Gillar trender, färger och former.
Tänkte hämta idéer, tankar och få inspiration, sen tänkte jag – till vad???
Har inga omedelbara ombyggnadsplaner, inget akut som väntar, inga pengar och Perre jobbar.
Så, näe.
Jag flyttade hemifrån i slutet av 70-talet, på platåskorna och discoglittrets tid (för er som inte minns…)
Mitt första hem inredde jag vuxet, (jag var ju ändå 17…) - wiltonmatta, rökfärgat glasbord, guldiga knoppar, medaljongmönstrad flocktapet och lampor med fransar. Jag köpte möbler för framtiden, piedestaler för blommor, möbler att åldras med. Jösses så tjusigt eehhh...
Men, som så mycket annat ter sig inte framtiden som man tänkt sig.
I början av 80-talet var det istället rotting, loppisfynd och gröna växter som gällde. Sen övergick stilen till vitt, krom och med dagens ögon sett fullkomligt hemska pompösa pastellfärgade skinnsoffor i någon slags empirestil, Chinamattor och rosa. Allt skulle målas i rosa. Något senare blev det lite moget igen med inslag av Josef Frank och gärna lite Carl Malmsten, flera av de saker jag investerade i då hänger faktiskt med än i dag.
Sen kom 90-talet och allt skulle vara i jordfärger, det laserades i ockragult, tegelrött och mossgrönt, tapeterna var dovt färgade, soffan i terrakottabrunt och bokhyllan avlutad. De trendigaste hade en naturlig tegelvägg och endast kornblått porslin i köket. Och guld, alla detaljer skulle vara i guld. Gubevars…
Och så såg mitt hem ut. I 180!
Men så ändras allt igen.
Ut rensades guld, gult och björk. In tågade ek, kaffelatte och orkidéer i fönstren.
Och allt blev allt vitt. Bokstavligen.
Fortsatt är det mycket vitt även om jag inte anammat det fullt ut. Bland ALLA inredningsbloggar (som det verkar gå total inflation i) kallas stilen för ’chabby chic’ (nähä) eller på svenska lantligt modernt.
Jag hänförs av alla vackra bilder, MEN känner ändå att det är lite som det mesta – när många ger sig på samma sak blir det till slut ganska lika. Förvisso mycket vackra hem, men ändå rätt sammalika.
När det går trender och många härmar varandra tappar det lite av sin personlighet, ett hem blir något av en utställningsplats och målet är ett reportage i ’Sköna Hem’.
Sträcker på ryggen och säger att furu aldrig kommit innanför mina dörrar, där har liksom gränsen gått…
Matchen igår var en riktig S K I T match. Dunderförlust.
Jag däremot fick beröm för fin kofta =)
Inget ont som inte har något gott med sig!
/Carina
Såg din kommentar ang. min LLK som just är lite för stor.
SvaraRaderaJag har som sagt dock använt min en del. Men om du ändå är intresserad av att byta så hör av dig:
fiasdesign at live.se (snabel-a och borttagande av mellanslag för spam-skydd....)
Snygg i den var du iaf!
Kram!
Hallå!
SvaraRaderaTänkte faktiskt att du och jag skulle besöka Formex men så passade den här helgen inte för mig så jag frågade aldrig.
Men är ute i god tid, ska vi gå på den som kommer i höst? Ja eller om det är augusti någon gång har jag för mig.
Inredning är kul och man ska definitivt ha sin egen stil, det är stiligast. ,-)
Kraaaaaaaam
Det är som med så mycket annat att det är roligt om man kan ha en egen stil, men naturligtvis inspireras man av trender mer eller mindre.
SvaraRaderaKram
Hanna
Hej!
SvaraRaderaInredning är skoj men själv har jag bara en massa gamla allmogemöbler, plåtburkar och skrot och alltid haft. Det är ju lite skojigare att göra som du.
Snygg är du i koftan.
Kram från Eva
Vilka flashbacks man får av din trendresa!!
SvaraRaderaKlart du ska ha beröm för koftan.. Du är skitsnygg i den!!
Kram