Vad är det egentligen som behövs för att kunna söka jobb?
Låt mig tänka efter, hmmm - en telefon, en dator, tillgång till internet och ett glatt humör.
Och när är man på gott humör, jo när solen skiner :)
Zakyntos, here I come!
måndag 21 september 2009
fredag 18 september 2009
Fixarfredag
Den 8 juli anmälde jag mig till Arbetsförmedling och A-kassa.
Idag skriver vi 18 September, trots inskickning av diverse blanketter med vändande post har jag ännu inte fått några pengar. Börjar bli skralt i kassan och börjar dessutom att bli riktigt jäkla irriterad.
Butikerna sväller över med snygga höstkollektioner och här står jag ;(
Ja, jag vet, man blir inte lyckligare av att shoppa och man kan faktiskt inte mäta äkta självkänsla i hur många tröjor och stövlar man har i garderoben. Men med åren har jag utvecklat ett mycket avancerat sätt att lura mig själv, jag går på det varje gång. Resultatet blir att jag går in och ut ur butikerna med ett stort leende på läpparna.
Som ’big fan’ av Marie Ljungstedts böcker såg jag fram emot förra söndagens film.
Jag som än idag får rysningar av att se/höra dubbningen av Prussiluskan i Pippi klarade inte denna vedervärdiga mimföreställning. Efter bara några minuter började jag zappa, zappade fram och tillbaka i hopp om att jag skulle vänja mig, men icke.
Åhhh vilken besvikelse, och på söndag gör jag om det igen…
I övrigt då.
Vill tacka alla för de jobbförslag som har ramlat in, jag bugar och niger samt känner mig smickrad över att ni tänkt just på mig.
Var och provjobbade på gamla, gamla, gamla jobbet igår.
Där var det ’same, same but different’, ska dock mentalt sätt bli lite skönt att komma igång med något, för här hemma får jag inte något vettigt gjort.
En liten parentes, jag önskar inte sälja mirakelmedel (!!!), och telefonförsäljning bör inte vara min primära syssla.
Dessutom tar jag mig friheten att dissa norrort, fy fabian för köer…
Ännu har jag ’råd’ att vara kaxig ;)
Tar fortsatt gärna emot eventuella jobbförslag :)
Å allt fixar sig plus att allt går att fixa, se bara på de bifogade bilderna.
Imorgon ska jag fixa middag med lite barbequetema här hemma
Jag e en fixare jag
Ha en bra helg
/Carina
Idag skriver vi 18 September, trots inskickning av diverse blanketter med vändande post har jag ännu inte fått några pengar. Börjar bli skralt i kassan och börjar dessutom att bli riktigt jäkla irriterad.
Butikerna sväller över med snygga höstkollektioner och här står jag ;(
Ja, jag vet, man blir inte lyckligare av att shoppa och man kan faktiskt inte mäta äkta självkänsla i hur många tröjor och stövlar man har i garderoben. Men med åren har jag utvecklat ett mycket avancerat sätt att lura mig själv, jag går på det varje gång. Resultatet blir att jag går in och ut ur butikerna med ett stort leende på läpparna.
Som ’big fan’ av Marie Ljungstedts böcker såg jag fram emot förra söndagens film.
Jag som än idag får rysningar av att se/höra dubbningen av Prussiluskan i Pippi klarade inte denna vedervärdiga mimföreställning. Efter bara några minuter började jag zappa, zappade fram och tillbaka i hopp om att jag skulle vänja mig, men icke.
Åhhh vilken besvikelse, och på söndag gör jag om det igen…
I övrigt då.
Vill tacka alla för de jobbförslag som har ramlat in, jag bugar och niger samt känner mig smickrad över att ni tänkt just på mig.
Var och provjobbade på gamla, gamla, gamla jobbet igår.
Där var det ’same, same but different’, ska dock mentalt sätt bli lite skönt att komma igång med något, för här hemma får jag inte något vettigt gjort.
En liten parentes, jag önskar inte sälja mirakelmedel (!!!), och telefonförsäljning bör inte vara min primära syssla.
Dessutom tar jag mig friheten att dissa norrort, fy fabian för köer…
Ännu har jag ’råd’ att vara kaxig ;)
Tar fortsatt gärna emot eventuella jobbförslag :)
Å allt fixar sig plus att allt går att fixa, se bara på de bifogade bilderna.
Imorgon ska jag fixa middag med lite barbequetema här hemma
Jag e en fixare jag
Ha en bra helg
/Carina
tisdag 15 september 2009
Veckans Grattisar!
Vissa människor är otroligt ofantligt snabba i sina beslut.
En sådan är min äldsta och troligen bästa vän Susse.
Susse har jag känt sedan hon föddes, hon går sin egen väg, ger sig alltid ikast med sådant som jag inte vågar/orkar/vill, hon är en stor humanist och även om vi periodvis inte hörs så ofta så finns hon alltid där. Susse är också en dejtare av rang, hon har stenkoll på varenda dejtingsajt i norra Europa, men nej – desperat skulle jag inte kalla henne, snarare välorienterad, disciplinerad och nätverkande.
Å se på tusan, pang bom, blixten slog ner och plötsligt (och väldigt otippat) förlovade hon sig i fredags, det typ efter 7 (!!!) veckor, varav två på semester i Turkiet (nej han e inte turk)
Nåja, jag är inte den som är den – STOR kram och STORT lycka till önskar jag dig och Patrik (för det var så han hette va??? ;)
Dessutom kommer de tillsammans med övriga Altefalkarna hit på middag på lördag.
Och blir det så som det utlovats så kommer detta bli något av debutanternas afton (hänger på dig där Annika ;).
Några som inte var lika snabba är Perres morbror Ragnar.
Han och hans Eva slog i all hemlighet (tolkar det så eftersom vi inte fick reda på något förens här om dagen) och gifte sig på Gotland i somras. Här pratar vi inga 7 veckors bekantskap utan snarare 25 år
För en annan som fortsatt väntar på att bli en ärbar kvinna inger deras långa startstäcka ett visst hopp, kanske är det så i släkten Wuscha, att det kräver sina år innan karlarna slår till?!?
Ytterligare ett grattis skickar jag till Perres andra morbror, Roffe - han fyllde 70 här om dagen, vilket förstås borde ha uppmärksammats, skäms på oss.
Inte för att han läser bloggen, men då var det i alla fall gjort!
Imorgon onsdag fyller våran Sebbe Bubbe Supersnubbe 23 år – ’hold your horses’… tjuuugåtreeååår, det betyder att jag är…...
