Bästa sättet att bli rejält hyllad, få sitt ego boostat och bekräftelse av stora mått är uppenbarligen att sluta jobba.
Nu skulle jag iofs inte rekommendera någon som har jobb att sluta jobba – men äh.. ni fattar.
I förra veckan blev jag utbjuden av ’mina herrar'.
Trerätters men allehanda drycker.
Fick en sjal.
Från BOSS. Förstås
Jo man tackar (glad gubbe).
Det har bjudits på flott lunch med kund.
Stockholms Fisk – bugar och tackar.
Fantastiskt gott.
Lunch med annan kund.
Jensens Bofhus – fantastiskt gott de me å trevligt sällskap.
Igår gruppfika med jordgubbar och glass
De är för goa, ’mina gubbar’.
Idag lunch på Ciao Ciao med kollegor.
Å så stämma.
Slutar med flaggan i topp och en femte HQ-stämma till handlingarna.
Pricken över det berömda, en sista gåva från superkollega - en flaska av den ädlaste sorten.
Veuve Clicquot Ponsardin.
Tack gulle dig!
Nästa vecka lunch med annan kund.
Däremellan hyllningar av alla de slag.
Tillmötesgående kollegor, intressanta ord, konstruktiva uttalanden, entusiastiska glosor, värdefull fraser och mängder med uppskattade gillanden.
Blir väldigt rörd – och glad.
Varma hjärtan är glad hjärtan.
Glad hjärtan mår bra.
Som sagt.
Hur ofta kan man sluta?
Nu ska jag har semester.
Helgen ska tillbringas hemma
Sönerna ska förhoppningsvis träffas,
fast de vet man aldrig...
I Stämmoläge
/Carina
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar