Inför helg Fredagsfix!

Hur många inköp har inte gjorts inför denna helg.
Hur många ben har inte rakats, vaxats och smörjts.
Hur många naglar har inte lackats, målats och polerats.
Hur många hår har inte klippts, färgats, tonats och slingats.
Hur många fötter har inte filats och hur många näsor har inte peelats.

Hur många har inte stirrat in i spegeln med pincetten i högsta hugg (mumlandes jag är inte rädd, jag kan flyga) i jakten på de perfekta ögonbrynen.
Hur många hakor har inte noppats (ehhh… e de bara jag?!?) och hur många makeupers har inte testats.
Hur många outfits har inte provats och hur många skor har inte gåtts in
Vi pratar inte singel kväll på Göta Källare, Ålandskryssning eller Ladies Night utan något för mig så ovanligt som en tjejträff/tantträff/kvinnoträff (you name it) för Odd Molly intresserade klädfanatiker.
Allt detta inte nödvändigtvis för att bräcka varandra.
Tror mest det är en önskan om att visa upp sin allra bästa sida.
Ska man fixa så kan göra det rejält!

Ska bli spännande. Tror jag!?!
Det ska minglas (jädrans, minns just att jag i något tidigare inlägg hävdad att jag är bra på sånt), det ska shoppas och floppas!
Jag kommer säkerligen slänga iväg en å annan oövertänkt kommentar.
Jag kommer säkerligen uppfattas som jobbig, märklig, snackig och platstagande.
Jag kommer säkerligen känna mig dum, blyg och vara lite av en panelhöna
Jag kommer säkerligen få med mig en massa härliga minnen.

Flyger ikväll – hem söndag.
Perre och Dessan får en hel helg för sig själva. Kvalitetstid.
Dålig koll på Sebban och Loppan.
Fast en inte allf för kvalificerad gissning är att son den äldre ska till Stockholm Beer Festival.

Lite Odd
/Carina

Dan före dopparedan!

Tog en vända bland de bloggande medsystrar som i helgen ska samlas.
Ivrigt planerades allehanda kombos.
Min obstinata sida funderade allvarligt på att köra H&M från topp till tå.
Bara för att jag kan.
Fast det kan bli fånigt och kanske uppfattas som nonchalant.
Och det vill jag inte.

Måste erkänna att jag har dålig (för att inte säga usel) koll på de som kommer, vet inte ens antalet.
Förutom Javabönan då, vi ska trots allt kampera ihop.
Känner mig förövrigt inte helt bekväm.
Håret är mellan två frisyrer.
Ordet träning har tagit timeout från min vokabulär
och garderoben känns bonnig och fantasilös.
Ähh, skärp dig – ta det som det kommer.
Allright!

Vilka kommer jag att hissa och vilka kommer jag att dissa?

Det skall bli kul att träffa Bina, en initiativtagande driftig person som är duktig på att få saker och ting gjorda. Gärna till sin fördel – vilket inte ska tolkas som någon nackdel.
Sen ska det bli kul att träffa Doktor Molly, en respektfull ekologisk tjej som verkar vara trygg i sig själv och sina åsikter (något säger mig att hon har ett finger med i spelet i val av middagen).
Det är i alla fall min känsla å hehe kanske är jag helt ute och cyklar och inte kommer ha ett enda rätt.
Det vore så typiskt mig.

Förbryllad
/Carina

Kräftisbilder!

En gång är ingen gång.
Två gånger en vana
Tre gånger en tradition.
Å tror tusan att vi är uppe i fyra nu.
Ännu en fantastiskt trevlig, rolig kräftskiva att lägga till handlingarna.
Vi åt och drag och drack och åt.
Inte för att bilderna är så himla mycket att hänga i julgran men tänkte ändå förära er med några glada miner, om inte annat för de fåtal släktrelaterade läsare som finns utanför landets gränser och som inte har nöjet att avnjuta kräftor.
Nu finns det annat gott för dem...
Tänk bara Italien å så finns det de som är sin egen kock, i Belgien
Gaahhh MAT MAT MAT!!!
Så nja, vi kan således njuta av våra ’klo’nade varelser med gott samvete.
MUMMA - Inget går upp mot den smakfulla smaskiga krondillsbeströdda svenska kräftan.
Nja, svenska hmpf… tyckte den bröt på turkiska – men vad vet jag?
E som bekant inte så språkbegåvad…

Bakom Sjöbloms dass
/Carinas

P.s
Ser att jag vid denna pressläggning idag har 19 unika besökare.
Tror tusan att jag är inne på ’all time low' - men någon gång ska ju vara den första...

