulle bära mig så emot att besöka detta ställe.
I tankarna försökte jag förutsättningslöst och med öppna ögon kliva in, men bara efter några minuter innanför de kommunalgrå väggarna, stärkta vita gardinerna och de käckt gröna skrivborden fick jag alla mina förutfattade meningar bekräftade.
Ungefär 75% av församlingen i lokalen hade garanterat inte svenska som sitt förstaspråk, 20% såg ut som om deras favoritbutik är ett ställe som börjar på S och som gärna tillbringar sin fritid i stadens vackra parker. De återstående 5% såg mer eller mindre ’normala’ ut (å här inkluderar jag mig själv).
Jag sträckte på ryggen och klev leendes fram till damen vid informationen, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig’.
Damen synade mig, log och hänvisade mig till inskrivningsdisken.
Min tur, jag sträcker på ryggen igen, ler och går fram till inskrivningsdamen med uträckt hand, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig’.
Inskrivningsdamen ler tillbaka och förklarar hur jag gör detta via någon av de terminaler som finns tillgängliga i lokalen, snabbt frågar jag om det kan göras hemifrån(börjar nämligen känna mig illa till mods).
Javisst svarar Inskrivningsdamen, då ska du få inloggningsuppgifter vi en Arbetsförmedlare.
Min tur, samma procedur – ler, går fram till Arbetsförmedlingsherrn med uträckt hand, ’Hej – jag skulle vilja skriva in mig hemifrån via Internet’.
Den vänliga Arbetsförmedlingsherrn ler tillbaka, ber mig sätta mig ner och börjar långsamt och pedagogiskt förklara hur man via Internet anmäler sig. När han efter 10 minuter inte kommit längre än till hur man öppnar en webbsida säger jag lite försynt att det nog inte ska vara några problem, ’jag har jobbat med it-support’ – mannen ler överseende och fortsätter enligt sitt schema att förklara hur man ska bete sig, suck.
Sitter som på nålar, känner hur jag blir alldeles kallsvettig, tycker att hela processen känns psykiskt tung…
Varför gör jag det?
Vem tror jag att jag är?
Tror jag att jag är bättre än någon av de andra som är här?
Klart att det inte är så, men mentalt jobbigt och hemskt var det och jag hoppas av hela mitt hjärta att besöken på det här stället inte kommer att behöva bli allt för frekventa – men nu är det i alla fall gjort :)
torsdag 9 juli 2009
Ullared – ett fantastiska shoppingmecka!
Ullared, stället är helt enkelt ett otroligt fenomen.
Visst, det finns massor med ren ’skit’ där – MEN det finns också mängder med grymma fynd, märkesvaror till löjligt låga priser ja, ALLT man kan tänkas önska mellan himmel och jord.
Ullared 5-i-topp!
1) Tappade hakan då vi glider in på en, vad vi trodde skulle vara en tom parkering 08.45 på morgonen och inser att där redan är knökfullt!!!
2) Roligaste butiken, en outlet för sexleksaker he he…
3) Bästa fynden hittade vi på Scoretts Outlet.
4) Fyndigaste köpet ett par jeans för 90:-
5) Billigast är Ge-Kås på typ allt...
Nix, det här är inte skorna vi hade med oss på semstern.
Det här är skorna vi köpte under semestern =)
Visst, det finns massor med ren ’skit’ där – MEN det finns också mängder med grymma fynd, märkesvaror till löjligt låga priser ja, ALLT man kan tänkas önska mellan himmel och jord.
Ullared 5-i-topp!
1) Tappade hakan då vi glider in på en, vad vi trodde skulle vara en tom parkering 08.45 på morgonen och inser att där redan är knökfullt!!!
2) Roligaste butiken, en outlet för sexleksaker he he…
3) Bästa fynden hittade vi på Scoretts Outlet.
4) Fyndigaste köpet ett par jeans för 90:-
5) Billigast är Ge-Kås på typ allt...
Nix, det här är inte skorna vi hade med oss på semstern.
Det här är skorna vi köpte under semestern =)
tisdag 7 juli 2009
Kurorthotellet i Varberg
Tänk er ett ställe där man välkomnas med ett leende och en grön skön badrock.
