Min egen kock

Sitter i bilen på väg till stan för ett möte, mobilen ringer.
Efter att som vanligt, styrt med ena handen och smått hysteriskt rotat i handväskan efter luren med den andra nästan skriker jag när jag svarar.
En osäker stämma frågar om det är Carina – japp svarar jag segervisst.
’Jo hej, jag ringer från ett produktionsbolag, vi håller just på att spela in en ny tv-serie där par gör om sitt hem till en restaurang för en kväll, jag vet att det är lite kort varsel men vi undrar om du har möjlighet att vara med som matgäst i kvällens avsnitt’
Hmm, svarar jag och ser möjligheten till ett gratismål – absolut, vad är det som gäller?’Man ska vara i Upplands Väsby 17.00 och det håller på i ungefär 2,5-3 timmar’
Okej svarar jag, det låter jättetrevligt!
'Vad bra svarar rösten på andra sidan luren, föresten – glömde säga det att maten inte är gratis utan man får betala för den, summan bestämmer man själv’
Öhhh, va – betala för att vara med i TV???
Då min plånbok är lika tom som Globen är rund finns inte en sekin över till något ’restaurangbesök’, min hjärna jobbade för högtryck på att hitta en lösning och komma ur denna smått prekära situation (meddela att jag var pank kändes sådär…).
Säger, hmm – vänta nu, sa du Upplands Väsby?
Fick ett ja till svar.
Ok, vid närmre eftertanke kommer det här nog bli lite knepigt.
Har hund som inte kan vara ensam mer än ett par tre timmar, om vi börjar med att det säkerligen tar minst en timme att ta sig från Fagersjö till Väsby (för den oinsatte ligger Väsby helt på andra sidan (fel sida!!!) om stan, därefter 3 timmars inspelning (som dessutom kan dra ut på tiden) och därpå hemresa.
Vi är uppe i 4-5 timmar, min man är inte hemma så kommer nog inte få ihop den här kvällen, jag är heeeeemskt ledsen men STORT tack för att ni ringde, pust…

Hungrig
/Carina