Bloggaward!

Som en uppmuntran när höstmörkret faller fick jag härförleden en Bloggaward av Javabruden.
NU är jag inte alltid så snabb.
Denna utmärkelse tilldelades dock inte för goda gärningar, gott arbete eller lång och trogen tjänst inom bloggväsendet.
Tolkar detta som en trivsam uppmuntran till de bloggare som alla har under 100 unika läsare per dag.
Fast – sträcker på ryggen och vill gärna påstå att det emellanåt är betydligt fler än så, host host…
Dessutom är de svårräknade då den finurligt nog har en automatisk koppling till Facebook.

Med denna Award följer vissa regler:
Man ska länka till den bloggare som man har fått awarden av (Javabruden) och dessutom ge awarden vidare till 5 bloggare, som alla har under 100 fasta läsare.
Den sista biten är jag obstinat nog och trotsar.
Ni som vill ta åt er är fria att göra detta å länka gärna till mig hehe…
Däremot så svarar jag väluppfostrat på de 5 frågor som Awarden innebar…
1) Varför började du blogga?
Den korta eller långa versionen???
För närmare 10 år sedan började jag sammanställa de roliga historier och bilder jag via mail fått under veckan, därmed uppstod Fredagsmailen.
Dessa utvecklades till veckobrev.
Många år senare bestämde jag mig för att spara mina alster och Fredagsmailsbloggen uppstod.
Sedan har egot tagit över och inläggen kommer stundom tätare än endast på Fredagarna.
Skriver självfallet för att jag vill att folk ska gilla det jag skriver.

2) Vilka bloggar följer du?
Väldigt många och inga alls.
Ingen nömnd och ingen glömd.
Helt efter humör.
Är lite av en periodare.

3) Favoritfärg?
I hemmet – Vitt, svart, grått, beige med inslag av grönt
På kläder – Svart, rosa, lila och beige
Måste jag säga en färg så är det grönt i alla de underbara nyanser som finns.

4) Favoritfilm?
Sätt mig framför en film och jag har somnat inom fem.
Jag är värdelös på filmer.
Den enda som jag med gott samvete kan säga att jag älskar och som jag faktiskt sett minst 20 gånger är Sound of Music.
Denna ljuvliga film.

5) Vilket land/länder drömmer du om att besöka, varför?
Älskar att resa.
Verkligen älskar att resa.
Föredrar sol framför snö
men har inget drömland.
Det är resandet isig som är det häftiga och målet det primära.
Resan ska företas med Perre annars får det vara
Älskar att resa med honom -vi gör det liksom så bra tillsammans.

Jepp, så kul e ja!
/Carina

Ny vecka nya förvirrade inlägg

Ibland vet jag inte varför jag gör saker.
Kan bli rätt irriterad på mina okynniga fingrar som lever sitt eget liv långt bortom rim och reson samt sunt förnuft.
Efter alla år borde de känna mig bättre.
Som för en tid sedan då jag ’lurades’ (nåja…) till att anmäla mig till Odd Molly Riksträff.
Ja jag vet…
Det finns faktiskt sånna!
Träffar där Mollyister träffas, jämför modeller, plagg, färger och erfarenheter – helt enkelt synar varandra i sömmarna.
För mig är detta preeeciiis lika naturligt som att åka på en bikerträff, lana en helg eller klättra i berg, host host…
Jösses amalia – vad ska jag dit att göra???
Vill jag verkligen veta vad som försiggår bakom dessa lyckta dörrar.
Vill jag verkligen bli upptagen i denna märkliga sekt och vad kommer det att innebära?
Det skrämmer mig...

