Ny dag med lite gårdag!

Nu för tiden är jag ’hej och du’ med hela personalstyrkan. Sånt är trevligt.
Känner mig oerhört ’branschig’ och minglar världsvant runt med ett glas i handen. Sånt är mycket trevligt.
Gårdagskvällens kommentar var damen som förkunnade att ’det var så jädrarns roligt att hon hade svårt att hålla sig för skratt’. Ja, vad säger man… ???
Härligt, men lilla damen – att skratta är ’lite av själva idén’. Inte lätt det där med humor.
Det finns tillfällen då jag suttit i kulisserna och lidit mig igenom akterna, ibland lyfter det inte - det blir lite av platt fall.
De kämpar, blir grova i mun och flabbar - men publiken sitter där med tomma ögon och är inte med på noterna. Alls.
Igår inledde urgulliga Cilla Domstad.
Cilla är en tjej det sprudlar om, energin liksom sprutar ur öronen på henne när hon drar igång låter hon som en blandning mellan en pårökt Krösamaja och en speedad Lena PH. Fast på ett positivt sätt.
Cilla berättade själv att hon fullkomligt avskydde att uppträda i Stockholm, ’det var aldrig någon som förstod hennes dialekt’ (förklaringen ser ni ovan). Försökte peppa, ni vet ’ähh vadå de är väl inga problem, det blir kanon’.
Hon kliver upp på scen (för dagen dessutom med ett filmteam i hasorna), börjar prata, skämtar, snackar, garvar, kommenterar.
Folk skruvade lätt på sig, tittade i backen, några dova småfniss och artiga applåder kunde anas.
Jag led, oj vad jag led med denna annars så begåvade tjej.
Men nej, taket lyfte inte och Cilla kunde nästan segervisst konstatera att ’hon och Stockholmarna inte lirar ihop’
Janne W passade istället på att göra ett av sina absolut bästa framträdanden (pratar plats Helenes Krog)
Jädrar i havet vad han fick med sig publik och gäster – där lyfte taket, med råge. Kul, jädrans kul.
I andra akten inledde Yvonne Johnsson.
Om Cilla är en smålänning med tempo är Yvonne en smålänning av mer ’Kristina, jag tyar inte längre-kategorin’. Lite stillsammare, lite softare men fantastiskt rolig.
Yvonne är en skön donna på scen, självklar och trygg.
Avslutningsdelen tog, i sammanhanget åldermannen Pontus Enhörning hand om.
Och visst är han ett fullblodsproffs, både när det gäller komiken och sättet han tar gästerna.
Efteråt satt vi i ’logen’ och diskuterade radio, efter 30 år på Sveriges Radio får man betrakta honom som ålderman även där.
Trevlig, kunnig med en eftertänksam ton.
Vi båda var rörande eniga om att det var dags att lägga ner finska radion före Sportradion på kvällarna.

Beslutsfattaren
/Carina

Carina 'Partytrollet' LE

Svenne 'MC' Brundin

Cilla Domstad

Janne Westerlund

Yvonne Johnsson

Pontus Enhörning