Fredag fyller svärmor Gurli år, åker väl över och grattar på kvälln. Vet inte om jag vågar skriva hur många, men hon är jämnårig med min pappa och han är född 1938, då har jag inte sagt för mycket he he…
Grattis och en kram till er alla
/Carina
En sådan är min äldsta och troligen bästa vän Susse.
Susse har jag känt sedan hon föddes, hon går sin egen väg, ger sig alltid ikast med sådant som jag inte vågar/orkar/vill, hon är en stor humanist och även om vi periodvis inte hörs så ofta så finns hon alltid där. Susse är också en dejtare av rang, hon har stenkoll på varenda dejtingsajt i norra Europa, men nej – desperat skulle jag inte kalla henne, snarare välorienterad, disciplinerad och nätverkande.
Å se på tusan, pang bom, blixten slog ner och plötsligt (och väldigt otippat) förlovade hon sig i fredags, det typ efter 7 (!!!) veckor, varav två på semester i Turkiet (nej han e inte turk)
Nåja, jag är inte den som är den – STOR kram och STORT lycka till önskar jag dig och Patrik (för det var så han hette va??? ;)
Dessutom kommer de tillsammans med övriga Altefalkarna hit på middag på lördag.
Och blir det så som det utlovats så kommer detta bli något av debutanternas afton (hänger på dig där Annika ;).
Några som inte var lika snabba är Perres morbror Ragnar.
Han och hans Eva slog i all hemlighet (tolkar det så eftersom vi inte fick reda på något förens här om dagen) och gifte sig på Gotland i somras. Här pratar vi inga 7 veckors bekantskap utan snarare 25 år
För en annan som fortsatt väntar på att bli en ärbar kvinna inger deras långa startstäcka ett visst hopp, kanske är det så i släkten Wuscha, att det kräver sina år innan karlarna slår till?!?
Ytterligare ett grattis skickar jag till Perres andra morbror, Roffe - han fyllde 70 här om dagen, vilket förstås borde ha uppmärksammats, skäms på oss.
Inte för att han läser bloggen, men då var det i alla fall gjort!
Imorgon onsdag fyller våran Sebbe Bubbe Supersnubbe 23 år – ’hold your horses’… tjuuugåtreeååår, det betyder att jag är…...
Fredag fyller svärmor Gurli år, åker väl över och grattar på kvälln. Vet inte om jag vågar skriva hur många, men hon är jämnårig med min pappa och han är född 1938, då har jag inte sagt för mycket he he…
Grattis och en kram till er alla
/Carina
söndag 13 september 2009
Å så var det söndag
Tror min räknare här på bloggen har fått fnatt.
Tick, tick och visp hade jag närmare 12.000 besökare, eller nja – 12.000 sidvisningar…
Mätaren på Bloggtoppen visar betydligt lägre siffror och sannolikt betydligt mer realistiska, men för stunden gav siffran ’tolvtusen’ lite av ett glädjeskutt i hjärteroten.
Nåja, jag skriver ju ändå bara för mig själv… ehhh… näe, det där var inte sant, självklart skriver jag (liksom alla andra 'skribenter', proffs som amatör) för den som vill och orkar läsa. I mitt fall är det sannolikt en trogen skara av släkt och vänner.
Fortsatt lite trist att så få skriver en kommentar, varför är det så?
Idag har jag haft täckrokad här hemma.
Två nya täcken inköpta.
Dessa två lades i våra sängar, täckena i våra sängar lades i gästrummet på ’toppen’, täckena på ’toppen’ lades i gästrummen (Sebbe å Loppans rum) på nederplanet.
Ett täcke lades i stor kasse och ska förflyttas hem till Leopold, ett täcke blev över och tillhör numera gästsängen som endast tas fram då alla andra sängar är fullbokade.
Å ja – du räknade alldeles rätt, vi har sju sängar här hemma på två personer :)
Tick, tick och visp hade jag närmare 12.000 besökare, eller nja – 12.000 sidvisningar…
Mätaren på Bloggtoppen visar betydligt lägre siffror och sannolikt betydligt mer realistiska, men för stunden gav siffran ’tolvtusen’ lite av ett glädjeskutt i hjärteroten.
Nåja, jag skriver ju ändå bara för mig själv… ehhh… näe, det där var inte sant, självklart skriver jag (liksom alla andra 'skribenter', proffs som amatör) för den som vill och orkar läsa. I mitt fall är det sannolikt en trogen skara av släkt och vänner.
Fortsatt lite trist att så få skriver en kommentar, varför är det så?
Idag har jag haft täckrokad här hemma.
Två nya täcken inköpta.
Dessa två lades i våra sängar, täckena i våra sängar lades i gästrummet på ’toppen’, täckena på ’toppen’ lades i gästrummen (Sebbe å Loppans rum) på nederplanet.
Ett täcke lades i stor kasse och ska förflyttas hem till Leopold, ett täcke blev över och tillhör numera gästsängen som endast tas fram då alla andra sängar är fullbokade.
Å ja – du räknade alldeles rätt, vi har sju sängar här hemma på två personer :)
fredag 11 september 2009
Hur ska man ha tid att jobba när det tar så mycket tid att göra andr saker?
Första veckan som jag känner att man kliver in i något som kan kallas vardag.
Veckans mål, ta tag i och styra upp vardagen.
Måndag:
Tog en rejäl skogspromenad med Dessan.
Satte mig ner och ringde alla dessa samtal som stod på ’att göra’ listan.
Fick besked om att jag inte var aktuell för det jobb som jag sökt, skälet var att jag saknade erfarenhet av pellets och energiprodukter, en intygan om att jag både var expert på samt hade lång erfarenhet av Pelle(s) samt var energisk hjälpte visst inte :(
Tisdag:
Idag skulle jag ha jobbat på Sportnik i 1 år, passade på att ändra/korrigera mitt mobilsvar.
Bombade nya inlägg i bloggen, lade bl.a. ut bilder från Mytilini.
Skrev ner samtliga av Farstas matcher för hela säsongen i almanacken.
Åkte över till Sebban och styrde upp arbetet (hmpf..), förbi hos Gurli för att avslutningsvis svänga förbi hos Katarina.
Såg ’Män som hatar kvinnor’ – yes, du hörde vi såg en film!
Hemmabio, förstås och ja….. jag somnade….
Onsdag:
Var på en förutsättningslös jobbintervjuvlunch på ett företag inom it-säkerhet.
Precis innan jag klev innanför dörrarna slog mig tanken, ’vad gör jag om jag sträcker fram handen och han avvisar den med, hmpf – svininfluensan…?’. Ska jag då bara nicka eller ska jag köra en Buddhahälsning???