Tar de på sig kåpor och sjunger fantasieggande sånger?
Kommer man att skära upp varandras handflator, dela blod, offra HM-kläder på ett altare?
Går överstinnorna runt med rökelse som får oss att hamna i en förledande dimma?
Kommer vi hängandes i taket uppmanas rabbla kollektioner?
Kommer vi för att få goodiebags tvingas kyssa Holknekts porträtt?
Många frågor...

Förundrat förvirrad
/Carina

Idag Fredagsmail!

Fy för alla fuskande förfärliga Feudare.
Som nybliven ’WF:are’ har jag ägnat många timmar åt att klura ut allehanda möjliga och omöjliga ord.
Men så började jag bli misstänksam, hmm.. vänta nu 49 poäng för ordet JOD, 46 poäng för JA och 44 för ett NU!?!
Efter några rundor ligger jag under med flera hundra points. VAAA!!!
Tror inte att alla fuskar – men tillräckligt många för att ta glädjen ur spelet.
Fattar liksom inte riktigt poängen (om nu just det ordet ursäktas i sammanhanget).
Vad är det för nöje att vinna på ett oärligt sätt?
Då har man inte vunnit på riktigt ju!
Som att dopa sig.
Springa 100 meter och ta på sig äran över att vara snabbast.
Trycka i sig steroider för att bygga muskler kvickare.
Köpa en Odd Mollykopia och hävda att det är ett original.
Ha bea på pizzan eller messmör och sylt på mackan-
Nej, här sätter rättspatosen inom mig stopp.
Ni som hävdar att det är okej med fusk kan väl ta och lira i en egen liga. Okej?

Å så har man gjort om Facebook. Igen.
Är lagom less på alla uppdateringar om allt som man ska stötta och stödja. Jösses.
Skönaste statusuppdateringen måste vara följande:
Kopiera denna text till din status om du känner någon eller har hört talas om
någon som känner någon. Känner du ingen eller har du bara hört talas om
någon som inte känner någon så kopiera ändå. Det är viktigt att sprida
budskapet!?? Hjärtan också ♥♥ glöm inte hjärtan ♥♥ för i helvete!!

Ikväll blir det Kräftskiva här hemma. Lite sent, men vem har brått?
Brorsan & Co, Mamma, Svärmor och Svägerska.
Sebban och Loppan är inviterade.
Om de kommer återstår dock att se…
Söndag ska vi fira Sebban IGEN!

Härliga helg
/Carina

Chokomask

Nej det är inte ett nytt ord till Wordfeud
Det är heller inte ett nytt sätt att skrämma traktens ungar på.
Jag tränar inte för Halloween.
Det är inte en överkonsumtion av ’brun-utan-sol’ (även om den säsongen just dragit igång) eller test av ny exklusiv foundation
Men det är choklad.
Kanske inte riktig choklad som man med glädje och oförnuft stoppar i sig utan detta är någon annan snarlik brun smörja som doftar lika ljuvligt men smakade långt ifrån originalet.
Enligt bruksanvisningen skulle man nogsamt kladda in smeten i ansiktet.
En stund senare efter rejäl avsköljning skulle jag ha begåvats med vacker klar och ung hy. Enligt samma källa skulle man se 10 år yngre ut. Minst.
Jorusåatt...
Kan säga att det inte stämmer.
Inte alls.
Tvärtom.
Eller inte.
Om man nu menar med 10 år yngre att man skulle få fet blänkande hy och mängder med finnar så är det här helt rätt produkt.

Ännu ett bevis på att man inte ska tro på allt man läser.
Men visst är det kul att testa nya produkter.
Man ska alltid prova allt minst en gång - whatsoever... typ...

Chocolatewoman
/Chocarina

Ung, snygg, vacker hmpf...

