Dags igen...

Då var man där igen.
Bland de grå väggarna, de grå golven, de vita gardinerna och de kirurggröna lugnande skrivborden.
Personalen är lika intetsägande och håglös som vanligt.
De besökande lika nedstämda och modfällda som alltid.
Varför får det här stället alltid att känna mig så dyster och värdelös – det borde ju vara tvärtom !?!
Man borde gå härifrån fylld av entusiasm, energi och förväntan.
Ja, jag talar om arbetsförmedlingen.

Igår var den sista dagen på jobbet (for now on…, säger hon med ett positivt leende).
Även om lovorden haglade och fyllde mig med glädje och värme var det ändå lite ledsamt.
En ledsen clown med en påmålad glad min eller vice versa.
Fast arbetslös???
Nja, jag vet inte ja…
Ser nog det hela mer som en välförtjänt och hygglig semester,
med goda förhoppningar inför hösten.

För att fira att jag nu går på ’ledighet’ blev det igår ett besök på Mathilde.
Priserna är nu på mycket behagliga 50%.
Två plagg (å jädrar i havet vad nära det var ytterligare några godbitar rykte med) fick den äran och flytta till Skrattmåsvägen.
En blus å en kofta.
Efter dessa välinvesterade pengar slog jag till på brakmiddag alá Carina.
En halv brietårta fullsmetad med fikonmarmelad.
Japp, korrekt Perre jobbade.

Solsökaren
/Carina



Å så en gårdagens dagens...