Mi casa su casa!

Home sweet home,
Borta bra men hemma bäst…
men… skulle jag vara ’tvungen’ att flytta till en annan storstad ligger Rom ruskigt bra till!!!
Vi har helt enkelt haft en underbar vecka!

Familjen Bossone-Nilsson är perfekta värdar.
Pia är en kvinna som syns, hörs och får saker och ting gjorda – och då menar jag i en POSITIV bemärkelse, hon tar helt enkelt den plats som tillfället kräver – basta!
Antonio är som tagen ur vilket avsnitt ur Sopranos som helst, lugn och cool, han packar sin viola (å man har ju sett från filmens värld vad herrar i mörk kostymer brukar ha i sina viollådor), sin frack och åker världen över och frälser sin konsertpublik.
Anna som inte är så liten längre pratar nästan perfekt svenska och sjunger som en liten ängel.
Lorenzo börjar bli stor och spelar klarinett som en hel karl men låter fortsatt vid minsta motgång som en frustrerad ’Linus på linjen’.
Mer iakttagelser…
Dofterna, hela Rom är just nu insvept, inbäddad i en omtumlande, underbar Jasmindoft, det doftar ljuvligt.
Värmen för närvarande råder värmebölja i Romtrakten, vi turister myser medan de bofasta kryper in i skuggorna och ojar sig över värme och elände.
Människorna, det vimlar av människor, överallt människor från alla världens hörn och alla är de trevliga (nåja, nu kanske jag inte ska ta i så jag spricker…)
Maten, vi har frossat i prosciutto och det sprutar mozzarella ur öronen på mig…
Shopping, JAAA – nu har jag koll, stenkoll :)
Har du ett Amex kort och är ute efter svindyr shopping på svindyra Via del Condotti samt snittar stl.36 så är området runt Spanska Trappan ditt. Här hittar du ALLA, precis ALLA exklusiva märken som du kan tänka dig med priser som är allt annat än vad jag kan tänka mig.
Är du däremot en medelålders, lätt förtappad kvinna som är ute efter butiker a´la svenskt köpcenter så finns de… inte inne i city utan lite utanför. Här har du ett shoppingmecka som heter duga, mängder med butiker med mängder av snygga saker till priser som är överkomliga till ’riktiga’ storlekar - ja ja ja =)

Sämta köpet var nog två ynka hekto skunkiga körsbär för 5 euro
Bästa köpet ett kors i Vatikanen
Bästa utsikten från kupolen på S:t Peterskyrkan

Någon tripp till Sorrento och Neapel hann vi inte med.
Så – räkna med en Italientripp nästa vår igen, den gången stannar vi längre he he…

Mille molte grazie
Foraggio
Carina
& Perre

P.s
På planet hem låg dagens tidning.
Där fanns en underbar krönika av Marcus Birro där han beskrev sina känslor av Rom, jag kunde inte beskrivit det bättre själv - läs den själva!

Buongiorno!

Så var det onsdag, jag säger bara det… hur fort kan tiden egentligen gå?
Sitter just nu på terrassen och avnjuter dagens första latte, vi ska snart ner och göra oss iordning, hade tänkt ta en sista vända inne i stan innan vi måste packa resväskan.
Igår vandrade vi, Via del Corso ner, förbi Forum Romanum, bort till Colosseum, rundade hela Circus Maximum, bort förbi Pantheon, fikade på Piazza del Fiori, slängde kläderna i ansikten på ett allt för angeläget butiksbiträde (jag är fullständigt allergisk mot när man knappt kommit in i en klädbutik och butiksbiträdena ska stoppa upp hela butikens utbud i nosen på mig, hallå!!!, jag är kund kan jag få gå igenom butiken i min takt, lovar att säga till om jag behöver hjälp basta - grrrrr….), fick ångest för att jag i min irritation hade lämnat den enda butik som verkligen hade något i min stil å smak – som man bäddar får man ligga… suck...
Allt detta å lite till i 34 graders värme - scrutinio di ballottaggio!

Här kommer gårdagen i lite bilder
Ciao
Perka å Carro

Pronto, pronto!

Så, då har vi äntligen gjort Rom på Romarnas vis dvs. på vespa.
Å läs detta noggrant – jag älskade det!
Det var helt fantastiskt, otroligt och häftigt – jag kände mig så trygg och cool bakom Perre.
Jag satt bekvämt tillbakalutad, farten var nöjsam och vindarna ljumma, jag kunde inte ha det bättre.
Perre däremot var lite mer tveksam till äventyret, så mycket trafik, folk körde som biltjuvar, en vespa han inte kört tidigare samt allt annat som man kan tänkas råka ut för i denna storstad. Suck – ska det vara så krångligt nu när jag äntligen börjar inse tjusningen med att åka tvåhjuligt???
Efter färden meddelade jag Perre med förtjusning att på vår nästa vända till Grekland så skippar vi hyrbilen, hädan efter blir det på moppe vi fortsätter vår utforskning av den Grekiska övärlden – basta!