Ordfröjd

Brukar inte fastna vid datorspel.
Inte alls faktiskt
Om vi nu inte räknar in en intensiv period på 70-talet när dataspelens dataspel, spelkonsolernas grundsten introducerades i var mans hem – jag pratar förstås om spelet ’Tennis’. Kanske inte så avancerat men jädrar i havet vad man spelade.
Hookade faktiskt in på spel under en period i början av det glada 90-talet också. Ni vet den tid då 'Tetris' och framför allt 'Supermario' regerade och var det hetaste man kunde syssla med.
Vid närmre eftertanke minns jag nog att ja allt som ofta var väldigt ivrig på att få ungarna i säng så jag kunde inta soffläge.
Det skedde nog dessutom mer än en gång att Perre, som på den tiden körde taxi kom hem framåt småtimmarna och hittade mig med fyrkantiga ögon, svärandes över 'dubbelhopp' som inte funkade och bossar som ’bara inte gick att besegra’.
Men som den vuxna och kloka individ jag är lade jag ner innan det tog över, hmpf…

Spelandet har sedan dess levt en ganska undanskymd plats i min tillvaro.
Jag har inte varit intresserad alls. Inte ett dyft faktiskt.
Kan till och med säga att jag inte riktigt har förstått mig på de spelnördar som tillbringar varenda ledig minut framför datorn eller för all del numera med sina smartphones i näven.
Jösses, skaffa er ett liv.
Inte förens nu.
Wordfeud - Satan i gatan
Sicken toka jag har blivit.
Perre knuffar irriterat på mig, slänger onda ögat.
Dessi buffar frustrerat på mig, stirrar stint.
Själv ger jag mig utan fruktan ut i nästa omgång å nästa omgång å nästa omgång å nästa omgång…. to be continued…

Wordfröjd
/Carina
Alias Carinale

SebbeBubbeSuperSnubbes födelsedagsfredag

Dags att klämma ur sig några fredagsrader.
Igår kväll hade jag hela mailet i huvudet.
Innan jag skulle somna låg jag och formulerade, redigerade och fnissade åt mina strålande tilltag. Idag är det blankt.

Imorse 05.50 stod jag, Perre och Dessi med blommor och blad på Blåsutvägen.
Knackade på dörren, först lite diskret, sen lite intensivare – efter en stund plingade vi smått hysteriskt.
Jädra unge att inte vakna.
Han fyller ju för guds skull 25 idag.
Upp med mobilen och tack och lov för Latitude.
Så typiskt.
Här knallar man upp i ottan för att gratulera sin förstfödde och så sover han på annan ort.

Älskade underbara unge.
Så många dagar och nätter har jag inte legat sömnlös och oroat mig för dig och din framtid.
Idag så ofantligt stolt och glad över dig.
Du är en grym son, alltså i positiv bemärkelse.
Satan i gatan och jädrar i havet vad jag tycker att du är fantastisk.
Stort grattis på din födelsedag.

Imorgon lördag ska vi (jag har den äran att få hänga med på kompispartyt) fira Sebban på krogen.
Loppan förväntas haka på.
Perre ska på ett uppskjutet Aktiemöte.
På söndag ska vi gratta svärmor Gurli – det är då hennes tur att fylla.

Helg, here we come
/Carina

Mest kommenterade!

Det finns inlägg och så finns det utlägg om inlägg.
Det här är ett sådant.
Ett av mina över ett år gamla inlägg, 'Blåögd, blåst och bedragen' handlade om att jag blivit blåst, alltså lurad inte mer puckad.
Det här inlägget väckte förbittring och frustration.
Och kommentarerna fortsätter att droppa in. Ibland flera gånger i veckan.
Regelbundet dyker det upp information om personer som blåser andra på nätet.
Sådant är iofs bra.
Den senaste tiden har en person som heter ’Laila Nolvi’ varit föremål för kommenterarnas ilska.
Jag själv har ingen aning om vem denna person är men låter kommentarerna stå kvar, förhoppningsvis fyller de ett syfte.

