Dofter å så...

Jag har så länge jag minns varit lite av en 'doftoman'.
Älskar dofter och de minnen som de framkallar (på gott och ont…).
När jag var liten brukade jag ta mammas scarfs till skolan, lite som en snuttetrasa, mammas parfym = trygghet.
På 70-talet kom detta med dofter på breda front, allt skulle lukta Timotej schampo, Alberto Balsam, Jane Hellen och kladdiga jordgubbsläppglanser.
När jag kom upp i tonåren fick jag min första egna parfym, Guerlains Shalimar.
Medans kompisarna stod och duttade med ’Date’ tog jag några droppar av den exklusiva Shalimar, den doften hängde med mig uppåt 20-årsåldern.
På 80-talet var det starka och söta dofter som gällde, gärna i krimskramsiga flaskor, ni vet som 80-talet var som mest.
Minns att jag köpte Opium (inte för att den doftade gott utan för att flaskan var snygg!!!), avslutade det årtiondet med Givenchys ”Ysatis” (som var en superfavvo).
På 90-talet var det istället dofter som var rätt neutrala, mycket natur, cederträ och citrus. Dåvarande favoriterna var Boucheron och Lancomes dofter – är det inte märkligt, man kliver in på parfymavdelningen, låter näsa och magkänsla bestämma och likförbaskat lyckats man pricka in den dyraste (måste ha näsa för det där…)
Under 00-talet har jag bytt dofter oftare än tidigare, mycket blommigt och friskt. En återkommande favorit har varit Issey Miyake´s dofter, utbrister härmed en högljudd suck =), dessa är underbara.
Har även mer utstuderat valt sommar/vinterdofter, de senaste somrarna har jag använt Burberrys Summertime och måste erkänna att jag varit barnsligt förtjust i Escadas bullelgumsdoftande serier.
Just nu, på 10-talet är det de rena, de nytvättade och de tvålrena dofterna som gäller.
Som många andra har jag fastnat för Cleans´s dofter, ’Simpley soap’ är min favorit – den stora nackdelen är (som jag känner det) att de dofterna dunstar fort.
Jag är inte den personen som lever med en ”signaturdoft” hela sitt liv. Har hört talas om de som bär en och samma doft i åratal å inte kan tänka sig något annat, respekt – but that´s NOT me!
För mig är det samma lika som att ha samma frisyr eller lika kläder jämnt och ständig – dag efter dag, år efter år, nej fy fabian, hemska tanke!
Jag är inte samma person då som nu och jag kommer inte vara samma person nu som om några år.
Allt är föränderligt, så även min lust till att dofta…

The Nose
/Carina