Nationaldagsfredagsmail

Däckad,
utslagen och uträknad.
Jädrar i havet vad risigt jag har mått.
Åkte på en sjuhelsikes maginfluensa, Montezumas hämnd som möjligen kan tillönskas min värsta fiende – på sin höjd.
Vad som gjorde det hela mindre smickrande var att denna magåkomma hade den tämligen ogoda smaken att komma i samband med (nåja, tackålov några timmar senare, vilket var nog så pinsamt) en rejäl utgång och ganska exakt skulle kunna liknas vid en klassisk bakfylla. Först.
Om det inte var för en sak.
De fåtal (hmpf…) gånger jag av misstag råkat ha inmundigat något (eller möjligen några) glas för mycket brukar det rendera i ett direkt illamående som dagen efter resulterar i en migränliknande huvudvärk och kronisk trötthet.
Nu var jag illamående som sju sjösjuka sjömän, alla på det sjunkande skeppet Shanghai.
Hur tusan förklarar man sånt. Liksom.
Man mår som man förtjänar.
Vilket jädra bullshit.
Vad jag minns hade jag på intet sätt gjort någonting som gjorde att jag förtjänade att må så uselt. Tvärtom jag hade kvällen innan varit fantastiskt trevlig, artig, alert och allmänt gemytlig.
Vi hade fenomenalt trevligt.
Jag var i högform.
Som jag mindes det. Alltså.

Nu känner jag mig bättre även om jag fortsatt har energi som en enpucklad kamel.
Av ovanstående skäl har jag denna vackra helg sett betydligt mindre av solen än jag önskat.
Men det är trevligt i skuggan också.
Man kan göra mycket bra saker i skuggan.
Som t.e.x… hmm…
Som, t.e.x… hmm…
Just, skärmen på datorn syns bättre i skuggan!

Idag har vi firat nationaldag.
Viftat med svenska flaggor, ätit sill, kokt potatis och haft svärmorsorna på besök.
Du gamla du fria.

Heja Svärje
/Carina