På jobbet!

Har ni sett Bamse någon gång?
Ni vet världens starkaste björn.
En av Bamses vänner är kaninen Lille Skutt.
Lille Skutt är rädd för det mesta och skakar som ett asplöv medan han pipandes upprepar ’jag e rädd, jag e rädd’ – precis så känn jag mig i detta nu.
Sedan jag tidigare i veckan fick reda på att jag från och med idag fredag ska jobba har jag i stort sett legat sömnlös.
Jobba – shit!
Hur gör man sånt?
Hur beter man sig, hur klär man sig och vad gör man?
Det är med en skräckblandad förtjusning jag nu tar mig an uppdraget att fem dagar i veckan under något som känns som en livstid (vi pratar fram till maj) ska ta mig hemifrån min trygga borg.
För en spottstyver ska jag ägna mina dagar åt att vara social, visa respekt, äta på utsatta tider, slussas runt, le, försöka förstå, lära mig nya rutiner, försöka förstå ännu mera OCH åka tunnelbana (det sistnämnda en prövning isig).
En enkel match för de flesta men ett stort steg för mig.
När pappren skrevs på såg jag för mitt inre hur gallergrindarna slog igen framför näsan på mig. Nu var jag dömd till ett liv i slaveri, vatten och bröd. Vad har jag gjort för ont?
Tankarna har likt förvirrade tornados snurrat i huvudet.
Men jösses – bloggen, hur ska det gå med bloggen???
Mitt livs elixir, hur tänkte jag här?
Mina blommor som jag skämt bort med dagliga små pratstunder – hur ska de reagera, kommer alla i ren protest dö nu?
Hur ska jag hinna bädda, skaka sängkläderna genom fönstret och piffa kuddarna i soffan – ingår hemhjälp i jobbet?
Perre som brukar få middagen på bordet – blir det catering nu?
Å våran vovva, jisses våran bästa älskade vovva – det här blir tufft, mycket tufft!
Ouups, nej nej nej – nema problema, det var bara min fantasi som skenade iväg, så det är lugnt, det här blir bra.
Jag är såå lugn. NOT
Jag är livrädd, hysteriskt livrädd.
Men förstås ska det också bli så spännande, roligt och lärorikt… host... host...

Helgen ser lugn ut, vilket nästan är en förutsättning för min existens
Har för mig att Sebban ska bjuda på middag på söndag, eller?
Loppan har jag inte pratat med, men läser du det här har du post att hämta.

Arbetaren
/Carina

Ni ser hur glad jag ser ut över förmånen att få åka till arbetet =)