Man går till sitt toppfina rum och byter om till denna sköna gröna badrock.
Denna klädsel lufsar man sedan runt i till frukost, lunch och middag (nåja, där gick gränsen).
Man tar morgondoppet i havet, man ligger och slumrar med en ljudbok i öronen helt ensam vid saltvattenspolen, man bubblar, man tar ett iskallt dopp i ’kallpoolen’, man ångbastar, man slumrar, man äter gudagod mat och dricker rosé :) å jisses amalia vad bra man har det.
Precis så är det på Kurortshotellet i Varberg å precis så bra har vi haft det….
We´ll be back!
Varbergsfansen
Carina
& Perre
Man går till sitt toppfina rum och byter om till denna sköna gröna badrock.
Denna klädsel lufsar man sedan runt i till frukost, lunch och middag (nåja, där gick gränsen).
Man tar morgondoppet i havet, man ligger och slumrar med en ljudbok i öronen helt ensam vid saltvattenspolen, man bubblar, man tar ett iskallt dopp i ’kallpoolen’, man ångbastar, man slumrar, man äter gudagod mat och dricker rosé :) å jisses amalia vad bra man har det.
Precis så är det på Kurortshotellet i Varberg å precis så bra har vi haft det….
We´ll be back!
Varbergsfansen
Carina
& Perre
söndag 5 juli 2009
Lördag och söndag förmiddag
Pelle joggade
Vi åt lååång frukost
Vi låg på stranden
Vi var en kortis in till stan
Vi satt på den underbara terrassen och drack rosé
Vi duschade
Gurli & Katarina kom hit
Vi fick bra å fina presenter
Vi gick till John´s Place
Vi åt en grym middag
Vi gick tillbaka till Kurorten
Vi avslutade dagen med ett glas rosé
Idag
Sen frukost
Morgondopp i havet
Checkade ut från hotellet
Vi åt lååång frukost
Vi låg på stranden
Vi var en kortis in till stan
Vi satt på den underbara terrassen och drack rosé
Vi duschade
Gurli & Katarina kom hit
Vi fick bra å fina presenter
Vi gick till John´s Place
Vi åt en grym middag
Vi gick tillbaka till Kurorten
Vi avslutade dagen med ett glas rosé
Idag
Sen frukost
Morgondopp i havet
Checkade ut från hotellet
lördag 4 juli 2009
Grattis Pelle!
Stor kram å stort grattis till min Per/Perre/Pelle på födelsedagen.
Tyvärr blev det inte frukost på sängen men vi ska snart lomma ner till Kurortshotellets fantastiska frukostbuffé och ta för oss av allehanda läckerheter.
Sen blir det en dag på stranden, tralla, tralla la...
P.s
Just nu snörde Pelle på sig joggingskorna och drog iväg på en repa runt Apelviken - ett infall av åldersnoja???
Tyvärr blev det inte frukost på sängen men vi ska snart lomma ner till Kurortshotellets fantastiska frukostbuffé och ta för oss av allehanda läckerheter.
Sen blir det en dag på stranden, tralla, tralla la...
P.s
Just nu snörde Pelle på sig joggingskorna och drog iväg på en repa runt Apelviken - ett infall av åldersnoja???
Fredag i juli
Ännu en vecka i solen.
Att solen fortsätter att skina over oss gör livet om möjligen ännu lite trevligare och ännu lite lättare att leva – en smiley = en rund gul god glad gubbe!
I veckan signade Sebban pappren och fick därmed sina nycklar till lägenheten.
Självklart inleder han sitt bostadsrättssägandet med att riva väggar, vem hade trott något annat???
Detta innebär ett ypperligt tillfälle för hans vänner med de mest destruktiva krafterna att utlopp för sina aggressioner – krasch, bang, pow… kvar blir byggdamm och murbruk.
Ska bli spännande att se resultatet sedan.
Leopold har äntligen hörsammat mammas goda vitsord om sitt favoritmobilmärke och köpt en Nokia E71 – HA, en Nokia
Jag visste väl att det var gott gry i den grabben innerst inne ;)
Vi fortsätter vår semester, fast inom kort på hemmaplan.
