Dra mig baklänges.
2015 – alltså 2015!
Siffrorna känns helt overkliga, som något ur en science fictionbok.
2015 – alltså 2015!
Siffrorna känns helt overkliga, som något ur en science fictionbok.
Ett årtal hämtat från framtiden – obehagligt på något sätt.
Fasiken, det var ju inte länge sedan jag var framtiden.
Och här står jag nu och fortfarande undrar över vad jag ska göra när jag blir stor.
Hallå!
Vart tog tiden vägen?
Och här står jag nu och fortfarande undrar över vad jag ska göra när jag blir stor.
Hallå!
Vart tog tiden vägen?
I sann nytt-år-å-oskrivet-blad-anda klurade jag på om jag
skulle avge några nyårslöften.
Självklart Sickan, det gör jag ju varje år.
Finns det liv finns det hopp liksom.
Om jag håller dem?
Hmpf, nja… det med en mycket begränsad framgång.
Finns det liv finns det hopp liksom.
Om jag håller dem?
Hmpf, nja… det med en mycket begränsad framgång.
Men jag är ju inte den som ger upp - host host…
Tror att jag ska ta upp det gamla löftet om att förändra min livsstil.
Tror att jag ska ta upp det gamla löftet om att förändra min livsstil.
Ni vet klassikern om att äta sundare, motionera mera, dricka
mindre och utveckla mina dolda talanger.
Så jag ska hädanefter bara köpa ekologiska viner, äta svenskt kött
och närodlade grönsaker.
Och så ska jag motionera mera.
Jag ska inte be Perre ta med saker till övervåningen utan vackert gå i trapporna själv när jag behöver något.
Det här går ju lysande.
Och så var det de där med dolda talanger.
Har jag några sådana överhuvudtaget?
Tänker så att de gråa håren får förnyad växtkraft.
I svagsinta stunder brukar jag inbilla mig att det i min rundnätta kropp bor en dold atlet, en blivande radiopratare eller en fantastisk författare (noterar att de två sistnämnda alternativen inte har särskilt mycket med vältränade atleter att göra).
Jag låter fantasin skena iväg i tankar om att hitta just min nisch i livet, att hamna rätt, finna den rätta hobbyn, fastna för yoga, bli en blivande guru med svaret på allt, hitta det rätta jobbet eller ännu bättre att det rätta jobbet hittar mig.
Ruskar på mig och inser att dagdrömma och att avge ett nyårslöfte inte är samma sak.
Och så ska jag motionera mera.
Jag ska inte be Perre ta med saker till övervåningen utan vackert gå i trapporna själv när jag behöver något.
Det här går ju lysande.
Och så var det de där med dolda talanger.
Har jag några sådana överhuvudtaget?
Tänker så att de gråa håren får förnyad växtkraft.
I svagsinta stunder brukar jag inbilla mig att det i min rundnätta kropp bor en dold atlet, en blivande radiopratare eller en fantastisk författare (noterar att de två sistnämnda alternativen inte har särskilt mycket med vältränade atleter att göra).
Jag låter fantasin skena iväg i tankar om att hitta just min nisch i livet, att hamna rätt, finna den rätta hobbyn, fastna för yoga, bli en blivande guru med svaret på allt, hitta det rätta jobbet eller ännu bättre att det rätta jobbet hittar mig.
Ruskar på mig och inser att dagdrömma och att avge ett nyårslöfte inte är samma sak.
Ähh bara jag slipper fler
ryggskott och håller mig hyfsat frisk och kry så är det väl rätt okej.
Det finns ju alltid de som har det värre, hmpf...
Det finns ju alltid de som har det värre, hmpf...
Fast egentligen tror jag inte på att börja året med en massa
löften och tvång.
Fy fabian – ju fler löften dess större risk för att man bryter dem.
Nej ett nytt år skall börjas i glädje, med glädje, god mat (närodlad) och gott vin (ekologiskt) - och det där andra, det får komma med tiden...
Fy fabian – ju fler löften dess större risk för att man bryter dem.
Nej ett nytt år skall börjas i glädje, med glädje, god mat (närodlad) och gott vin (ekologiskt) - och det där andra, det får komma med tiden...
God fortsättning på er alla
/Carina
Drömmaren
/Carina
Drömmaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar