Tyckte det var dags att ta tag i min intellektuella sida.
Skaffade mig några böcker.
För att utveckla mitt eget skrivande ska jag läsa mer. Har läst att man ska göra så – därav bokinköpen.
Det var 14 dagar sedan.
Tror ni att jag ens har ids att börja?
Nej, det var just det.
’Förr’ var jag lite av en bokmal (nåja), böckerna bestod förvisso inte av några litterära mästerverk och någon Nobelpristagare har aldrig hamnat i min ägo.
Min nisch låg (ligger) mer åt det underhållande och lättsamma, det loja och förlustande. Det spännande, dramatiska och nervkittlande hållet.
Att kalla mig bokmal känns dessutom något långsökt och pretentiöst. Rent av felaktigt.
En riktig bokmal är någon som utan problem kan plöja 10 böcker på en vecka. Det är Inte jag.
Dessutom har jag svårt att relaxa i ett rörigt hem. Städa först. Läsa sen (och redan där spricker det, ofta).
Prioriteringen hamnar titt som tätt på datorn, tv´n, matlagning etc.. Ja ni hör. Jag aspirerar inte på att bli någon av Bonniers VIP-kunder.
Senaste åren har mitt läsande begränsat sig till ljudböcker (vilket är ett förträffligt sätt att ’läsa’ på) och en å annan deckare i solstolen.
Alla lästa böcker till trots har jag aldrig varit någon ’plugghäst’ och vi är ljusår från att utfärda någon akademikervarning. Tyvärr.
Men, nu är böckerna på plats. Ingen återvändo.
OM jag nu inte måste städa lite. Först.
Analfabeten
/Carina
P.s Samtliga böcker är inköpta efter 'bloggtips' - så det är ERT fel om jag kastar bort min tid på 'dåliga' böcker ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är bokmal av stora mått. Hundraåringen älskar jag, men Kepler har jag kört på ljudbok och jag kommer bara inte in i den? SKitseg helt enkelt?
SvaraRaderaDÄremot är jag usel på att städa. Det är ju tur att vi har olika talanger=)