Det var för övrigt tack vare detta inlägg som jag bestämde mig för att skapa ’Bluffbloggen’.
Jag vidhåller fortsatt att själva idén med denna sida är god – dock kräver den en mer engagerad webbmaster än vad jag känner att jag är.
Står därför i ett vägskäl.
Ska jag lägga ner Bluffbloggen eller finns det någon entusiastisk Odd Mollyist som vill fortsätta att värna om äkta vara och se till att hålla denna sida uppdaterad.
Finns du där ute så hör av dig.
Lämnar med glädje över ansvaret om någon frivillig anmäler sig.

Slutligen kan jag berätta att den blå Lovely Knit koftan som jag misstänkte var en kopia sannolikt också är en kopia.
Kontaktade säljaren.
Hon skulle återbetala pengarna mot att jag skickar koftan. Förstås.

/Carina
Äkta vara

Svampigt!

Tog en vända på tomten.
Vilket är likamed inspektion av våra enorma 320 kvadrat
Hittade mängder med svamp i olika färg och form.
Ser knappt skillnad på Flugsvamp och Karl-Johan så låter dem alla vara.
Sånär som på en sort, Bläcksvampen.
De blir nämligen obehagligt svarta och kladdiga om de får stå kvar så dessa plockas obönhörligen bort så fort som de visar sin vita lilla nuna i gräsmattan.

Hittade blommande maskrosor, hmm…
Plockade smultron.
Kan inte minnas att jag någonsin plockat smultron i september tidigare!?!
Konstaterade att vi har björnbär på tomten. Tror jag…
De såg ju rätt oförargliga ut så smakade på ett.
De smakade bra och jag lever fortfarande.
Finns det månne någon botaniskt kunnig person som kan bekräfta eller dementera bärens äkthet?

Annars ser tomten precis så trist ut som man kan förvänta sig av hösten.
Den tappar lite av sin charm.
Precis som jag.
Garderoben finns där men innehåller inget av intresse.
Sommarplaggen känns för somriga och vinterkläderna för vintriga.
Åh dessa hemska mellantider.

Mellan två tider
/Carina

Bokat!

Jo host host…
Tror jag nämnde att jag tänkte slå mig samman med ett gäng Odd Mollyanhängare.
Då dessa är mina trognaste läsare (mina bristande omskrivningar av Odd Mollyplagg till trots) bestämde jag mig för att sträcka på ryggen och våga mig på en date.
Som inbjuden till att bli en hangaround väntar jag spänt på inträdesprovet?!?
Hmpf… har ju bara ansikte, ära och heder att förlora.

Det här med att boka färdsätt är ett kapitel isig.
Visst, kunde ha massmailat och kollat av om någon hade plats i bilen.
Fast, hur kul är det att åka bil - i åtta timmar...
Kollade tåget!
Det billigaste alternativet var drygt 700:- vilket skulle inkludera uppstigning i ottan och en restid på närmare 8 timmar.
Nej roligare kan man ha det.
Flyg då?
Prismässigt bara någon hundring dyrare än tåget, tidsmässigt helt överlägset tåget.
Åker man från Bromma så vips har restiden minskat ytterligare.
Bokat å klart - ingen återvändo.
No return liksom.

Göteborg here I come
/Carina

Sen fredag...

Då var man här igen!
Märkligt.
Först är man borta en vecka, sen e man hemma en vecka å sen är det som om ingenting har hänt.
Vadå borta?
Sandalerna på hyllan, solkrämerna i badrummet och en falnande bränna påminner dock om att det inte var så länge sedan vi plumsade runt i medelhavets varma böljor.
De höstiga vindarna, färgförändringarna på träden och de nedfallna grenarna påminner obönhörligen om att hösten är här. Sådant svider.
Jag vill inte ha höst.
Är ingen höstmänniska.
Hösten e dum.
Någon färganalytiker hävdade en gång att jag var ’höst’ – det kan du fetglömma sa jag.
Nu menade vi säkert inte samma sak.

