Nattuggla

Vilken nattuggla jag har gått och blivit, lite som ’back in old days’, jag som var så stolt över mitt morgonpigga beteende.
Skulle kunna tro att jag ligger i hårdträning inför nattsändningarna från det kommande vinter OS, låter bra, lite av en sportfåne som man är.
I helgen har jag verkligen gjort nada, den effektiva sidan av mig har definitivt tagit semester.
Har iofs shoppat lite OM (hysch, inte så högt), kom över en tröja på rea från en webbutik i Holland (jag hör hur varningsklockorna börjar ringa) som det var så bra pris på så att jag inte kunde motstå den, sen var det ett linne på Blocket som var ett ’must have’ till det facila priset av 500:-, fattar ni???
Saker man inte kan leva utan till priser som det känns som om de kastar sakerna efter mig, (oj, oj nu hör jag hur de tidigare ganska diskreta varningsklockorna har ökat avsevärt i styrka - BING, BONG, BING, BONG, hjääälp)!
I brist på annat nyttigt/vettigt/viktigt att göra har det blivit en hel del surfande.
Perre och jag har legat som två paschor i soffan (dock inte med mer uppvaktning än av varandra) med varsin laptop i famnen (same procedure as last…) många bloggar blir det.
Har kunnat se att det just nu råder en pulvertrend bland mina OM-bloggar, detta faktum triggade mig till den grad att jag tog bilen bort till Ica och köpte upp mig på en tvåveckorsomgång.
Nu jädrar ska kilona pulveriseras.
Apropå pulver kom jag och tänka på Trazan och Banarnes alteregos Nicko och Pulver.
-”Du Pulver - Är det sant att du är världens modigaste man?”
-”Du Nicko - Ja, jag är rädd för det!”
He he he, de e humor på hög nivå…

Oaa hela natten...
/Carina

Fy farao!

Inget Fredagsmail förra veckan
Inget Fredagsmail denna vecka
Jag vet, jag är en dålig människa.

Tror jag har nämnt det förut men det tål att upprepas.
Vad är det som händer med språket varför måste det sväras så förbålt mycket?
Jag kan bara inte med alla dessa svordomar och könsord, har aldrig kunnat det, uurkk å blää…
Värst är det när tjejer svär, vad vill man uppnå – nej, fy för denna totalt missförstådda omvända jämlikhet
Som ’gammal’ utvikningstjej kan man väl knappast anklaga mig för att vara en moraltant, anser dessutom att jag har allmänt rätt liberal inställning till det mesta, men NEJ svordomar går tvärbort
Vet inte vad det är för puritansk ådra jag har men det kraftfullaste uttrycket jag kan få till är ’fasiken’, ’jäklar, ’tusan’ eller ’hellskotta’, okej – vid något enstaka tillfälle då jag varit riktigt upprörd har det nog hänt att ett starkare ord kommit över mina läppar.
Just nu är jag upprörd, sitter och svär för mig själv som en bortbindare, grrr – fick inte jobbet som jag hoppats så mycket på :(
Efter tre intervjuer, telefonkontakt och mailkontakt, trodde jag inte de längre kunde motstå min totala charmoffensiv – hade jobbet som i en liten ask.
Hur kunde det bli fel, jag som trodde jag var rätt!
Resten av veckan har jag lusläst Platsbanken
Åt pipsvängen med Student Consulting, far och flyg med Academic Work Sweden och Student Work kan dra till skogs – skälet, jo som arbetssökande har du inte ens en chans att söka utav dem utannonserade tjänster om man inte är högskolestuderande eller har varit.
Är så trött på alla platsannonser, ’Serviceinriktad medarbetare sökes’, hur många söker jobb och medger att de är oserviceinriktade???
Det här betyder att mitt jobbsökande nu har nått fas tre, dvs.
’Allt är av intresse’ (nästan!)
Heltid, deltid – inomhus, utomhus.
socialt, osocialt – städtant, mattant
med telefon, utan telefon – med flextid, utan flext…nää där går nog gränsen…
Å säljare och sopgubbe = BIG no nos
Någon som vet något?
Hör av er, tack!

Det sägs att man får starkare ben i uppförsbacke
Må så gott
/Carina

Rockfest ?!?