I morgon fyller Pelle år.
I nästa vecka får vi nattgäster från grannlandet i väster.
Alla ni som börjar er semester – må så rackarns bra
Å alla ni andra – må så rackarns bra
Semesterfirarna
Carina
& Perre
Att solen fortsätter att skina over oss gör livet om möjligen ännu lite trevligare och ännu lite lättare att leva – en smiley = en rund gul god glad gubbe!
I veckan signade Sebban pappren och fick därmed sina nycklar till lägenheten.
Självklart inleder han sitt bostadsrättssägandet med att riva väggar, vem hade trott något annat???
Detta innebär ett ypperligt tillfälle för hans vänner med de mest destruktiva krafterna att utlopp för sina aggressioner – krasch, bang, pow… kvar blir byggdamm och murbruk.
Ska bli spännande att se resultatet sedan.
Leopold har äntligen hörsammat mammas goda vitsord om sitt favoritmobilmärke och köpt en Nokia E71 – HA, en Nokia
Jag visste väl att det var gott gry i den grabben innerst inne ;)
Vi fortsätter vår semester, fast inom kort på hemmaplan.
I morgon fyller Pelle år.
I nästa vecka får vi nattgäster från grannlandet i väster.
Alla ni som börjar er semester – må så rackarns bra
Å alla ni andra – må så rackarns bra
Semesterfirarna
Carina
& Perre
torsdag 2 juli 2009
Hotellfrukost
onsdag 1 juli 2009
Touchdown Varberg!
Ännu en fullspäckad dag tillända.
Natten tillbringades i bilen, på en parkering i Hunnebostrand.
Först kunde jag inte somna för att det var så nedrans varmt. Efter att ha öppnat alla dörrar, tagit en kvällspromenad i bara mässingen var jag tillräckligt kylig för att krypa ner i det ’bekväma’ framsätet, lade huvudet på kudden, blundade å kände hur sömnen började ta greppet - tid 01.00.
Ungefär 01.02 kommer fyra skräniga, gapiga, helt klart överberusade käcka goa ungdomar vinglades ner mot hamnen. Favoritlåten var ’Vi är alla blå och vita änglar från Göteborg’, efter att de sjungit den ramsan ungefär 50 meter från bilen i cirka 1timme och 45 minuter kändes det som om de för min del gärna kunde få göra de där änglarna uppe i de blå sällskap… grrrrr….
Efter ’Nattlig Allsång i Hunnebostrand’ avhandlades seriösa ämnen så som fotboll, tjejer och hur stor risk det var att man blev bränd av en brännmanet om man hoppade i det mörka vattnet. Runt 04.00 så gav de upp och vinglande därifrån och jag kunde äntligen slumra in.
Tack å lov sov sig Perre igenom hela sejouren, å nej – det var inte läge att gå ut och diskutera lämpligheten i deras närvaro…. Man ville ju inte framstå som en snål skitkärring som sover i bilen ;)
Med en sådan start kan det bara bli bättre!
Vidare mot Smögen, denna ljuva pärla.
Här avnjöts frukost på bryggan i glittrande sol.
Efter att ha kollat in alla nya skrytbyggen åkte vi vidare till Lysekil.
Perres kusin Hans-Olof var inte hemma så vi passade på att promenera runt stan och äta lunch på Stadshotellet.
Mätta och belåtna satte vi kurs mot Bokenäs.
Numera smått traditionsenligt chockhälsade vi på Perres farbror Egon med fru Kerstin.
De har en helt makalös trädgård som skulle platsa i vilket trädgårdsprogram som helst, alltid lika bedårande, alltid lika trevligt.
Dagens sista etapp blev till Varberg, denna underbara sommarstad.
Tog in på Stadshotellet, knallade ut på stan och åt igen, denna gång på Harrys.
Avslutade med en promenad runt fästningen för att sedan slurpa i mig ännu ett glas rosé i hotellbaren.
Livet kan vara värre….
Hallänningarna
Carina
& Perre
Natten tillbringades i bilen, på en parkering i Hunnebostrand.
