Freeport

Under semesterns sista skälvande timmar hann vi med ett besök på Freeport.
I sakta gemak vandrade vi butik in och butik ut, jag försökte att på ett lugnt och sansat sätt gå igenom de olika butikernas utbud – men icke, Odd Mollynerven for som en galen råtta inombords och jag märkte hur jag ökade stegen för att snabbare komma till denna omtalade omtvistade ryktbara och omsvärmade butik.
Till slut låg den framför nästan – Odd Mollyälskarnas egna lilla eldorado.
Perre följde plikttroget med in, han kände och klämde på några plagg men mest stod han där tillsammans med ett gäng andra strandsatta män och väntade, allt medans vi kvinnor for runt som skållade höns och drog å slet i kläderna. Männen nickade instämmande ömsom skakade på huvudet när deras namn ropades upp.
Perre tröttnade dock efter en stund och knallade vidare för en egen provning i Lindeberghsbutiken (tror jag det var...).
Fanns där några fynd då?
Ja, den dagen vi var där påträffades det hyfsat med storlekar (med majoritet på smått, förstås…), sen var det mycket (i mina ögon) skumma kläder som inte kändes intressant.
Jag hittade en underbar blus (har ingen aning om vad den heter men den fanns i grått och vinrött plus att Josanne har en) och så blev det en X-stitch, den senare i årets vita, typ… (jisses så dålig jag är på färger, blir ingen isdanskommentator av mig inte), ni vet de som har mittmärket något snett.
Jag hittade en som jag tyckte var godkänd – fast vettetusan om jag ändå är 100% nöjd kanske skulle jag valt något annat?
Slutfacit blir i alla fall att jag sannolikt kommer återkomma till denna västkustoas.

Freedom at Freeport
/Carina