I lördags hemkomna från Belgien lade sig Perre i badet – å somnade
Jag intog soffan för å kolla posten – å somnade
Vaknade av att Åsa ringde och med lätt stressad stämma förkunnade vad klockan var…
Oops, somnade visst =)
Snabbfix, ringde stora sonen som körde oss in till stan (tack Sebban).
Avnjöt en helt ok middag med Åsa och hennes Lasse.
Sen var det ’rock´n roll’ som gällde - Ohhh yeahhh!
Min ’gamle’ vän Matsa har som hobby att lira lite rock.
Deras band kör en gång om året en kompisrockrest å vi var redo.
Eller redo föresten… kände att jag hade stora problem med att väcka partydjuret inom mig, uppladdningen var kanske inte den bästa, gjorde iallafall några tappra försök att breaka loss, det gick väl sådär. Vet inte om det bara var jag men nog tycktes det som om ’gubbarna’ hade halkat in lite i dansbandssvängen sedan senast, fick lite känsla av 'Rock goes Dansbandskamp', hallå vad är detta???
Mer hevy metall åt folket tack!
Nåja, det var mycket trevligt att träffa Matsa (som efter denna afton går under namnet Matza).
Åsa, Matz och jag lärde känna varandra då vi jobbade ihop på N3sport (underbara människor) Frank lockade jag dit senare.
Frank (Frallan) är en av mina absolut äldsta vänner, vi har en historik på närmare 45 år bakåt, pretty cool
Å är det någon som av en händelse skulle känna igen denna gråsprängda herre så är det nog så…
Yes, de e Mr.Rusta him self Frankie, Frankie, min gamle vän :)
Då Perre skulle upp å jobba avvek vi relativt tidigt (00.30 får nog betraktas som tidigt i rocksammanhang!!!), vi promenerade från Norra Station ner till Centralen.
Gick traditionsenligt in på Hotell Sign, måste bara tillägga att de har bland de häftigaste toaletterna som finns i stan.
Handfaten är bara som en enda lååång svart granitskiva och inne på toaletterna är toapappret svart, så läckert.
Tog taxi hem
Nä nu är det dags att hoppa ner i loppkorgen.
Imorgon är det fredag
/Black Carina

20%

Brått brått, upptäckte att min 20% rabatt på Åhlens gick ut idag och inte kan man förspilla en sådan chans.
In i duschen å plumps så låg jag i ett varmt bad, suck - ljuvligt
Ok, ännu mera brått, på med palterna och iväg till city, detta för andra gången bara på några veckor – hjälp, vad gör Odd Molly med mig?
Rattade ner bilen i Åhlénsgaraget och tog hissen upp till dam.
Började min vända från höger till vänster igen, ganska snabbt märkte jag en förändring, en förbättring - kände hur det började pirra i kroppen och entusiasmen vällde över mig, ohhhyeeahhh – massor med nytt sedan senaste besöket, halva vårkollektionen verkade finnas på plats.
Men en liten reflektion, vart gömmer OM alla sina svarta kläder???
Nu kan det kanske tyckas att svart inte är någon färg, men för mig är det en superfavorit.
Jag är löjligt förtjust i svart i allmänhet och ’almost black’ i synnerhet, älskar den där gråsvarta blaskiga färgen som funkar till allt och känns lite sådär Mollyrockig :)
Då kassan var ganska begränsad (för att inte säga obefintlig) efter tidigare hysteriska inköp så var det ’low budget’ som gällde, rabattkupongen till trots.
Plockade på mig några plagg samt en Essential Muslin Cami Dress från Hunkeydory, min vana trogen tittade jag ner i golvet när kläderna åkte av och mötte inte min spegelbild igen förens första provplagget åkt på.
Bäst var, Essential Muslin Cami Dress, dyrast var… just det - Essential Muslin Cami Dress, varför är det alltid så???
Hur gärna jag än vill ha denna enkla lilla sommartrasa så får den nog vänta, istället blev det en Antidote frill tank i rosa.
Hade hellre velat haft en grå, men de var slut, surt.
Bestämde mig för att sälja min Appeteaser dress, den e nog inte jag och den blir perfekt att finansiera Hunkydoryklänningen med, yes så får det bli!
På väg hem svängde jag förbi centrum och hämtade ut mitt paket från Minzo.
Nu skulle det provas Fonda och hemmet skulle fyllas med den omtalade Odd Mollydoften.
Upp med påsen, lirkade upp tejpen och WOW, kände ingenting :(
Perre böjde sig ned och drog ett djupt andetag och kände just ingenting – hallå…. driver ni andra med mig???
Fondan satt annars så bra som den nu bara kan göra på en småmullig medelålders kvinna som vardagligen brottas med tankar som ’borde-motionera-men-tycker-det-är-så-förbålt-trist-och-hatar-att-bli-svettig’

But - If you want the rainbow,
you gotta put up with the rain
/Carina

Mera Belgien!

Att vara i Gent innebär på många sätt värsta lyxen.
1) Att bo ovanpå en restaurang är väldans bekvämt
2) Att restaurangen dessutom är grekisk och ägd av kusin Paul gör inte saken direkt sämre.
Tänk er att trippa ner för trappan och komma direkt in i restaurangköket, kika runt i grytorna för att sedan tassa ut i restaurangen och bekvämt slå sig ner vid stamgästbordet.
Här blir man serverad allehanda läckerheter och dryck i en aldrig sinande ström.
Precis så har jag och Perre haft det, helt gudomligt bekvämt på gränsen till extravagant.
Restaurangen har, sedan vi var där senast genomgått en schysst renovering, den har fått ett mycket modernare snitt och stil – pluspoäng där.
Å tro mig när jag säger att vi bönade och bad om att få hjälpa till, men icke!


