Skokloster

I början av denna sommar hade vi stora planer.
Redan i maj började vi notera alla utflyktsmål vi skulle klara av.
Jädrar i havet vad grejer vi skulle göra.
Denna sommar, då minsann skulle vi vara turister på hemmaplan.
Åka tunnelbana in till stan, vandra runt i Kungsan, dricka vin mitt på dagen och sitta i kvällssolen på Fåfängan. Typ.
Av vår långa lista så… tataaaaaa…. har vi gjort en (1) sak.
En ynka sak.
Det är tammetusan så man skäms.

En av Perres sista semesterdagar tog vi oss (via Sigtuna ska väl tilläggas) till Skokloster.
Ett fantastiskt slott byggt i barockstil.
Slottet blev aldrig fullbordat då byggherren Wrangel dog 1676.
När budet om Wrangels död nådde arbetarna på slottet lade de ner arbetet eftersom de befarade att lönerna skulle utebli. Efter Wrangels död övergick ägandet till familjen Brahe genom att Wrangels dotter Margareta Juliana gift sig 1660 med riksrådet och amiralen greve Nils Brahe. Skokloster var sedan i familjen Brahes ägo tills dess ätten utslocknade 1930, slottet övergick då genom arv till familjen von Essen. År 1967 köptes Skoklosters Slott med de cirka 50 000 inventarierna av den svenska staten.
Ett riktigt magnifikt sagoslott som man med fördel närmar sig med Waxholmsbåt, fast bil är helt okej de också.

När vi för en gångs skull var i dessa trakter passade vi på att ta den gamla kollega Johan på orden och spontanhälsade på dem i deras fina nya hus.
Några bilder därifrån finns tyvärr inte.

Slottsgillarna
/Carina
& Perre Wrangel