Något annat som hör denna årstid till är att Perre drar en sväng med sina moppepolare.
Grustur i Säfsen.
En sån där killgrej där man blir skitig är manlig och dricker whiskey. Typ.
Som den trogna hustrun jag är packade jag hans kappsäck och med en tår i ögat och ett ’kör försiktigt älskling’ vinkade jag av honom för nya irrfärder bland gamla banvallar och okända platser.
I helgen blir det sushi, eller bruna bönor, eller kanske båda. Yes.
Man kan göra som man vill.

Med tanke på onsdagens händelser (se bloggen) kändes det i år mindre vältajmat med en singelhelg.
Ringde igår Sebban, med ynklig röst förklarade jag hur mörkret intagit huset – ’snälla, mamma e rädd’.
Fixar jag säger goa ungen och svischar över.
I helgen ska han för övrigt börja inflyttningen i nya lyan.
Resten av helgen kommer mamsen hålla mig sällskap.
Mammor e bra
Loppan ska hänga med Håkan.
Ni vet han med Hellström i efternamn.

Rosé
/Carina

Förprogramerad

Kikar mig i spegeln.
Ögonen tittar trött tillbaka, ser nästan glåmig ut.
Tusan, man hinner knappt kliva av planet förens brännan bleknar och glittret i ögonen tonar ut.
Nu kan väl nattens händelser spela in men jag har verkligen en svårartad allergi mot att vara bleknosig,
Som en besatt smörjer jag in mig i allehanda undergörande krämer.
Men icke.
Den gyllene färgen ser nedtonad och nyanslös ut.
Kanske inte anemisk direk, men tja… mindre brun i alla fall.

Hade tänkt att i lugn och ro läsa ikapp landets bloggar (ja inte alla, ni fattar…).
Luta mig tillbaka och låta mig underhållas.
Det har inte riktigt blivit så.
Kul att läsa är dock att mina förprogrammerade inlägg i bloggen verkat ha fungera (härligt när tekniken klaffar).
Det var knappt jag märkte att jag var borta själv hehe… (sånär som på den nu nedtonade brännan då).

Får passa på att tacka mina läsare för det engagemang i de olika spörsmålen som jag likt smulor förra veckan strödde ut.
Ang. Lovely Knit koftan har jag skickat bilderna till Odd Molly.
Håller tummarna för att få ett svar från dem.
Så jädra surt om det är en kopia.
Var förbi på Mathilde igår och såg just denna färgställning i Classic Collection, den hade dock ett märke på ärmen varför jag tror att det borde ha varit så även på ’min’ kofta – OM det nu hade/har varit ett original förstås.

Ljusbrun
/Carina

Blåljus

Satt i köket och kollade datorn.
Mobilen pep envist att det var dags för laddning.
Runt halv tolv slog jag igen och gick upp, lade mobilen på laddning.
Sekunden senare PANG hör däcksskrik, någon vrålar ’stanna för i helvete’, gap och upprörda röster.
Sliter loss mobilen från laddaren och slår med darrande fingrar 112.
Förklarar vad jag hört.
Säger att jag är ensam hemma, jag är mörkrädd och min mobil nästan är urladdad.
Ok, svarar den lugna polisen, ’Vi skickar en patrull’.
Ringer Perre som vid denna tid (ja, märkligt men sant) är i garaget.
Förklarar vad som hänt, ’klick’ – batteriet i hans telefon dör.
Jag är ensam...
Nya skrik utanför, nu på baksidan.
Vår rörelsedetektorlampa går igång.
På tomten brottas något som kan vara en polis med en ung man, åter gastande och gap.
Ringer polisen igen.
Samma lugna besked, ’Ingenting att vara orolig för’.
Orolig för???
Jag är rädd, något fruktansvärt rädd – räddare än vad jag någonsin kan minnas att jag varit.
Mina händer skakar, hela jag skakar.
Jag blir rädd för att jag är så rädd, rädd för rädslan.
Vad är detta?
Jag som ska vara den sansade, coola Carro – jag som vill stå för lugn och trygghet.
Jag är nu så rädd att jag inte känner igen mig själv.
Vad är jag rädd för?
Att någon ska komma in i huset, skära mig, skjuta mig, tortera mig, våldta mig, ta mig som gisslan, göra mig illa, göra Dessi illa.
All form av logiskt tänkande är som bortblåst, huvudet är i ett kaos, rädslan är förlamande - jag är vettskrämd.
Händerna darrar så att jag tappar telefonen.
Känner hur min önskan om att en gång vilja bli polis rinner mig ur händerna, hur har jag ens tänkt tanken?
Perre kommer hem från garaget.
Polisbilar med blåljus cirkulerar i området, hundpatrull promenerar runt, de kommer in på vår tomt, söker något.
Får inget besked om vad som egentligen hänt.
Förmodligen egentligen ingenting, vardagsmat för den initierade.
För mig – en ångestladdad stund.
Dröjer till 04.00 innan jag slutligen somnar.