En annan bra sak med att vara hos Paul är att vi har möjlighet att låna hans bil (vilket är så bra så ni fattar inte)..
Tog en tur in till Gent, det är en mycket gammal och vacker stad med anor från början av 1100-talet.
De två främsta sevärdheterna är borgen Gravenstein (urhäftig om man gillar borgar och fästningar), byggd 1180 samt en gotisk katedral, Sint-Baafs.
En annan dag tog vi bilen till Oostende och havet, så grymt och häftigt att gå längs de milslånga sandstränderna medan vinden tjuter i öronen.




Kusin nummer två heter Patricia, hon har tre barn, Dimas, Darko och Daria-Lee plus en man som heter Stefan.
De har just köpt ett hus, ett helt fantastiskt hus eller… det kommer bli ett fantastiskt hus – just nu så har de blåst ut rubbet och huset består endast av ett skal.
Inflyttning om tre veckor, joru så att…


Sammanfattningsvis så är jag (kan nog inkludera Perre och skriva vi) mycket tacksamma över den gästfrihet som vi bjuds när vi kommer på besök.



Tack snälla, snälla
Big hug
Carina
& Perre

Belgien

Sorry folks, har inte varit ’up to date’ på någon vecka – därav det obefintliga bloggandet.
Har tillbringat några dagar i ett kyligt, grådaskigt och slutligen snöigt Gent, förvisso med jättetrevligt sällskap, men dock grådaskigt Gent.
Var lite smått orolig for att vädrets makter skulle sätta stopp för ditresan, just detta var dock inga problem – istället var det hemresan som höll på att snöa in.
Det var på håret att vi missade planet hem, det på grund av snöoväder å andra sidan hann vi med planet hem just pga. snöoväder, klura på den ni ;)
Har som bekant dissat Ryanair rätt hårt och efter denna minitripp kan jag bara konstatera att detta omdöme står kvar:
Billigt javisst, men känslan av ’snikflyg’ är påtaglig.
På resan ned var vi inte mer än ett 20-tal resenärer och om alla liksom vi endast betalat någon 100-lapp var detta garanterat en förlustflight.
Är mao glad över att vi inte valde ’prioriterad’ ombordstigning…
Med det antalet resenärer kunde vi fritt välja platser och självklart valde vi stolarna vid vingarna, tillika platserna vid nödutgången.
Sjönk ner i den inte allt för bekväma flygstolen dock lite nöjd över det extra benutrymmet (säger pygméerna…) Strax kom en flygvärdinna, knappt torr bakom öronen och meddelar på knackig engelska att, ’då vi valt att sitta vid nödutgången är det också vi som är ansvariga för att öppna denna dörr – just in case of emergency, of course…’, undrade i mitt stilla sinne om de som valt att sitta längst fram fick information om att köra planet ’just in case of emergency’, liksom!?!
Men, säga vad man vill om Ryan men säkerhet verkar vara något som tas på stort allvar, allt rabblas på en herrejösses massa språk, säkerhetsinformationen satt klistrad på stolsryggarna inga lösa föremål fick förekomma och gudnåde den som hade tagit av sig skorna innan start och inte satt dem på sig inför landning.
Som den tänkare jag är kan jag inte låta bli att fundera, hur går bolaget ihop?
Med dessa låga priser och i vissa fall fåtalet passagerare måste man dra ner på något – självklart undrar jag vad?!?
Belgien i övrigt då - ja det är väl inte direkt känt for sitt vackra landskap och underbara klimat.
Tänker inte sticka ut hakan och påstå mig vara någon Belgienexpert men efter ett par vändor har jag fått ett litet hum om landet, eller inte… blir inte riktigt klok på Belgien.
Å ena sidan känns det fräscht och modernt, en EU-huvudstad med bra läkarvård och tjusiga byggnader. Alla belgare är verkligen trevliga och otroligt språkkunniga, med endast min misserabla skolengelska i bagaget känner jag mig lite som en språklig analfabet i sällskapet.
Å andra sidan känns mycket rätt schaskigt, många byggnader är i behov av uppfräschning, alla röker å då menar jag att ALLA röker, landet känns lite som en gigantisk askkopp. Fabriksskorstenarna tornar upp sig i ett oräkneligt antal och grått känns som den mest frekventa färgen på himmelen. Landet är tvåspråkigt och många flamländare verkar avsky det franska språket, som de tvingats lära sig i skolan å vice versa. Genom åren har man haft svårt att bilda regering och det beror inte på att det är ideologier som skiljer i landet, utan på att de två största folkgrupperna, flamländare och valloner inte kan komma överens.
Så vid en närmare inspektion känns Belgien som lite av en kalkonstat, men som väl är finns där Perres goa kussar och i deras sällskap spelar varken väder, vind eller politik någon som helst roll =)

Dank en hello
/Carina

Tio kilo!