Han tog i hand, pust!
Jobbet då, nja.. sälja in (boka in) möten - högst osäker på om det är min ’grej’.
Torsdag:
På intervju hos en nygammal arbetsgivare, de behöver extrafolk och undrade om jag var intresserad. Här rådde ingen svininfluensahysteri, tack för det. Istället var det kärt återseende med både handskakningar och kramar..
Torsdagskväll, hämta upp Albin hos brorsan, middag hemma hos mamma i Täby och som vanligt alltid lika superbt gott.
Fredag:
Avrapportering hos Arbetsförmedlingen.
En lätt flukt över axeln, nix – ingen jag känner i hasorna (varför gör jag så???, nästan fascinerande att det känns så pinit att skrida in på AF)
Handsprit utställt och inga handskakningar, en lätt nickning och hälsningsfrasen var avklarad.
Fick beröm, jag var en sååå duktig arbetslös, kändes tryggt – skönt med bekräftelse på något…
Kort shopping, hem, fixa fredagsmailet.
And here I am.
/Carina
Veckans mål, ta tag i och styra upp vardagen.
Måndag:
Tog en rejäl skogspromenad med Dessan.
Satte mig ner och ringde alla dessa samtal som stod på ’att göra’ listan.
Fick besked om att jag inte var aktuell för det jobb som jag sökt, skälet var att jag saknade erfarenhet av pellets och energiprodukter, en intygan om att jag både var expert på samt hade lång erfarenhet av Pelle(s) samt var energisk hjälpte visst inte :(
Tisdag:
Idag skulle jag ha jobbat på Sportnik i 1 år, passade på att ändra/korrigera mitt mobilsvar.
Bombade nya inlägg i bloggen, lade bl.a. ut bilder från Mytilini.
Skrev ner samtliga av Farstas matcher för hela säsongen i almanacken.
Åkte över till Sebban och styrde upp arbetet (hmpf..), förbi hos Gurli för att avslutningsvis svänga förbi hos Katarina.
Såg ’Män som hatar kvinnor’ – yes, du hörde vi såg en film!
Hemmabio, förstås och ja….. jag somnade….
Onsdag:
Var på en förutsättningslös jobbintervjuvlunch på ett företag inom it-säkerhet.
Precis innan jag klev innanför dörrarna slog mig tanken, ’vad gör jag om jag sträcker fram handen och han avvisar den med, hmpf – svininfluensan…?’. Ska jag då bara nicka eller ska jag köra en Buddhahälsning???
Han tog i hand, pust!
Jobbet då, nja.. sälja in (boka in) möten - högst osäker på om det är min ’grej’.
Torsdag:
På intervju hos en nygammal arbetsgivare, de behöver extrafolk och undrade om jag var intresserad. Här rådde ingen svininfluensahysteri, tack för det. Istället var det kärt återseende med både handskakningar och kramar..
Torsdagskväll, hämta upp Albin hos brorsan, middag hemma hos mamma i Täby och som vanligt alltid lika superbt gott.
Fredag:
Avrapportering hos Arbetsförmedlingen.
En lätt flukt över axeln, nix – ingen jag känner i hasorna (varför gör jag så???, nästan fascinerande att det känns så pinit att skrida in på AF)
Handsprit utställt och inga handskakningar, en lätt nickning och hälsningsfrasen var avklarad.
Fick beröm, jag var en sååå duktig arbetslös, kändes tryggt – skönt med bekräftelse på något…
Kort shopping, hem, fixa fredagsmailet.
And here I am.
/Carina
tisdag 8 september 2009
Delfiner ?
Den hyrda jeepen tvärstannar…
Kolla, kolla – ser du???
Perre pekar ivrigt med fingret ut över havet.
Näe, svarar jag
Jo, men ser du inte säger Perre, nu ännu ivrigare.
Nää, säger jag dröjande.
Men där, ser du verkligen inte, precis i vågens krusning, ser du inte delfinerna?
Nja kanske svarar jag känner att jag inte riktigt vill släcka Perres entusiasm.
KOLLA, där är de igen säger Perre som nu ivrigt står på tå för att se bättre.
Hmm, men är det inte bara gäss på vattnet frågar jag?
Nej säger Perre bestämt, det är delfiner.
Ja ja, säger jag, och ser fortsatt bara gäss på vattnet.
Perre står kvar en lång stund och kikar ut mot horisonten.
Jag sitter tyst i bilen.
Tror i alla fall att det var delfiner säger Perre
Jag håller med…
Kolla, kolla – ser du???
Perre pekar ivrigt med fingret ut över havet.
Näe, svarar jag
Jo, men ser du inte säger Perre, nu ännu ivrigare.
Nää, säger jag dröjande.
Men där, ser du verkligen inte, precis i vågens krusning, ser du inte delfinerna?
Nja kanske svarar jag känner att jag inte riktigt vill släcka Perres entusiasm.
KOLLA, där är de igen säger Perre som nu ivrigt står på tå för att se bättre.
Hmm, men är det inte bara gäss på vattnet frågar jag?
Nej säger Perre bestämt, det är delfiner.
Ja ja, säger jag, och ser fortsatt bara gäss på vattnet.
Perre står kvar en lång stund och kikar ut mot horisonten.
Jag sitter tyst i bilen.
Tror i alla fall att det var delfiner säger Perre
Jag håller med…
Personlighetstest
I mitt dagliga jobbsökarsurfande hittade jag på www.jobb24.se en personlighetstest - sagt och gjort.
Här nedan har ni en snabbanalys av mig!
Dina styrkor
Du anstränger dig för att bidra till en harmonisk arbetsplats och undviker oenighet och konflikter på jobbet när det är möjligt. Du tycker det är speciellt viktigt att ha harmoniska och vänliga relationer till dina kollegor.
Även om du förstår vikten av att vara seriös på jobbet, menar du att det är väldigt viktigt att ha roligt tillsammans med kollegorna. Du värdesätter en avslappnad och munter stämning där du ofta kan skratta tillsammans med andra.
Du är öppen och ärlig i din kommunikation med dina kollegor
Att utföra et bra jobb är viktigt för dig och trivs du med dina arbetsuppgifter lägger du sannolikt ner både hela din tid och själ i dessa.
Noggrannhet, punktlighet och eget ansvar är några av dina styrkor.
Det är väldigt viktigt för dig att du får beröm för dina prestationer och att de uppmärksammas. Om du tycker att du gjort ett bra jobb vill du också få feedback på det.
Att vara medveten om/att tänka på
Det är inte så viktigt för dig att bli personligt och yrkesmässigt utmanad i jobbet. Att lära sig nya saker, nya färdigheter och att ägna sig åt personlig utveckling är inte så högt prioriterat för dig.
Du gillar inte att ändra dina invanda rutiner, och du är vanligtvis försiktig med att prova nya arbetsmetoder. Oftast behöver du tid på dig att anpassa dig till nya omständigheter. Du analyserar ofta nya arbetssätt grundligt innan du beslutar dig för att använda dom.
Du fokuserar mest på dina nuvarande arbetsuppgifter och du har ett ganska kort tidsperspektiv framåt i tiden. Detaljerna är viktiga för dig när du löser en uppgift. Du försöker se konsekvenserna av ditt handlande så långt det är möjligt.
Nu ska man väl ta dessa analyser med lite salt, men måste erkänna att denna högst ovetenskapliga analys på vissa punkter ligger nära sanningen, vet inte - men möjligen ska kanske ett hjälp(!!!) vara på plats här...?
Här nedan har ni en snabbanalys av mig!
Dina styrkor
Du anstränger dig för att bidra till en harmonisk arbetsplats och undviker oenighet och konflikter på jobbet när det är möjligt. Du tycker det är speciellt viktigt att ha harmoniska och vänliga relationer till dina kollegor.
Även om du förstår vikten av att vara seriös på jobbet, menar du att det är väldigt viktigt att ha roligt tillsammans med kollegorna. Du värdesätter en avslappnad och munter stämning där du ofta kan skratta tillsammans med andra.
Du är öppen och ärlig i din kommunikation med dina kollegor
Att utföra et bra jobb är viktigt för dig och trivs du med dina arbetsuppgifter lägger du sannolikt ner både hela din tid och själ i dessa.
Noggrannhet, punktlighet och eget ansvar är några av dina styrkor.
Det är väldigt viktigt för dig att du får beröm för dina prestationer och att de uppmärksammas. Om du tycker att du gjort ett bra jobb vill du också få feedback på det.
Att vara medveten om/att tänka på
Det är inte så viktigt för dig att bli personligt och yrkesmässigt utmanad i jobbet. Att lära sig nya saker, nya färdigheter och att ägna sig åt personlig utveckling är inte så högt prioriterat för dig.
Du gillar inte att ändra dina invanda rutiner, och du är vanligtvis försiktig med att prova nya arbetsmetoder. Oftast behöver du tid på dig att anpassa dig till nya omständigheter. Du analyserar ofta nya arbetssätt grundligt innan du beslutar dig för att använda dom.
Du fokuserar mest på dina nuvarande arbetsuppgifter och du har ett ganska kort tidsperspektiv framåt i tiden. Detaljerna är viktiga för dig när du löser en uppgift. Du försöker se konsekvenserna av ditt handlande så långt det är möjligt.
Nu ska man väl ta dessa analyser med lite salt, men måste erkänna att denna högst ovetenskapliga analys på vissa punkter ligger nära sanningen, vet inte - men möjligen ska kanske ett hjälp(!!!) vara på plats här...?
.jpg)
.jpg)
.jpg)
lördag 5 september 2009
Någon vecka sedan senast
Tjoff, tjoff, wrooom..
Vad är det som låter?
Ähh, det är bara tiden som swishar förbi.
Lesbos är Greklands tredje största ö.
Ön kallas också för Mytilini men dess rätta namn är Lesbos.
Här levde den kvinnliga poeten och lärarinnan Sapfo på 600-talet. Hon skrev kärlekslyrik till sina kvinnliga elever och kom därmed att mynta uttrycket lesbisk.
Perre såg lesbianer i varje gathörn, själv såg jag bara tjejkompisar och väninnor på semester....
Perre tyckte det var lite spännande själv blev jag mest besviken över att om nu alla kvinnor på ön var lesbiska så borde väl någon försöka att ragga upp mig, i alla fall lite - det hade varit spännande ;)
Ön var annars grön
Solen var varmare och vänligare än någonsin
Vattnet något kallare än vanligt
Maten godare än god
Myggen gick hårt åt Perre, han såg ut som han fått röda hund
Han går numera under namnet Pricken.
En snål hotelldirektör skulle ha 15 euro för att man skulle få 'låna' en kastrull till det annars välutrustade köket.
Samma hotelldirektör skulle ha 8 euro/natten för ac, vi öppnade balkongdörrar på vid gavel (därav Pricken).
Inte en inkastare så långt ögat nådde
Inte en enda 'Gift Shop' fullsmäckad av glittriga kopior av kända märkes prylar så långt ögat nådde - rätt märkligt faktiskt.
Kort och gott
Se till att den plats du fyller blir väl fylld.
Kalimera
/ Κ α ρ υ ν α
&
Π ε ρ ρ ε
Vad är det som låter?
Ähh, det är bara tiden som swishar förbi.
Lesbos är Greklands tredje största ö.
Ön kallas också för Mytilini men dess rätta namn är Lesbos.
Här levde den kvinnliga poeten och lärarinnan Sapfo på 600-talet. Hon skrev kärlekslyrik till sina kvinnliga elever och kom därmed att mynta uttrycket lesbisk.
Perre såg lesbianer i varje gathörn, själv såg jag bara tjejkompisar och väninnor på semester....
Perre tyckte det var lite spännande själv blev jag mest besviken över att om nu alla kvinnor på ön var lesbiska så borde väl någon försöka att ragga upp mig, i alla fall lite - det hade varit spännande ;)
Ön var annars grön
Solen var varmare och vänligare än någonsin
Vattnet något kallare än vanligt
Maten godare än god
Myggen gick hårt åt Perre, han såg ut som han fått röda hund
Han går numera under namnet Pricken.
En snål hotelldirektör skulle ha 15 euro för att man skulle få 'låna' en kastrull till det annars välutrustade köket.
Samma hotelldirektör skulle ha 8 euro/natten för ac, vi öppnade balkongdörrar på vid gavel (därav Pricken).
Inte en inkastare så långt ögat nådde
Inte en enda 'Gift Shop' fullsmäckad av glittriga kopior av kända märkes prylar så långt ögat nådde - rätt märkligt faktiskt.
Kort och gott
Se till att den plats du fyller blir väl fylld.
Kalimera
/ Κ α ρ υ ν α
&
Π ε ρ ρ ε
onsdag 26 augusti 2009
Linus på linjen och Eskil!
Tisdagen bjöd på prominent besök bestående av Pia & Co från Rom.
Nu var det inte så förskräckligt länge sedan som vi sågs vilket iofs inte på något sätt gjorde det hela mindre tråkigt.
Kul å ses och de var sig lika, Pia '100 saker på g, Anna nykliptt och mer lik sin mor än någonsin och avslutningsvis Lorentzo 'Linus på linjen'.
Nåväl, romarna hann precis ge sig iväg innan nästa gäng var på intågande.
Till mddagen serverades, hmm.. till middagen serverade vi Annika och Eskil resterna från lunchen.
Nu var det inte så förskräckligt länge sedan som vi sågs vilket iofs inte på något sätt gjorde det hela mindre tråkigt.
Kul å ses och de var sig lika, Pia '100 saker på g, Anna nykliptt och mer lik sin mor än någonsin och avslutningsvis Lorentzo 'Linus på linjen'.
Nåväl, romarna hann precis ge sig iväg innan nästa gäng var på intågande.
Till mddagen serverades, hmm.. till middagen serverade vi Annika och Eskil resterna från lunchen.
tisdag 25 augusti 2009
Letar
De är mycket letande just nu.
Börjar dagen med att läsa DN och kolla platsannonser.
Fortsätter med Platsbanken och letar jobbannonser
Går igenom diverse andra jobbsajter på jakt efter något som verkar lockande.
Glider in på resebyråsidorna och nej, inget spännande där heller.
Tar en kopp kaffe till, lutar mig tillbaka i solstolen…
På allmän begäran så kommer här lite bilder från den gånga helgen.
Börjar dagen med att läsa DN och kolla platsannonser.
Fortsätter med Platsbanken och letar jobbannonser
Går igenom diverse andra jobbsajter på jakt efter något som verkar lockande.
Glider in på resebyråsidorna och nej, inget spännande där heller.
Tar en kopp kaffe till, lutar mig tillbaka i solstolen…
På allmän begäran så kommer här lite bilder från den gånga helgen.
måndag 24 augusti 2009
Dagens outfit
Har ägnat en del tid åt surf.
Det är något helt otroligt hur många ’vi’ är som bloggar, en del gör det riktigt bra.
Men det är ännu mer otroligt hur många tjejer runt 20 som har ett behov av att berätta om sina fantastiska liv.
Dock verkar de alla vara stöpta i samma form.
De har alla långt blont lust hår, fejknaglar med fransk manikyr, svindyra väskor och solglasögon. De pluggar spännande utbildningar, de jobbar, de jobbar extra och de syns runt Stureplan (fattar för mitt liv inte hur många timmar dessa ’damer’ har på sitt dygn?!?)
Att ha ambitioner och stora förväntningar på livet är förvisso inget negativt, nej vad jag reagerar mest på är nog de bilder som de lägger upp. Man får snabbt en deja vu känsla när till synes intelligenta tjejer envisas med att lägga upp bilder med ’dagens outfit’, där de står med handen på höften, huvudet på sned och tittar djupt in i kameran alternativt håller sin exklusiva mobil framför sig och plåtar sin egen spegelbild.
Det samma gäller partybilderna, de glittrar med ögonen, plutar truligt med munnen, ställer sig på sniskan och försöker vara såååå unika – humpf… Vart har alla härliga glada leenden tagit vägen???
Kanske är det så att ’vi’ tjejer faktiskt måste gå igenom en period i livet med fotomodell drömmar?
För, liksom… been there –done that
Lite I efterskott kommer här Skrattmåsens outfit
Fredag och kräftskiva.
Bordet var klätt i vit duk från Martin Olsson, röda servetter samt en mängd med glittriga kräftor rån Åhlens var utplacerade. Allt gick för dagen i rött och vitt och dekorationerna bestod av dillkronor och augustimåne inköpta på ICA Globen. Även kräfthattar och sånghäfte fanns att tilgå (privat).
Lördag och grillkväll.
Bordet fick tillbaka sin limegröna karaktär via duk (från Åhlens)och matchande Marrimekkoservetter. Även samtliga ljus (Ikea)och porslin gick i de (för sommaren älskade) limegröna färgerna.
Det är något helt otroligt hur många ’vi’ är som bloggar, en del gör det riktigt bra.
Men det är ännu mer otroligt hur många tjejer runt 20 som har ett behov av att berätta om sina fantastiska liv.
Dock verkar de alla vara stöpta i samma form.
De har alla långt blont lust hår, fejknaglar med fransk manikyr, svindyra väskor och solglasögon. De pluggar spännande utbildningar, de jobbar, de jobbar extra och de syns runt Stureplan (fattar för mitt liv inte hur många timmar dessa ’damer’ har på sitt dygn?!?)
Att ha ambitioner och stora förväntningar på livet är förvisso inget negativt, nej vad jag reagerar mest på är nog de bilder som de lägger upp. Man får snabbt en deja vu känsla när till synes intelligenta tjejer envisas med att lägga upp bilder med ’dagens outfit’, där de står med handen på höften, huvudet på sned och tittar djupt in i kameran alternativt håller sin exklusiva mobil framför sig och plåtar sin egen spegelbild.
Det samma gäller partybilderna, de glittrar med ögonen, plutar truligt med munnen, ställer sig på sniskan och försöker vara såååå unika – humpf… Vart har alla härliga glada leenden tagit vägen???
Kanske är det så att ’vi’ tjejer faktiskt måste gå igenom en period i livet med fotomodell drömmar?
För, liksom… been there –done that
Lite I efterskott kommer här Skrattmåsens outfit
Fredag och kräftskiva.
Bordet var klätt i vit duk från Martin Olsson, röda servetter samt en mängd med glittriga kräftor rån Åhlens var utplacerade. Allt gick för dagen i rött och vitt och dekorationerna bestod av dillkronor och augustimåne inköpta på ICA Globen. Även kräfthattar och sånghäfte fanns att tilgå (privat).
Lördag och grillkväll.
Bordet fick tillbaka sin limegröna karaktär via duk (från Åhlens)och matchande Marrimekkoservetter. Även samtliga ljus (Ikea)och porslin gick i de (för sommaren älskade) limegröna färgerna.
fredag 21 augusti 2009
Kräftis ikväll!
Sitter och letar resor - börjar bli dags för vårt årliga Greklandsäventyr.
Iskalla vi avvaktar in i det längsta – allt för att få så bra pris som möjligt.
Men vad händer?, vi brukar vara bortskämda (snåla?) med priser runt 15-1600, just nu finns det inte en resa under 2000.
Hmm, betala mer än tvåtusen för en sista minuten, skulle inte tro det…
I veckan sökte jag mitt första jobb.
Det som Kundtjänstansvarig på ett företag som heter Neova.
Förutom att arbetsuppgifterna passade som handen i handsken så låg stället här i Farsta, det lät nästan liite för bra för att vara sant.
Ringde dem idag för att försöka övertyga dem om min förträfflighet – självklart bubblade jag på, nervös som inför första daten. Jisses, varför kan jag inte bara vara cool och lite lagom???
I takt med min utökade ’fritid’ har jag åter givit mig ikast med Twitter, testade i våras men förstod aldrig poängen.
Uppenbarligen är uppkopplingstiden i mitt huvud mer än nådigt lång, men tror jag börjar fatta…
Har nu följt diverse mer eller mindre kända personer i deras Twittrande och så här långt är det helt klart några som sticker ut mer än andra. Det är onekligen en konst att på 140 tecken formulera sig kvickt, roande och informativt.
En som jag måste säga att jag imponerats av är ingen mindre än min egen ’lilla’ son Leopold – han e grym på att Twittra.
Sicken kille, emellanåt levererar han fyndigheter så det står hejiga till å i vilket tempo (fotnot; tempo = företrädesvis sen fredag-lördag), ungen har helt enkelt talang – hittat sin nisch liksom!
Själv konstaterar jag att jag behöver betydligt fler än 140 tecken för att kunna få fram något som kan liknas vid underhållning (underhållning, hmm - yeahhh right…)
Iskalla vi avvaktar in i det längsta – allt för att få så bra pris som möjligt.
Men vad händer?, vi brukar vara bortskämda (snåla?) med priser runt 15-1600, just nu finns det inte en resa under 2000.
Hmm, betala mer än tvåtusen för en sista minuten, skulle inte tro det…
I veckan sökte jag mitt första jobb.
Det som Kundtjänstansvarig på ett företag som heter Neova.
Förutom att arbetsuppgifterna passade som handen i handsken så låg stället här i Farsta, det lät nästan liite för bra för att vara sant.
Ringde dem idag för att försöka övertyga dem om min förträfflighet – självklart bubblade jag på, nervös som inför första daten. Jisses, varför kan jag inte bara vara cool och lite lagom???
I takt med min utökade ’fritid’ har jag åter givit mig ikast med Twitter, testade i våras men förstod aldrig poängen.
Uppenbarligen är uppkopplingstiden i mitt huvud mer än nådigt lång, men tror jag börjar fatta…
Har nu följt diverse mer eller mindre kända personer i deras Twittrande och så här långt är det helt klart några som sticker ut mer än andra. Det är onekligen en konst att på 140 tecken formulera sig kvickt, roande och informativt.
En som jag måste säga att jag imponerats av är ingen mindre än min egen ’lilla’ son Leopold – han e grym på att Twittra.
Sicken kille, emellanåt levererar han fyndigheter så det står hejiga till å i vilket tempo (fotnot; tempo = företrädesvis sen fredag-lördag), ungen har helt enkelt talang – hittat sin nisch liksom!
Själv konstaterar jag att jag behöver betydligt fler än 140 tecken för att kunna få fram något som kan liknas vid underhållning (underhållning, hmm - yeahhh right…)
torsdag 20 augusti 2009
Lugn...
Har ni också märkt det – lugnet?
Något har skett.
Helt plötsligt är det tyst på gårdar och torg, ljudnivån i centrum har sjunkit och man kan gå i butiker utan att bli knuffad och buffad på.
Varje år vid den här tiden är detta lugn ett återkommande fenomen.
Jag minns det väl.
Å ena sidan var det skönt att få in rutiner, kul att fotboll, hockey, innebandy, schack och scouterna började å andra sidan var det pest och pina att behöva kriga om tider och ryggor som ska packas.
Nuförtiden kan jag bara njuta - äntligen har skolorna börjat
Något har skett.
Helt plötsligt är det tyst på gårdar och torg, ljudnivån i centrum har sjunkit och man kan gå i butiker utan att bli knuffad och buffad på.
Varje år vid den här tiden är detta lugn ett återkommande fenomen.
Jag minns det väl.
Å ena sidan var det skönt att få in rutiner, kul att fotboll, hockey, innebandy, schack och scouterna började å andra sidan var det pest och pina att behöva kriga om tider och ryggor som ska packas.
Nuförtiden kan jag bara njuta - äntligen har skolorna börjat
tisdag 18 augusti 2009
Ogillar mörker
Var just ute på kvällsvändan med Dessi, hon lufsar på i sin vanliga takt och tar ingen som helst notis om de skuggor som ruvar vid vägen.
Duggregn, blåst, grenar som dimper ner på stigen framför mig.
Vad är det med mörker som får mig att tappa all sans och fattning?
Mörkret kryper in under huden och allt logiskt tänkande rymmer från mina sinnen.
Försöker tänka klara tankar och säger till mig själv, ’Skärp dig Carina, jisses så fjantig du är’ – det fungerar ungefär 5,3 sekunder.
Steg, jag hör tydliga steg bakom mig.
Jag saktar in och spänner hörseln till det yttersta, tvärstannar och vänder mig tvärt om – tomt, förstås…
'Skärp dig nu förtusan Carina, du går här dagligen och kan varenda träd, gren och sten'.
Men mörkret och skuggorna manar på, jag snabbar på stegen, pust – äntligen hemma.
Stänger grinden ordentligt, låser dörren ordentligt, kollar alla fönster och går upp på övervåningen. Ser till att ha dator, mobil och vanlig telefon tillhands, äntligen – safe!
Dessi har vid det här laget redan hoppat upp i sängen och ligger nu djupt snarkandes.
Näää, gud vad jag ogillar mörker, mysigt när man är två, ja – men generellt, det är INTE kul med mörker…
Man skulle tusan vara hund!
Duggregn, blåst, grenar som dimper ner på stigen framför mig.
Vad är det med mörker som får mig att tappa all sans och fattning?
Mörkret kryper in under huden och allt logiskt tänkande rymmer från mina sinnen.
Försöker tänka klara tankar och säger till mig själv, ’Skärp dig Carina, jisses så fjantig du är’ – det fungerar ungefär 5,3 sekunder.
Steg, jag hör tydliga steg bakom mig.
Jag saktar in och spänner hörseln till det yttersta, tvärstannar och vänder mig tvärt om – tomt, förstås…
'Skärp dig nu förtusan Carina, du går här dagligen och kan varenda träd, gren och sten'.
Men mörkret och skuggorna manar på, jag snabbar på stegen, pust – äntligen hemma.
Stänger grinden ordentligt, låser dörren ordentligt, kollar alla fönster och går upp på övervåningen. Ser till att ha dator, mobil och vanlig telefon tillhands, äntligen – safe!
Dessi har vid det här laget redan hoppat upp i sängen och ligger nu djupt snarkandes.
Näää, gud vad jag ogillar mörker, mysigt när man är två, ja – men generellt, det är INTE kul med mörker…
Man skulle tusan vara hund!
Höga Kusten
Firade som sagt den gångna helgen 20 år tillsammans.
Jag, som har en tendens (hmpf…) att sätta upp förväntningarna hade helt enkelt bestämt mig för att ’stänga av’.
Nix inga förväntningar här inte, det här var en heeelt vanlig dag och en heeelt vanlig helg.
Men, så underbart fel jag fick :)
Fredag lunch; Blombud med 20 djupröda rosor anlände hem – Carina log sitt största leende.
Fredag kväll; Perre tar med mig till stan och den restaurang där vi åt vår första middag, då hette den Östergök numera Lo Scudetto. Pricken över det berömda i:et var när vi kliver innanför dörrarna och ’Nothing compares to you’ spelas, en låt som vi för en sisådär 20 år sedan mången gång tittade varandra djupt in i ögonen till, suck….
Anlände hem, mycket nöjd och glad.
Lördag morgon; Upp å hoppa gumman!
Öhhh, vadå?
Vi ska iväg!
Iväg, vadå iväg???
Packa ihop kläder för en natt på hotell.
Carina fnissade hysteriskt.
Bilen styrde norrut och efter en stund av ’20 frågor’ visade det sig att vi skulle till Höga Kusten.
Förvisso har vi talat om att åka dit men kan säga att resmålet ändock var mer än otippat.
Hundrum var beställt så Dessan fick följa med.
Här mötte en storslagen natur, mäktig bro och fantastiskt god mat.
Tack Pelle för en underbar helg.
Puvs
/Carro
.jpg)
.jpg)
Jag, som har en tendens (hmpf…) att sätta upp förväntningarna hade helt enkelt bestämt mig för att ’stänga av’.
Nix inga förväntningar här inte, det här var en heeelt vanlig dag och en heeelt vanlig helg.
Men, så underbart fel jag fick :)
Fredag lunch; Blombud med 20 djupröda rosor anlände hem – Carina log sitt största leende.
Fredag kväll; Perre tar med mig till stan och den restaurang där vi åt vår första middag, då hette den Östergök numera Lo Scudetto. Pricken över det berömda i:et var när vi kliver innanför dörrarna och ’Nothing compares to you’ spelas, en låt som vi för en sisådär 20 år sedan mången gång tittade varandra djupt in i ögonen till, suck….
Anlände hem, mycket nöjd och glad.
Lördag morgon; Upp å hoppa gumman!
Öhhh, vadå?
Vi ska iväg!
Iväg, vadå iväg???
Packa ihop kläder för en natt på hotell.
Carina fnissade hysteriskt.
Bilen styrde norrut och efter en stund av ’20 frågor’ visade det sig att vi skulle till Höga Kusten.
Förvisso har vi talat om att åka dit men kan säga att resmålet ändock var mer än otippat.
Hundrum var beställt så Dessan fick följa med.
Här mötte en storslagen natur, mäktig bro och fantastiskt god mat.
Tack Pelle för en underbar helg.
Puvs
/Carro
.jpg)
.jpg)
fredag 14 augusti 2009
Jobbuppslag!
Ibland tror jag att denna ofrivilliga arbetsbefrielse är en signal om att jag ska ändra riktning här i livet.
Så drömmer lite – vad skulle jag vilja göra om det stod mig helt fritt?
1) En av mina absolut äldsta drömmar är att jobba inom polisen, visst låter det pretentiöst.
Att bli polis har jag givit upp men det finns ju polisradion.
Som en hängiven lyssnare av polisradio är jag numera expert på områden och förkortningar, jag är grym på att hitta och har erfarenhet av radio (förvisso taxiradio, men what a heck…), dessutom har jag en fäbless för uniformer he he…
2) En annan sak att drömma om är att jobba med djur.
Dessa fantastiska djur, älskade söta djur som allt som ofta är beroende av oss människor.
Stryk reptiler och jag är hemma.
3) Kläder, jag älskar kläder!
Vad jag mest gillar är att hjälpa vilsna kvinnor, osäkra på färger och former att hitta rätt i djungeln.
Hitta en klädbutik som stänger 16.00 har stängt helger och ger samma lön som en kontorsanställd så har jag hittat min framtid.
4) Det bor en liten romantiker i mig och den vill ut på sjön, ut på vida havet.
Sneglar avundsjukt på ’skeppsgossarna’ på Waxholmsbåtarna och ser mig själv stå vid landgången och le vänligt mot passagerarna.
Det finns dock en hake – jag har så förfärligt lätt för att bli sjösjuk… urk…
5) Har inte haft ambitionen förr men i takt med mitt bloggande så har jag upptäckt en glädje i att skriva, kanske en krönika?
Med det inte sagt att jag har talangen – men det här är min önskelista vilket ger mig friheten att just önska. Så, här med önskar jag mig talang!
6) Är en stor konsument av nyheter, särskilt då Stockholmsnyheter.
Gillar snabba nyheter, hör jag 10 brandbilar, 15 polisbilar och ser en helikopter som snurrar bara MÅSTE jag få veta vad som händer, nyfikenhet kan vara en dygd – det kan också vara en tillgång.
Läser ofta en sida som heter, http://www.wighsnews.se, där presenteras ’Blåljusnyheter’ från hela landet. Jag vill ha en motsvarande sida endast för Storstockholm, fixar någon den så blir jag gärna försteredaktör!
7) Men så bor det en kombinerad fixare och kontorsråtta inom mig.
Jag älskar att sitta och klura bakom min skärm, svara på mängder av mail men också ge mig ut på fixaruppdrag.
Ge mig ett event, en kickoff eller vad som så fixar jag det - låt mig jobba hemma och jag jobbar både dagar, kvällar, helger och nätter.
Så, är det någon som råkar ha något av ovanstående jobb i bakfickan så får ni gärna höra av er =)
På återhörande
/Carina
Så drömmer lite – vad skulle jag vilja göra om det stod mig helt fritt?
1) En av mina absolut äldsta drömmar är att jobba inom polisen, visst låter det pretentiöst.
Att bli polis har jag givit upp men det finns ju polisradion.
Som en hängiven lyssnare av polisradio är jag numera expert på områden och förkortningar, jag är grym på att hitta och har erfarenhet av radio (förvisso taxiradio, men what a heck…), dessutom har jag en fäbless för uniformer he he…
2) En annan sak att drömma om är att jobba med djur.
Dessa fantastiska djur, älskade söta djur som allt som ofta är beroende av oss människor.