Först kunde jag inte somna för att det var så nedrans varmt. Efter att ha öppnat alla dörrar, tagit en kvällspromenad i bara mässingen var jag tillräckligt kylig för att krypa ner i det ’bekväma’ framsätet, lade huvudet på kudden, blundade å kände hur sömnen började ta greppet - tid 01.00.
Ungefär 01.02 kommer fyra skräniga, gapiga, helt klart överberusade käcka goa ungdomar vinglades ner mot hamnen. Favoritlåten var ’Vi är alla blå och vita änglar från Göteborg’, efter att de sjungit den ramsan ungefär 50 meter från bilen i cirka 1timme och 45 minuter kändes det som om de för min del gärna kunde få göra de där änglarna uppe i de blå sällskap… grrrrr….
Efter ’Nattlig Allsång i Hunnebostrand’ avhandlades seriösa ämnen så som fotboll, tjejer och hur stor risk det var att man blev bränd av en brännmanet om man hoppade i det mörka vattnet. Runt 04.00 så gav de upp och vinglande därifrån och jag kunde äntligen slumra in.
Tack å lov sov sig Perre igenom hela sejouren, å nej – det var inte läge att gå ut och diskutera lämpligheten i deras närvaro…. Man ville ju inte framstå som en snål skitkärring som sover i bilen ;)
Med en sådan start kan det bara bli bättre!
Vidare mot Smögen, denna ljuva pärla.
Här avnjöts frukost på bryggan i glittrande sol.
Efter att ha kollat in alla nya skrytbyggen åkte vi vidare till Lysekil.
Perres kusin Hans-Olof var inte hemma så vi passade på att promenera runt stan och äta lunch på Stadshotellet.
Mätta och belåtna satte vi kurs mot Bokenäs.
Numera smått traditionsenligt chockhälsade vi på Perres farbror Egon med fru Kerstin.
De har en helt makalös trädgård som skulle platsa i vilket trädgårdsprogram som helst, alltid lika bedårande, alltid lika trevligt.
Dagens sista etapp blev till Varberg, denna underbara sommarstad.
Tog in på Stadshotellet, knallade ut på stan och åt igen, denna gång på Harrys.
Avslutade med en promenad runt fästningen för att sedan slurpa i mig ännu ett glas rosé i hotellbaren.
Livet kan vara värre….
Hallänningarna
Carina
& Perre
30 juni
Jag kan tammetusan inte minnas den senaste gången som vi har hade semester så här tidigt på sommaren.
Sista juni å vi är på g – wow!
Morgonen startade vi i semestertempo, dvs. med en lååång frukost på hotellet, efter att ha dissekerat området alá Perrevis så åkte vi vidare.
En bit på väg förkunnade en skylt 1km till Kämpersvik – STOPP, där har vi aldrig varit :)
Så där tillbringade vi några timmar mol allena på varma hällar och med salta bad, fy fabian vad jag gillar Västkusten =)
Sedan vidare till Fjällbacka här har vi varit flera gånger men mest bara glidit förbi – i år fick den Läckbergska högborgen en mer rejäl genomkörare.
En sen lunch avnjöts på favvohaket i Hamburgsund och kvällen avslutas i detta nu i Hunnebostrand - that´s all for today!
Kräftorna
Carina
& Perre
Sista juni å vi är på g – wow!
Morgonen startade vi i semestertempo, dvs. med en lååång frukost på hotellet, efter att ha dissekerat området alá Perrevis så åkte vi vidare.
En bit på väg förkunnade en skylt 1km till Kämpersvik – STOPP, där har vi aldrig varit :)
Så där tillbringade vi några timmar mol allena på varma hällar och med salta bad, fy fabian vad jag gillar Västkusten =)
Sedan vidare till Fjällbacka här har vi varit flera gånger men mest bara glidit förbi – i år fick den Läckbergska högborgen en mer rejäl genomkörare.
En sen lunch avnjöts på favvohaket i Hamburgsund och kvällen avslutas i detta nu i Hunnebostrand - that´s all for today!
Kräftorna
Carina
& Perre
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)