Ja vad tusan är 10 kg?
Bl.a. den vikt som jag borde gå ner, fast det var inte de kilona jag syftade på just nu.
Näe, tänkte mer på att jag ska försöka komma under 10 kilo i bagage, vilket visar sig är en rätt komplicerad uppgift.
Har tömt halva necessären i jakt på hekton, letat fram de lättaste kläderna, tömt plånboken på diverse bonuskort, stuvat jackan full med make up men likt förbaskat så är det gränsfall - tusan också!

Var en sväng inne i city idag, vilket är lite av en ’kors-i-taket’-historia.
Det är sällan eller aldrig som jag nuförtiden hamnar inne i stan, men i takt med mitt Odd Molly engagemang så var jag bara ’tvungen’ att kika på nykomlingarna på Åhléns.
Med 20% rabatt samt 100:- i presentkort i högsta hugg kastade jag mig in bland plaggen.
Skuggade snabbt igenom hela avdelningen men fann inget av intresse, började om från början och synade alla modeller noga från början till slut – men icke :(
Hittade en del saker som var ok, men inte mer och lägga ner halva lönen på en sak som bara upplevs som ok är inte ok.
Tassade istället över till Hunkydory och fann några riktigt schyssta och enkla pärlor, nice – kommer bli ett återbesök där.

Hade hoppats på leverans av en ’Fonda’ idag, men det var tydligen att hoppas för mycket.
Näe, nu e de dags att vika ihop hovarna.

Sköt om er
Kram
Carina +10 kg

Appeteaser!

Såja, då har man varit och hämtat ut första leveransen på förra veckans totala mentala obehärskade Odd Molly shoppingyra som jag utan vett och sans hamnade(!!!)i.
Det som kom i ett liten oansenlig påse var en Appeteaser Dress i färgen Chalk, för er oinvigda kan jag berätta att det är en tunn sommartrasa i färgen ljusbegie.
Lite osäker på om det var själva klänningen eller det överkomliga priset jag föll för, hur som helst så klickades den helt skrupelfritt hem. Efter att bekantat mig med priserna på Odd Molly så föreföll nämligen priset av 749:- som rena rama fyndet. Snacka om att det går snabbt att ändra perspektiv, känns som om det bara var några veckor sedan som jag dissade en tröja för 298:- på Gina Tricot, skälet – den var för dyr… En annan parallell är att vi betalar 460:- tur och retur flyg för två personer till Belgien, skäms lite lagom i smyg.
Eftersom jag på bloggar har läst om den fantastiska doften som lär sprida sig över hus och hem när man öppnar en Odd Mollypåse så var jag väldigt försiktig, lirkade upp påsen, drog ett djupt andetag och kände… just ingenting :( (de måste ha glömt att preparera just denna…)
Synade mitt kap uppifrån och ner, hmm – söt, japp, mer begie än vit men helt ok.
Drog den på mig och ställde mig framför spegeln, hmm – likheten med en värmlandskorv i kyldisken var slående.
Sträckte på ryggen, ställde mig lite på tå och drog in magen – jodå, den kan nog funka.
Tänk lite bränna, nyvaxade ben och riktigt schyssta underkläder å sen ska man ju gå ner i vikt till sommaren, eeeeehhh jodå så att…

Hängde in den i garderoben
/Carina

Jag en, Mollyhollic...

Fast, helt såld, hjälp jag har blivit en ’Mollyholic’!
Berättade tidigare att jag har ägnat dagar och timmar åt att på Tradera hitta den Odd Molly klänning som jag sett i butik och som jag bara ’skulle’ ha till mammas födelsedagsfest.
När jag ändå var i farten passade jag på att hitta fler goa presenter till mig… fick av Perre en underbar rosa kofta i julklapp. Flyttade in i den på juldagen å på den vägen är det… , love it.
Måste även meddela hur djupt imponerad jag är av vilket engagemang mängder av människor (läs kvinnor) har i Odd Mollykläder, jisses vilket arbete vissa OM-bloggare lägger ner.
De går runt till butiker, provar modeller och storlekar, modellerar och fotograferar, de kan serier, årsmodeller, färgsättningar – you name it. Vi novisa inom området kan sedan ta del av informationen mao en grym och otrolig service.
Och vi pratar inte ett fåtal bloggar vi pratar mängder med bloggare – sicket OM-träsk man hamnat i!!!
Började igår (fredag) kväll med att skapa en favoritmapp där jag sparade ner Odd Molly webbshops och Odd Molly bloggare, ungefär 01.15 och 327 webbplatser senare lade jag ner – tror jag har täckt in det mesta.
Efter att ha granskat de flesta aktiva OM-bloggarna kan jag konstatera följande:
Här pratar vi inga 20-åriga modebloggare av ’size zero’ typen, nix – här pratar vi kvinnor. Storlek 3 eller 4 det vill säga L eller XL och i min värld så betyder det ’Yes now we talking’
Att döma av deras bilder (de flesta är mycket frikostiga med att visa upp sig i sina OM-kreationer) så har många det väldigt snyggt och smakfullt hemma.
Många verkar ha en hyfsad ekonomi, vilket iofs nästan är en grundförutsättning för detta omåttliga intresse (no shit Sherlock…)
Känner dock att min nya hobby håller på att bli en dyrbar hobby, suck – har redan klickat hem tre nya plagg denna vecka…å mer är på g…
Skrev på en sida en kommentar om att jag sökte en specifik kofta.
Vips, några andetag senare fanns där en person som kunde tänka sig att sälja en sådan till mig, jag är fortsatt förundrad och förstummad – vilket tempo, det är verkligen en NY värld, lite som att ha upptagits i ett hemligt sällskap.
Vet inte vad det är men dessa plagg men de framkallar en ’måste ha’ känsla som jag sällan upplevt, läser man på ’alla’ bloggar att ’alla’ köpt en ’Fonda Dress’ och att den nu är slut överallt så blir det ett mission att hitta en ’Fonda dress’ i min storlek, ett antal klick senare finns den där å den e min min min...
Mohaaahaaa…, It´s mine – it´s mine - It´s mine !!!

