Jobb och Utvecklingsgaranti

Idag har jag varit på informationsträff angående inskrivning i ’Jobb och utvecklingsgarantin’.
Det här är ingenting frivilligt utan en förutsättning för att jag ska få fortsatt ersättning från A-kassan.
Nu har jag förvisso fått mitt ’Starta-eget-projekt’ godkänt och försökte därför lite snyggt slippa undan detta möte, men icke – ’Basta, 09.00 SKA du befinna dig på plats!!!’, bara att pallra sig dit alltså.
Nu kan man tycka att 09.00 inte är så tidigt men för en slöhög som jag som dessutom knappt haft en tid att passa under de senaste 12 månaderna var detta en utmaning.
Aderton var kallade endast åtta dök upp, efter koll med Arbetsförmedlaren var det en rätt okej uppslutning.
Noterade att det var fler kvinnor än män (lite förvånande), flera bar slöja (något förvånande) och att jag i stort sett var den enda svensken (mindre förvånande), hade en ojämn kamp med mina fördomar och kämpade för att få rätsida på tankebanorna (vad ska man dra för slutsats över det faktumet att jag fortsatt är arbetssökande, är jag ett pucko, en latoxe eller baaara haft otur???)
Den trevliga damen talade övertydligt och informerade oss om att vi nu måste bredda vårt sökande till hela landet och att Arbetsförmedlingen kan komma att placera ut oss i samhällsnyttiga tjänster så som lövkrattning etc. (!!!).
En stund in i mötet kommer en gråtande tjej inspringande och skrek i desperat ton, ’Jag har suttit i fel rum, vad ska jag göra – det är sista dagen, NI måste hjälpa mig’, alla tittade förvirrat på henne och undrade på vad sätt hon behövde hjälp. Arbetsförmedlaren bad henne att lugna sig och sätta sig, därmed fortsatte hon med sin info.
Strax efter kommer nästa hysteriska tjej in, ’Flå´t jag är sen, fastnade i hissen – är det lugnt?', Arbetsförmedlaren sa vänligt men bestämt ’nej, det har gått för lång tid’ – nu höjer den unga damen rösten och brister ut i gråt ’men fattar ni inte, jag fastnade i hissen!!!’ – en kort paus där hon hänvisas ut och vi kan fortsätta.
Som slutord fick vi ’Nu går NI ut och ger järnet!’, ok – jag fattade vad hon menade men tror att jag var i minoritet (även) där…

Idag har det också varit session med min jobbcoach, hon försökte smita undan med ett telefonmöte, den rackaren ;)
Men nej då, här ska ventileras CV och positiva tankar så det står härliga till.

Som inspirerad av den grekiska maten bjöd vi igår sönerna ’Bröderna Brothers’ på middag.
Nu var det så okristligt dyrt med lamm så det blev 'budgetvarianten' entrecote, det med en grym tzatziki och ett glas grekiskt rosé – smaskens.
Det är inte särskilt ofta som jag har nöjet att träffa de små liven så dessa stunder är guld värda, kram på er mina bästa boyz!

Egenföretagaren
/Carina