Sharksout

Den strålande vårsolen till trots kröp jag idag in i Farstaborgen för att bevista, notera och agera målutropare i herrarnas sista hemmamatch för säsongen.
Matchen tillhör knappast en av de mest välspelade jag sett, hafsigt, fumliga passningar och lite småtjurigt på plan.
Men vad gör väl det när man har en sån trevlig publik, trivsamt sällskap och ett så tjusigt herrlag.
Trots vinst med 10-5 innebär sista matchen en lika vemodig känsla varje år – nej, nej, det får inte vara slut… secket är min livlina till innebandyn. Please, finns det månne några herreservmatcher kvar där man behöver rutinerad seckräv, gärna med förkärlek till Odd Mollyplagg???
Tomrummet påminner lite om saknaden av det tevebrus som uppstod då vinter OS tog slut.
Jag känner alltid en enorm tomhetskänsla när den här typen av stora arrangemang når sin final. Hmm, man borde spelat in lite skidor, curling, bob, konståkning eller hockey och låta det rulla på teven på kvällarna, kanske kunde dessa inspelningar bringa samma trygghet och myskänsla som det stora originaljippot gav???
Jodå, jag vet att det har varit en hel del gnällspikar som pipit om att det ”minsann bara var OS på teve” – vilket förvisso inte var så långt från sanningen. Ni buttra individer som tillhör sportens antiklientel har nu kunnat återgå till att se era bubbliga såpor, sömniga kvällsprogram och monotona teveserier.
För oss s t o r a s p o r t a r r a n g e m a n g s ä l s k a r e är det däremot lååångt till nästa Olympiska spel.
Men he he – ja, ja visst ja!!!… i sommar är det Fotbolls VM =)

Tjejen som hajar
/Carina

P.s
Tack alla goa människor som under säsongen flankerat mig i secket med tidtagning, skottstatistik och musik.