Dags att andas ut!

Förra helgens 70-årskalas för Mamma blev otroligt trevligt och lyckat.
Vi slog ’all time high’ på antalet gäster som samtidigt vistades innanför våra dörrar – 50 fullvuxna individer vimlade i en salig röra runt på alla plan och såg ut att på alla plan trivas.
Maten räckte och blev över, spriten räckte och blev över och till och med vinet räckte och blev över, det enda som det rådde brist på var skumpan. Tjugo flaskor tömdes med lätthet och hade det funnits lika många till hade de säkerligen också gått åt, dessa tomflaskor står nu och väntar på att bli bortforslade till glasåtervinningen (kategorin baksidan av fester).
Vet att mamsen var JÄTTEnöjd, återkommer med mer om festen samt bilder från den samma framöver.
Igår som först var jag klar med ’återstädningen’ av hemmet, om det skurades och fejades innan festen så är det ingenting mot vad det städades efteråt.
Är lite nojjig när det t.ex. gäller badrum/handdukar, först ska det glänsa inför därefter måste det notoriskt skuras efter, inte för att det kanske behövs – nej, här pratar vi känslan…
Som en belöning för all fysisk aktivitet som jag lagt ned på hemmet slog jag till och äntligen invigde badkaret.
Perre har redan hunnit avnjuta ett par trippar i karet men jag har väntat på ’det’ tillfället – gissa jag njöt, hett vatten, tända ljus och ett glas vin, jag kände mig värd varenda sekund av den stunden :)

I veckan har det stora samtalsämnet i området vart tjuvar och banditer.
Som jag berättade om i tidigare blogginlägg har vi haft nytt inbrottsförsök hos oss, vad jag inte visst då var att flera i området blivit drabbade, har skrivit om det på Skrattmåsens hemsida.
Märker hur vaksamheten skärpts och hur man nu tittar snett på ALLA som passerar på gångvägarna, vem är det?, vad har han här att göra?
Just nu känns det som om jag skulle vilja ha dubbla larm och ytterligare ett gäng rörelsekänsliga trålkastare på tomten.
Skönt att ha Dessi som gör sin plikt som vakthund =)
Har ännu inte hört något om jobbet – fy fabian för långsamma handläggningar.
Kanske dags att återuppta ’Platsbanken’ som sin startsida :(
Ser fram emot en lugn helg, Perre ska jobba – fy fabian säger jag om det också.
På lördag är det match för herrarna, 13.00 i Farstaborgen – fy fabbe vad roligt säger jag om det.
Nästa vecka ska vi dra en sväng till Belgien – le fabienné så beau.
Ska åka med flygbolaget som jag på alla punkter tidigare har dissat.
Just i det här fallet är priset så löjligt billigt, 460:- inklusive allt (nåja inte resväskor) för två personer tur och retur Skavsta – Bryssel.
Återkommer med recensioner om själva resan…
Nu e de fredagsmys
/Carina

Oväntat besök!