Nedan följer vår dag i bilder!
Ciao
Del Piero
& Canavara

Jaha se goddada…

Söndag och vi hade tänkt låna Antonios ’hoj’, fräsa in till centrala Rom, glida förbi Colosseum, stanna till vid min favoritbyggnad Panteon, ta en latte för att sedan köra bort till Olympiaområdet och köpa biljetter till kvällens match mellan Roma och Catania.
Kanske inte den mest upphetsande matchen i serie A (som för övrigt redan är avgjord…) men att se italiensk fotboll på hemmaplan, att få se Roma kliva in på Stadio Olimpico det vore en upplevelse som vi sett fram emot.
Men… Sacramento idioto – ja, då hade de flyttat matchen till igår!!!
Leopold och Johanna råkade för övrigt ut för samma sak för något år sedan – fasiken vad irriterande, grrrrr…
Men det ena behöver ju inte utesluta det andra, så det blir nog en tur till stan idag i alla fall :)

Ciao
Del Piero &
Canavara

Bif. några bilder från gårdagen.

Grundligt var ordet!

I dag skiner solen men igår var det mulet väder, mulet väder innebar värsta grymma tajmingen att vara turist.
Så kyskhetsbälte på, täckta axlar och en lååångkjol, sen var vi redo att kliva in i de katolska gömmorna.
Nu har vi sån himla tur att Pia känner svenska Therese som är gift med italienska Roberto som äger ’Romaroundtours’ vilket gör att vi fick hänga med på en total Vatikanupplevelse till självkostnadspris.
Efter fyra timmars korvstoppning, några totala ahhhh moments och mängder med ’fantastiskt’, ’otroligt’, ’makalöst’ helt ’overkligt’ så var vår guide Anthony klar med oss, då bör det tilläggas att vi endast hade klarat av själva museidelen…
Efter att hjärnan fått sitt så var det dags för magen att bli belåten = pizzatajm, bröd, tomat, skinka välsignad av han där uppe själv.

Så vad gör man när man är mätt och belåten?
Jo, man gör om vändan igen…
Japp, det är dagens sanning - fast denna gång utan guide.
X antal timmar senare har vi trängts i Sixtinska kapellet, studerat S:t Peterskyrkan in i minsta detalj, vandrat barfota upp till toppen av cupolen samt varit nere bland gravar och kistor.
Den krypta, basilica, kyrka, kapell, sakristia som vi inte besökt inom de Vatikanska murarna finns inte.
Vatikanen check in 10.00
Vatikanen check out 19.00

Ciao
/Carina
& Perre

News from Roma

Oliver, soltorkade tomater, mozzarella, sallad, prosciutto, olivolja, kvisttomater, vatten och vin – detta var vad som bjöds på Pias terrass till lunch idag, mums, det är mat i Carinasmak det :)
Därefter följde ett antal timmar inne i Rom, bl.a. dissekerade vi Piazza del Poppolo.
Rev våra hår samt förbannade världens filmskapare som hade bestämt att en av de bästa böcker som jag någonsin läst och som nu även blivit film hade mage att lägga premiären samma dag som vi åkte till Rom – taskig tajming…
Men vi kommer fortsätta vår färd i ’Änglar och Demoner´s’ spår under resten av dagarna här, ska bara försöka att minnas vilka platser det är som gäller. Minns att Sixtinska kapellet har en huvudroll, så dit ska vi imorgon.

Ciao
/Carina
& Perre

Sov gott!

I tisdags förmiddag somnade Perres mormor Ragnhild in.
Med fyra barn och mängder med barnbarn och barnbarnsbarn spridda över halva Europa så har mormor Ragnhild alltid spelat en stark central roll.
Jag vill minnas henne som en stark person alltid med en glimt i ögat och en räv bakom örat.
Ragnhild blev 93 år gammal.

Män och deras maskiner!