Ser allt så klart i dagsljus.
Känner mig fånig över den rädsla jag känt under natten.
Går runt och inspekterar förödelsen i häcken där polis och buse tagit sig in, staket nedtrampat, grenar avbrutna.
Känner mig fruktansvärt kränkt över att någon gått in på vår tomt – att någon oinbjuden tagit sig in på mitt revir, VÅRT revir.

FAAN ta er busar som skrämmer, förödmjukar, skymfar och skändar.
Må ni brinna i helvetet!
Jag var mörkrädd innan och jag vet inte hur jag ska handskas med detta nu.
Jag är sårad och skärrad.
Mörkret skrämmer mig mer än vad jag kan hantera.

Lille Skutt
/Carina

Kosligt att vara hemma!

Från +34 till +7
Det gäller att hålla sig på plussidan!
Borta bra men hemma bäst
Kläderna är tvättade och kylskåpet åter välfyllt.
Med andra ord tillbaka till vardagslunk ett meningslöst surfande, hundpromenader, fattigdom och elände.
Nåja, det ska väl bli ändring på det också. Så småningom…

Kos var annars över förväntan.
Bör tilläggas att vi inte hade just några förväntningar. Alls.
Jobbade febrilt med att inte haka upp mig på dåligt rykte om en hysterisk partyö….
Men vi behövde inte vara oroliga.

Ön var en ö som skulle bockas i vår jakt på att ta oss igenom den grekiska arkipelagen.
Kos var inte lika grön som många andra öar vi besökt.
Inga oändliga olivlundar, inga pinjeträd i mängder och inga vinstocksodlingar över sluttningarna.
Kos kändes rätt mycket som en storstadsö.
Hetsig trafik, mycket folk, mycket turister rätt mycket av allt faktiskt.
Sammanfattningsvis fanns där dock något för alla smaker – butiker, party, kultur, lugn, sol och bad.
Det var lite vad man gjorde ön till.
Min vana trogen släpade jag runt Perre i varenda turistshop som gick att uppbringa.
Perres vana trogen hyrde vi scooter och bil (inte samtidigt) samt tog en båttur runt den närbelagda övärlden.

Vi besökte de sevärdheter som sig bör ses bla. Hippokrates alla avtryck (ni vet den gamle filosofen, läkekonstens gudfader som levde 400 år före Kristus - stenkoll... right).
Vi intog nya restauranger varje dag.
Smått slaviskt tar vi dem med minst folk på.
Ja, inte kortast människor utan MINST antal gäster.
Vårt kall i turistvärlden är att gynna de ställen som inte står i reseföretagens rekommendationer, föredrar med fördel lokalhaken (de brukar dessutom vara mycket bra).
De e lite så vi jobbar!

Kalimera
Γαρινα
& Περρε

Om...

. . . de e någon som undrar hur bra vi har det så blir svaret ett solklart så här bra har vi det!
Här å nu. Liksom.
Medeltemperatur runt trettio ett ljummet Medelhav god mat, gott vin å allt annat underbart som man kan önska sig.
Fasiken så bra man kan ha det.
Vi två!
Bor här, http://www.kosbay.com/ - ett hotell där det både ingår frukost, AC och depositionsskåp.
Alla tre något för oss unikt.
Vi tackar, bugar och tar emot.
Imorgon back in business

Live from Stavros Tapepna
/Carre
& Perre