Då var det dags igen – nytt inbrottsförsök, med betoning på försök, tack å lov skrämde ljus och ljud iväg dem.
Vi vaknade natten mot måndag runt 04.15 av att Dessi skäller, VOV VOV VOV!!!
Studsar förstås ur sängen och ser hur vår rörelsedetektorlampa på baksidan lyser.
På framsidan ser vi två män, ålder och utseende okänt då de bar svarta kläder – den ena går gångvägen rakt fram och den andra går mot parkeringen till vänster från vår grind. Ser/anar att de möts upp vid en huslänga lite längre ner. Kort därefter ser vi hur en bil backar upp mellan garagen och hur någon/några går runt och drar i garageportarna.
Polisen Perre drar på sig kläderna och beger sig ut, tur i oturen hinner de dra iväg innan Perre drar upp baseballträt.
Perre ser dock tydliga färska fotspår i snön och hur dessa filurer gått bakom alla husen och säkerligen letat efter lämpligt objekt.
Men tji fick de!
Självklart kunde vi inte somna om och tankarna vandrade runt och man funderar på syftet med dessa banditers besök.
1) Natt mot måndag, utav alla veckans dagar är nog just natten mot måndag den dag som allra flest människor är hemma.
2) Tidpunkten 04.15/04.30, vet att många som börjar sina jobb tidigt börjar vakna till liv runt halv fem.
3) Enda sättet att komma in i huset vore att krossa en ruta, vilket garanterat hörs rätt väl i den tysta vinternatten, och vad ska de ta???
4) Trodde de att vi inte var hemma trots att det lös i hela huset?, om de trodde att vi var hemma, trodde de att vi inte skulle vakna av kraschen?
5) Om de nu trodde att de kunde ta sig in på nedervåningen trodde de att vi har smycken (öhh, där gick de bet direkt eftersom det mest exklusiva i smyckesväg är bijouterier från SNÖ) och bärbara datorer eller mobiler i köket eller tvättstugan??? Och skulle de få med sig en mobil, så kan väl en beggad mobil kan inte vara värd många korvören, detsamma gäller en dator –
Man undrar, är denna nattliga utflykt värt besväret???

Grrr…..
Detektiven Carina
Polisen Perre
Vakthunden Dessi

Vår hjältinna!

Grattis Mamma!

Idag fyller min mamma 70 år.
Hjälp säger hon, 70 år guuu så gammalt.
70 säger jag, det är väl ingen ålder :)
Min mamma har ju alltid varit en ung mamma, både till sätt och sinne.
Som liten var det väl ingenting jag tänkte på, min mamma var ju min mamma, en mamma som alla andra mammor, möjligen var min mamma lite mer lik Malin på Saltkråkan än andra mammor.
Näe, det var väl mer upp i tonåren som man märkte skillnad.
Min mamma har alltid haft god smak i allmänhet och god smak för kläder i synnerhet.
När klasskompisarna gick i hemstickat, banlonpolo och terrylenebyxor med pressveck fick jag mina första silverdolllarjeans och tröja med blixtlås, vilket var för tiden oerhört modernt.
När andra mammor försiktigt parkerade utanför skolan för att släppa av sina barn samt uppmanade dem att komma hem direkt kom min mamma sladdandes på två hjul i sin sportgula Opel Ascona, gjorde en handbromsvändning på busshållplatsen och vinkade glatt och ropade ’kom när du kommer’!
Som jag minns det har vårt hem alltid varit lite av ett ’Öppet hus’, alltid öppet för alla, unga som gamla.
Ibland visste man inte om kompisar kom för att hälsa på mig eller mamma ;)
Ett annat skäl till besöken var säkerligen att mamma alltid har varit grym på matlagning.
När det serverades blodpudding och falukorv hos klasskompisarna så slängde mamsen ihop en Filé Mignon eller en sjötunga Walewska till middag.
Självklart var varenda kotte avundsjuka på min unga, poppiga och liberala mamma.
Ibland önskade jag, som den förvirrade tonåring jag var, en äldre lite strängare dito, någon som ställde krav och satte upp tider, när jag blev stor skulle jag minsann bli min mammas raka motsats.
Men tänk, helt plötsligt vaknar man upp mitt i livet och inser att ’man på många sätt har blivit precis som sin mamma…’
Och det är ändå min Mamma, mina barns mormor och på sikt även vara mina barnbarns gammelmormor (fast är hon det minsta lik Morris så kommer hon aldrig vara en gammelmormor).
Detta är en hyllning till dig.
Tack för att du är du,
för att du är en fantastisk mormor
och för att du är min mamma.

Så i helgen väntas det gäster.
Stort kalas tillika Öppet hus i gammal hederlig anda till mammas ära hålls på lördag här hemma på Skrattmåsvägen från 16.00 (välkomna).
Perre har för övrigt gjort en heroisk insats genom att isolera uterummet till en vinterträdgård, för morgondagen kvällens bar.
Det förväntade antalet kommer hamna runt ett 50-tal – wish me luck.

Jag var för övrigt på arbetsintervju idag igen, tredje gången gillt får vi hoppas – wish me luck.

