Något vacklande

Jodå, lider fortsatt av en hårdsmält skrivkramp – den är av ett sånt illa slag att jag inte ens ids surfa runt och se vad som hänt i blogglandet de senaste dygnen.
Jag har inte lockats av det annars så pockande behovet av att följa mina medbloggande vänners utstyrslar eller observera deras vardag med allt vad det innebär.
Enda anledningen till att jag ändå betvingar mig själv till att skriva detta inlägg är att jag åter (igen) blivit så fantastiskt smickrad av den support ni mina läsare har givit mig när det gäller min skrivförmåga.
Herre jisses och heliga gud vilka fantastisk kommentarer och komplimanger jag fått, man kan ju nästan tro att man är bra…
Ska bara ta nästa Fenixfärja upp från gruvan (vilket kan ta sin tid) så ska jag ta en funderare på vad boken ska handla om.
Var faktiskt nere i bokhandeln idag för att hämta lite inspiration, kolla in kommande konkurrenter och kika på omslag.
Det gäller att göra research och som författare måste man ju vara proffs på allt du inget vet om allra minst en själv otroligt klurigt och knappt jag förstår hur det går till.
Stod och bläddrade bland pockethyllorna och fastnade vid Mia Skäringers bok ’Dyngkåt och hur helig som helst’, en bok i hälften krönikeform och hälften bloggform å yes!!! – här tror jag att vi har hittat min modell. Nu delar jag inte direkt Fröken Skäringers frispråkighet och är långt från den svordomskonstnär som hon är. När det gäller det verbala är jag hennes raka motsats, fånigt blyg och tyckte till och med att det var lätt pinsamt att skriv bokens titel, i min version skulle rubriken bli något i form med ’Småsugen och ganska okej ändå’.
Däremot delar vi ett dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende.
Jag är gärna med på tåget om som krossar myten om den heliga superkvinnan som glatt leende håller alla bollar i luften samtidigt. Jag jobbade på -och i viss mån levde upp till den rollen under lång tid men med åren och erfarenheten har jag fått ett starkt behov av att uppmuntra alla att våga vara den man är.
Inte alltid det lättaste, men definitivt det roligaste.

Vill passa på att slänga ut ett STORT kollektivt tack till alla som varit här och läst och en liten ursäkt för att jag inte varit aktiv hos dig – var sak har sin tid, det gäller bara att hänga i.

Kram på er
/Carina

Ser tillåme alldeles eländig ut här på dagens...