Vad är det som är så häftigt med motorcyklar, jag har aldrig riktigt fattat det?
Frihet säger en del, strul säger jag.
Man måste klämma på sig en massa otympliga kläder, sabbar frisyren genom att trycka hjälm på huvudet, inte kan man kommunicera och i öronen brummar ett ogenomträngligt högt buller.
Nä tacka vet jag en schysst bil, ett lätt tillbakalutat säte, en frisyr som ser likadan ut när man börjar sin resa som när man avslutar den och under färden avnjuta kunna avnjuta en god ljudbok.
Under våra nästan 20 år tillsamans har Pelle periodvis alltid haft minst en MC i olika former i garaget.
Jag har fått egen hjälm å egna stövlar samt lovat på heder och samvete att luta mig åt ’rätt’ håll i kurvorna men turerna har inte blivit fler för det…
För fakta är att räknar man mina turer på bönpallen behöver man endast använda den ena handens fingrar – näää någon spätta lär jag aldrig bli.

Perre älskar det å älskar han det så älskar jag det, kanske inte lika fysiskt som han - men en glad Pelle är en underbar Pelle.
I dagarna två är han nu i Anderstorp och luftar sin goda vän Aprilia
Pratade med honom nyss och han var lyrisk,
min söta RacePelle.
Tror jag kommit på en del av tjusningen med banrace, det är inte själva hastigheten som är grejen utan det är möjligheten...

X-Large

Nästa vecka ska vi till Rom – underbart.
Vi ska hälsa på kusin Pia med familj.
Tänkte ev. hyra bil ett par dagar och köra åka till Neapel (Pia varnade för trafiken, Rom lär framstå som rena rama landsbygden mot det som är att vänta i Neapel).

Rom = ett inferno av shopping, det var i alla fall vad jag trodde förra gången.
Vi vandrade gata upp och gata ner, kikade i alla fantastiska butiker.
Tassade in i en underbar skoaffär, hittade oootroligt tjusiga skor men…insåg snabbt att mina svenska fötter - vana vid fotriktiga modeller inte hade mycket att hämta här. För mina fötter var dessa vackra tingestar mest att likna vid ett forntida tortyrredskap.

Ok, in i nästa butik
Här hittade jag en jättefin kofta.
Letade fram en Large, provade och insåg att den var för liten.
Så vände mig till den välmanikurerade expediten
’Excuse me, do you have this one in X-Large?’
Den smärta vältrimmade och från topp till tå välklädda damen synade mig uppifrån och ner, dröjde med svaret innan hon med syrlig ton sa ’Sorry ma´m, we don´t do EXTRA LARGE here….
Behöver jag nämna att det inte blev så mycket shopping i Rom?

Ett av vårens projekt var att trimma sig i så pass form att det denna resa kanske skulle räcka med Large.
Det projektet har väl gått sådär…
Jag och Orbitrecken har väl inte direkt blivit bästisar,
Men vi har lärt oss att acceptera varandra och stå ut med varandra de stunder som vi tvingas att umgås.
Problemet har istället varit vågen…
Denna förbannade tingest som det uppenbarligen är något generalfel på.
När jag klev upp på vågen i februari stannade den obehagligt nära 80-strecket.
80 kilo pust, det var en vikt värdig vilken medlemmåttig rysk kulstöterska som helst, så för mig – utan kulstötar eller släggkastarambitioner kändes vikten allt annat än värdig, snarare ovärdig – hur gick det här till???
Men, nu efter lite GI-slit börjar jag komma i ’gamla’ kläder (varför man nu vill komma i gamla kläder när det vimlar av nya i butikerna ?!?) och i å med det blivit av med ’hela’ 5 kilo(!!!).
A small step but a step is a step…

Ciao
/Carina

At last...

I höstas när Leopold (hastigt och mindre kul för hans del) flyttade hem igen hade jag förstås vänligheten att låna ut min nästa nya lilla 1,8 kilo lätta FS Esprimo till honom.
Mindre lustigt var när datorn strax före jul totalhavererade…gahhhhhh…
Eftersom Loppan fick en laptop i födelsedagspresent och jag hade min jobbdator har min lilla bästa fått vila i ett halvår.
Men se, du är det slut på lata dagar nedpackad i en varm å go låda.
I helgen hade Åsa Gåsa med pojkvän (lite fånigt uttryck när man är runt 40, men vad ska man säga? – sambo kanske!?!) Lasse vänligheten att styra kosan söderut och kom således hem till oss. Vi bjöd på lunch och Lasse bjöd på installation.
Så nu är min lilla superdator ’back in business’ igen, YES YES YES – jag hade nästan glömt bort hur liten och smidig där är =)
Sista dagarna har ägnats åt mängder med viktiga nedladdningar, så goodbye tegelstensdatorn (den måste ju ändå återbördas till Sportnik inom kort :() nu är det Fujitsu som gäller!

P.s
Åsa & Lasse, STORT tack för hjälpen