Med hopp
/Carina

Utrensning

Nu har jag och Perko rensat ut julen.
Jag ville egentligen vänta med att plocka bort alla fina adventsljusstakar tills efter kommande helg, men icke – har Perre bestämt att det ska vara på ett visst sätt så är det bäst att hänga med, alternativet är att ha en nedrans grinolle i soffan (å det utsätter man sig helst inte för, i alla fall inte om man slipper…)
Så, granen kläddes av, därefter blev den efter konstens alla regler styckad i lagom stora delar så att de på ett lätthanterligt sätt kunde tryckas ned i en svart sopsäck – tunga stenar lades i botten, sopsäcken tejpades igen. Vi sågade upp en vak i sjön, smög ut när ingen såg och dumpade det hela. Opps, det var visst inte granen det var grannen he he..
I rena rama farten har skafferiet torkats ur och städats, gamla bantningsprodukter kastats och nya konserver köpts in.
Även garderoben har även fått sig en rensning, fyra STORA kassar kläder har rensats bort.
Jag förstår inte vad det är för tossa som har köpt alla dessa kläder och hängt in dem i min garderob???
Allt hänger nu i en prydligt ordning, det samma gäller lådorna med underkläder och t-shirts. Nu ligger allt välsorterat och färgmatchat i prydliga högar.
Jag ÄLSKAR ordning och reda.
Regel 1) När du använt en sak, lägg alltid tillbaka den på samma ställe som du tog den
Regel 2) Lägg alltid samma sak på samma ställe, då vet du alltid vart du lagt just den saken.
Regel 3) Försök att göra idag det du även kan göra imorgon, för då är morgondagens jobb gjort idag å glöm för all del inte att vika tvätten!

Har just snaggat Perre – får alltid hysteriska fnitteranfall när jag ser trimmern likt en snöplog köra igenom håret på huvudet så att stora fåror växer fram. En lätt panikkänsla anas och för ett ögonblick får jag för mig att håret inte kommer växa ut igen, gahhh…
Men oron är obefogad resultatet blir alltid jättesnyggt.

Näe, nu väntar arbetsrummet på att få sig en omgång.
Räknar även med att bli nominerad för årets präktighetspris!
Bara så ni vet…

Nyklippt gran
Nysnaggad Perre
&
Nysig Carina
Prosit

Årskrönika

Minns att jag tänkte att 2009 skulle bli ett bra år, dels för att siffran 9 så länge jag kan minnas har varit mitt tur och lyckonummer och dels för jag hade nytt och roligt jobb och livet kändes allmänt bra.
Sammanfattningsvis så var inledningen ingenting att klaga på, semestern underbar (trots uppsägningen) men hösten ställde till det hela.
Januari
Inledde året med att må allmänt gott.
Ett jobb jag trivdes med och kommande resor att se fram emot.
Februari
Fortsatte lite i januariandan.
Startade bloggen
Skaffade mig en Orbitreck och satte upp stora mål…
Mars
Mina boyz i Sharksen gjorde bländande insatser och jag gjorde frivolter i secket, det var på det berömda håret att man inte klev upp i ettan.
Var på släktträff på Liedholmssidan.
April
Uppsagd från jobbet
Kommer ihåg att jag inte kände mig särskilt orolig, äh – det där med jobb fixar sig garanterat, det var lugnt liksom.
Vi målade, stylade och fixade i Leopolds lägenhet på Smedsbacksgatan, sämre tider = inget napp, tungt.
Var med på ett hörn för ett ännu lyckat Sharks Open i Farstahallen, kul.
Maj
Perres mormor Ragnhild somnade in.
Vi hade en fantastisk vecka i Rom hos Pia med familj.
Var i Karlstad med mamma och firade tant Lilly 90 år
Juni
Begravning för Ragnhild
Hade stor släktföreställning för Gianninisidan
Hade sommarfest för alla (f.d) kollegor på Sportnik
Resten av juni tror jag det regnade och var 10+
Juli
Pelle fyllde år och jag fyllde år.
’Jobbade’ min sista dag på Sportnik.
Fick min första kontakt med Arbetsförmedlingen
Hade en underbar semester, inledde i Ed fortsatte västkusten ner och avslutade med några njutningsfulla hotelldagar i Varberg
Augusti
Nya besök på Arbetsförmedlingen
Det bästa med augusti och det bästa med hela året var att jag & Pelle firade 20-årsjubileum – de är tammetusan något som jag är stolt över!
Vi åkte till Höga Kusten, bodde på hotell med hundrum 
Hade en oförglömlig kräftskiva.
September
Sebbe flyttar äntligen in i sin nyrenoverade lägenhet
Åkte till ett solig, grönt och varmt Mytilini
Tog en bonusresa med Katarina till Zakynthos, fick uppleva det värsta regnvädret i mannaminne.
Oktober
Började jobba lite extra på Top Cab
Insåg att det var sämre tider även för mina jobbkontakter.
November
Fortsatt inget jobb
Haft vårat bästa hus i två år.
December
Hade tänkt en social tripp till Ed, blev inget
Hade tänkt en mysig tripp till Göteborg, blev inget
Min telefon fick noja och pumpade ut över 5000 tomma mms till min kontaktlista, nästan alla i listan blev JÄTTE arga och jag blev JÄTTE ledsen.
Fortsatt inget jobb
Fick bilen kvaddad
Har varit förkyld i en månad
Stor suck…

