The SeckQueen

Med ett stänk av vemod konstaterade jag att de i söndags var sista hemmamatchen för Sharksen.
Ännu en säsong att lägga bakom sig.
Möjligen något mer berg-o-dalbanelik än vad som kan klassas som en ’behaglig resa’
Men med kraft mod och moral såg de svartklädda tillslut till att säkra sin plats i div.1 östra – å kan säga på rak arm att (hot eller löfte må vara osagt) hade de åkt ur hade jag gjort det samma – alltså klivit ur min annars så självskrivna roll i sekretariatet.

Har iofs under många år gått i tankarna  att det kanske är dags att lämna från sig micken – men som en envis iller hänger jag kvar, har liksom lite lagt patent på platsen.
Inför varje säsong tänker jag att nu -  nu jäklar är det den sista.
Å så tar säsongen slut och de unga, de begåvade och de spelskickliga hajarna skänker smicker över min insats med vackra ord och jag faller som en fura.

’Klart som tusan tusan att jag ställer upp killar’

I söndagens matchprogram fanns följande att läsa:
’Förra året fungerade det att smickra och smöra kvar vår klippa i sekretariatet även till denna säsong.
Carina DU är ovärderlig där bakom mikrofon och tangenter.
Jag tror att hon sitter där nästa år också, hur skulle det annars se ut?
Skulle hon mot förmodan välja att göra något annat så får hon fixa Gina Dirawi som efterträdare, så att kvaliteten inte sjunker så mycket i alla fall - Hursomhelst, tack Carina för ett strålande jobb!'

Erkänner ärligt och utan omsvep att jag gillar att ha kvar ha denna ’connection’ till innebandyn.
Känna sig lite viktig.
Lite betydelsefull.
Ha makten över ljud och ljus moohhahhahh...

Likt en ’Grand Odd Molly’ har jag suttit där – vecka efter vecka, år efter år i med och i motgång.
Så varför inte nästa också.

Gina Dirawi släng dig i väggen
Seckqueen
/Carina