Stryk reptiler och jag är hemma.
3) Kläder, jag älskar kläder!
Vad jag mest gillar är att hjälpa vilsna kvinnor, osäkra på färger och former att hitta rätt i djungeln.
Hitta en klädbutik som stänger 16.00 har stängt helger och ger samma lön som en kontorsanställd så har jag hittat min framtid.
4) Det bor en liten romantiker i mig och den vill ut på sjön, ut på vida havet.
Sneglar avundsjukt på ’skeppsgossarna’ på Waxholmsbåtarna och ser mig själv stå vid landgången och le vänligt mot passagerarna.
Det finns dock en hake – jag har så förfärligt lätt för att bli sjösjuk… urk…
5) Har inte haft ambitionen förr men i takt med mitt bloggande så har jag upptäckt en glädje i att skriva, kanske en krönika?
Med det inte sagt att jag har talangen – men det här är min önskelista vilket ger mig friheten att just önska. Så, här med önskar jag mig talang!
6) Är en stor konsument av nyheter, särskilt då Stockholmsnyheter.
Gillar snabba nyheter, hör jag 10 brandbilar, 15 polisbilar och ser en helikopter som snurrar bara MÅSTE jag få veta vad som händer, nyfikenhet kan vara en dygd – det kan också vara en tillgång.
Läser ofta en sida som heter, http://www.wighsnews.se, där presenteras ’Blåljusnyheter’ från hela landet. Jag vill ha en motsvarande sida endast för Storstockholm, fixar någon den så blir jag gärna försteredaktör!
7) Men så bor det en kombinerad fixare och kontorsråtta inom mig.
Jag älskar att sitta och klura bakom min skärm, svara på mängder av mail men också ge mig ut på fixaruppdrag.
Ge mig ett event, en kickoff eller vad som så fixar jag det - låt mig jobba hemma och jag jobbar både dagar, kvällar, helger och nätter.
Så, är det någon som råkar ha något av ovanstående jobb i bakfickan så får ni gärna höra av er =)
På återhörande
/Carina
20 år!
Idag är det en stor dag för mig.
Den 14 augusti 1989 var jag och Perre första gången ute på något som kan liknas vid en date.
Vi sågs i city, han kom släntrande (något sen, förstås…) iklädd sin grå favvo t-shirt med en ananas på, en något förliten nött collegejacka, slitna jeans, helikopterklippning och värsta blåtiran. Den hade han fått… ähhh de e en annan historia ;)
Det var nog få, för att inte säga ingen som trodde att vi 20 år senare skulle vara ett par.
Det är så coolt det är så häftigt, jag är så glad jag är så stolt!
Jag är glad över att vi fortsatt är vi, stolt över att ha överlevt sorg och glädje samt knäppt en hel drös med olyckskorpar på näsan.
Perre är för mig luften som jag andas, han är värmen när jag fryser och min sol på en grå himmel.
Han kan vara pest och pina, han kan vara sur och vrång och han kan vara helt underbar.
Jag älskade dig direkt, jag älskade dig igår, jag älskar dig idag, imorgon och för alltid.
Din
/Carina
Tjugo röda rosor från min Pelle
Den 14 augusti 1989 var jag och Perre första gången ute på något som kan liknas vid en date.
Vi sågs i city, han kom släntrande (något sen, förstås…) iklädd sin grå favvo t-shirt med en ananas på, en något förliten nött collegejacka, slitna jeans, helikopterklippning och värsta blåtiran. Den hade han fått… ähhh de e en annan historia ;)
Det var nog få, för att inte säga ingen som trodde att vi 20 år senare skulle vara ett par.
Det är så coolt det är så häftigt, jag är så glad jag är så stolt!
Jag är glad över att vi fortsatt är vi, stolt över att ha överlevt sorg och glädje samt knäppt en hel drös med olyckskorpar på näsan.
Perre är för mig luften som jag andas, han är värmen när jag fryser och min sol på en grå himmel.
Han kan vara pest och pina, han kan vara sur och vrång och han kan vara helt underbar.
Jag älskade dig direkt, jag älskade dig igår, jag älskar dig idag, imorgon och för alltid.
Din
/Carina
Tjugo röda rosor från min Pelle
onsdag 12 augusti 2009
Informationsträff
Idag var jag på den obligatoriska Informationsträffen som Arbetsförmedlingen tillhandahåller för samtliga nyinskrivna.
Hela trettio (!!!) personer hade anslutit, förmodligen efter AF:s hot om indragen a-kassa om man inte visade sig på plats.
Måste säga att vi var en rätt blandad skara och jag fick direkt stryka några av mina sedan tidigare förutfattade meningar om folket som var arbetslösa, det sved kan jag säga he he…
Den trevliga damen som höll i informationen var å andra sidan urtypen av en person i hennes position. Hon stod med sitt väna leende längst fram, hade en kortklippt, något missprydande, dock säkert lättskött frisyr. Förstås utan makeup iklädd mjuka, ’härliga’ kläder som garanterat inte behövde få sig en omgång av något strykjärn på morgonen, avslutningsvis ett par fotriktiga sandaler på fötterna.
Den vänliga damen upprepade med jämna mellanrum att det baaara var att säga till om man inte hängde med. Det gicks igenom hemsida och att man på hemsidan även kunde söka jobb - No shit Sherlock!
Sextio minuter senare blev vi likt en flock får utsläppta, jag störtade direkt in i centrum och shoppade några otroligt prisvärda reavaror – tyckte jag var värd det =)
Hela trettio (!!!) personer hade anslutit, förmodligen efter AF:s hot om indragen a-kassa om man inte visade sig på plats.
Måste säga att vi var en rätt blandad skara och jag fick direkt stryka några av mina sedan tidigare förutfattade meningar om folket som var arbetslösa, det sved kan jag säga he he…
Den trevliga damen som höll i informationen var å andra sidan urtypen av en person i hennes position. Hon stod med sitt väna leende längst fram, hade en kortklippt, något missprydande, dock säkert lättskött frisyr. Förstås utan makeup iklädd mjuka, ’härliga’ kläder som garanterat inte behövde få sig en omgång av något strykjärn på morgonen, avslutningsvis ett par fotriktiga sandaler på fötterna.
Den vänliga damen upprepade med jämna mellanrum att det baaara var att säga till om man inte hängde med. Det gicks igenom hemsida och att man på hemsidan även kunde söka jobb - No shit Sherlock!
Sextio minuter senare blev vi likt en flock får utsläppta, jag störtade direkt in i centrum och shoppade några otroligt prisvärda reavaror – tyckte jag var värd det =)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