Men - hoppas att 2010 blir året då den kyliga höstvinden övergår till ljumma vårvindar och med dem soliga leenden :)
Vädret har i alla fall hitintills glittrat mot mig – det tycker jag om.
Jag har fortsatt inte fått nej från jobbet jag sökte – det tycker jag är kul.
Fyller jämna år, vilket iofs känns mycket märkligt…

Julklappsinstallation

Sicken klippa han är, våran Sebbebubbesupersnubbe.
I julklapp fick vi en högst oväntad, otroligt kreativ och löjligt lyxig present – ett badkar!!!
Paket 1 - en badanka
Paket 2 - badsalt
Paket 3 - ett badkar
Idag var han här och installerade det, snabbt, elegant och korrekt.
Sicken klippa han är, våran Sebbebubbesupersnubbe =)
Kram
Mamma
& Perre

Minus

Nu är jag där igen, ännu ett inlägg om väder – väder och vind i en härlig och sann pensionärsanda.
Dessa extrema förhållanden triggar mina sinnen och jag ger mig gladeligen ut för att möta stormar, kyla och skyfall, isen håller jag mig dock borta från…
Önskade att jag var en fantastisk krönikor som kunde beskriva allt detta på ett underhållande sätt.
Brukar få inspiration när jag är ute, så även idag.
Kom hem, dyker ner i soffan och kände att jag äntligen hade fått till det.
Skulle bara läsa igenom mina rader innan jag publicerade dem och upptäckte till min besvikelse att det jag skrivit var uselt. Det var så ohyggligt tråkigt och humorbefriat att jag skämdes, raderade raskt hela ’chapparajset’ allt för att omvärlden skulle slippa läsa den obotligt trista smörja som jag just plitat ner.
Grön av avund är jag på dem som skriver roligt, fräckt och fyndigt.
Andra hamnar i ett fack där det lätt blir lite krampaktigt, läs ’mitt fack’.
Att det ska vara så himmelskt svårt?
Det enda jag vill är att framkalla ett leende, ett smile och gärna ett litet fniss =)
Annars inga nya OM-fynd :(
Imorgon onsdag ska vi till Gurli på middag :)

Over and out
/Carre

Odd Molly

De e helt sjukt…
Under den senaste månaden har jag tillbringat nästan varje ledig minut (å de e ganska många) framför datorn och totalt fördjupat mig i Odd Molly.
En helt ny värld har öppnat sig, sitter med hakan ner till knäna och är mållös och fascinerad över vilken otrolig aktivitet det pågår runt detta klädmärke.
Det finns mängder och åter mängder med OM-bloggar, det finns diskussionstrådar och det finns massor med plagg till salu på Ebay, Tradera och Blocket.
Jag är helt såld, på väg att tömma spargrisar och bankböcker i jakten på de eftertraktade plaggen.
Fick en underbar ’Rose alpaca mix long cardigan’ av Pelle i julklapp, jag har bott i den, jag älskar den.
Just ikväll studsar jag runt på små rosa moln – yabba dabba doooo, vann en budgivning av en hett efterlängtad ’4 continent x-stitch dress’ (jajjemen, de har tjusiga namn också), utan att blinka betalade jag 1260:- för denna begagnade tunika.
Å det är just det, 2:a handsvärdet å de här kläderna är löjligt högt, vissa plagg säljs begagnade för en bra bit över butikspriserna – som sagt, helt sjukt.
Sitter nu här vackert med stora tefatsögon, surfar som en besatt, nyfiket som ett barn på julafton och planerar nästa ’must have’.

/Odd Carina

Jag, ett troll!

Men jisses jag inte bara går som ett troll, jag ser ju ut som ett troll också!!!

På sitt sätt är jag unik,
ingen sida är den andra lik.
Passa på att kolla,
vem på bilden man kan bort trolla.

Lite läskigt för de små,
är de flesta troll att titta på.
Har ibland noll koll
men vad spelar det för roll

Carpe Diem, håll det i minnet.
kloka ord om man är trollsk i sinnet.

Trollmor
/Carina

Vintrigt vackert

Året kunde inte inledas vackrare än så här.
Jag, Perre och Dessi tog idag en härlig promenad i ett makalöst vackert landskap.
Så vintrigt, så vackert, så härligt – kyla som bet i kinderna, snö som knastrade under fötterna och en sol som gjorde sitt yttersta för att förgylla dagen.
Njut gott folk, dessa dagar är lätträknade.
Vem behöver Alperna när man har Högdalstoppen?
Minns ni föresten att Högdalens Slalomklubb en gång i tiden var en av Sveriges största?

Fjällvandrarna
/Carina
& Perre

2010

Nytt år och inlärning av nya siffror.
Kan inte klaga på inledningen av det nya året.
Vackert väder och vila har stått på programmet.
Fortsättning följer…

Gott nytt år önskar Hasse, Helena, Perre & Carina