Midsommarafton

Men den där kan du inte ha!
Jo, det kan jag visst – svarade jag trotsigt
Nej det kan du inte.
Perres ton var klar, tydlig och precis.
Men varför inte det? – frågade jag irriterat.
Jo, för att det ser ut som värsta sängkammarbilden, svarade han
Nää, säger jag.
Jag tycker att den är fin.
Den ger mig en mjuk framtoning, precis som jag vill ha det.

I min jakt på jobb kände jag att det var dags att förnya mitt CV.
Sagt och gjort.
Förändrade, förädlade gjorde helt enkelt en redesign där även en ny profilbild stod på programmet - den 6 år gamla bilden började kännas sååå passé.
Jakten på den perfekta bilden började.
Trots mängder av selfies var det svårt att hitta just 'den’ bilden.
Den skulle vara relativt nytagen, okonstlad och så ville jag se snäll ut, snäll och mjuk var viktiga ingredienser. 

Efter en ansenlig stund av letande hittade jag då bilden som jag tyckte funkade.
Lite beskärning, lite hummande å ja lite självrannsakan.
Iakttog bilden av mig själv, jo tusan kände mig till och med riktigt nöjd.
Japp, den fick det bli!

Lade prydligt in den i mitt CV och då jag gärna vill att det ska vara en å samma bild som representerar mig passade jag även på att ladda upp denna som ny profilbild på Facebook.
Behövde inte vänta länge fören lovorden strömmade in och ’gillamarkeringarna’ nådde oanade höjder.
Log och kände att detta var sååå rätt.
Tills jag då visade bilden för Perre.
Han var stenhård i sin dom.

Beslöt mig för att kolla med annan betrodd person.
Åhh jättefin bild, svarade hon.
Just det – visste väl det, tänkte jag och sken upp inombords.
Fast ska du verkligen ha en bild där du är omålade och i en morgonrock?
Shit – jag som var så säker på att den vita kanten skulle tolkas som någon form av sjalkrage på en kofta och att de omakeade ögonen såg ju bara snälla ut.
Och snäll var ju viktigt.
Jädrarns...
Som sista utväg kollar jag med sonen den yngre.
Han brukar i alla fall ha bra smak och i de flesta fall även gott omdöme.
Du e jättefin mamma, svarar han – å jag smälter.
Fast, det är kanske inte så bra med en bild där du har morgonrock på dig.
Hmpf..
Ger upp.

Jakten på den perfekta profilbilden fortsätter.
Får satsa på ett ljuvt leende under Midsommarhelgen.
Den firas för övrigt traditionsenligt här hemma med Brorsan & Co
Sebban firar i goda vänners lag
Det samma gäller för Loppan.

Ha en fantastisk Midsommar
/Carina
& Perre

Fredagsshopping

Med vagnen full av kassar och påsar fyllda med läckerheter, basvaror och sådant som jag inte visste att jag behövde närmade jag mig kassan.

Som rutinerad självscanningskund langar jag fram scanningsapparaturen, lägger snyggt och prydligt upp diverse rabattkuponger och är beredd på att svara ett ’Jajjemen’ när den obligatoriska frågan från kassörskan om ’Har allt gått att scanna?’ kommer.
Men istället för ett glatt leende tittar en smått förvirrad sommarpraktiserande tjej upp, stirrar på kassaterminalen tittar på mig och istället för att ställa kontrollfrågan kommer ett ’Jaha, då var det tydligen dags för avstämning’.
Jag suckar inombords, tackar gudarna för att jag just idag har all tid i världen och säger med ett ansträngt leende ’Okej’.
Och det är här som ångesten börjar.

Sneglar bakom mig och ser hur, i mina ögon hela ICA Maxi stirrar på mig.
Röda varningslampor börjar blinka och folk ställer sig i en ring runt oss.
Det spelar ingen roll hur mycket kassörskan bedyrar att det är slumpen och systemet som avgör vem det är som får en avstämning.

I min värld är jag utvald, iakttagen och påkommen och då menar jag inte på något positivt sätt.
Det känns som om jag från det jag klev in i den stora entrén har haft ögonen på mig, att någon eller till och med några har spionerat och följt alla mina rörelser. Man har noterat alla scannningar och vid något tillfälle fått för sig att jag kan ha missat en å annan vara.
När jag närmar mig kassan står kontrollanterna någonstans i bakgrunden och med dold mikrofon meddelar man kassaledet ’ATTENTION, ATTENTION - Misstänkt snattare på ingång, misstänkt snattare på ingång. Medelålders kvinna, mörk, glasögon i pannan, färgglad hippieväska, drygt 160 lång. Stoppa henne till varje pris. Jag upprepar STOPPA HENNE TILL VARJE PRIS’

Jag ser hur personalen skärper sina sinnen och det är blir plötsligt självklart att det är tack vare denna information som den sommarpraktiserande tjejen framför mig är så nervös.

Alla varor plockas upp på bandet.
Igen.
Allt läses av.
Igen.
Varorna läggs ner i kassarna, denna gång av personalen och inte av mig vilket i sin tur innebär att halva poängen med att självscanna och ha möjligheten att sortera varorna efter eget huvud försvinner. Står där och känner en irritation över att de inte plockar ner sakerna som jag vill.
Grrr, alltså jösses – hur svårt kan det vara???
Det ska vara jämnt fördelat å kylvarorna ska vara för sig å det samma gäller frysvarorna. Suckar tyst.
Men istället för att säga något står jag där, försöker se så normal ut som situationen tillåter men i själva verket skäms jag som en hund.
Inte för att jag gjort något fel.
Inte alls.
Jag vet ju det, med de andra – de som står i publiken vet ju inte det.
Det känns som om all verksamhet runt om mig avstannar och att alla med spänning inväntar det ögonblick då jag ska föras fram till skampålen. Folket står redo att peka finger, fnissa överlägset och slänga iväg ett hånskratt.

När allt är inknappat tittar den unga, med överinseende av en äldre mer rutinerad bakom sig på mig och meddelar att allt stämde.
Åhh, vad bra.

’Tack’, säger jag.
Tänker, ’Tack för vadå liksom?!?’
Hmpf... som om JAG inte redan visste det!!!
Får lust att ställa mig upp på kassabandet, skriva en stor skylt som förkunnar att ’Japp, om någon undrar så var allt okej ÄVEN denna gång’
Får dämpa mig för att inte springa fram till butikens högtalarsystem och säga att ’Nej, jag är ingen snattare – jag är en god och ärlig kund’

Fast mest känner jag att jag aldrig mer vill självscanna och utsätta mig för denna förnedring.

Missade förra veckans uppdatering.
Och då det inte finns något märkvärdigt att berätta om den kommande kör jag istället förra helgens.
Vi var på SPA helg vid Nynäs Havsbad.
El fantastico
Loppan var på Hellström i GBG
Sannolikt ännu mer fantastico
Å Sebban höll ställningarna hemma.
Den kloka ungen
Alles
/Carina