Trettondag Knut

Knut stod vid en knut och knöt en knut.
Så kom Knut, som bodde knut vid knut med Knut.
Knut frågade; vad gör du Knut?
Jag knyter en knut, sa Knut.
Sen knöt Knut knuten, och så var knuten knuten.
Vår gran börjar se ledsen ut
Kanske dags att kasta den runt en knut
För våren väntar på lut
För nu är julen definitivt slut.

Ett par gånger om året förmår jag mig att reflektera över tid som gått - när jag fyller år och när granen ska ut.
Det är så sorgsamt, stackars gran.
Han har troget stått här och förgyllt vårt hem.
Han har glittrat och glimmat, doftat gott och varit till behag.
Nu är hans tid över och jag påminns om min egen dödlighet.
Sågas i bitar, tryckas ner i svart plastsäck – gahhh...hua…
Inte en alltför trevlig tanke.
Jag ska ju leva för evigt, eller i alla fall tills jag blir 100.
Så är det bestämt!
Näe, det blir inte roligare än så här idag.

Knutan
/Carina
P.s
Tack alla för härliga kommentarer till förra inlägget
Intressanta reflektioner och jag är glad om jag lyckats skaka om någon i sitt Mollyerium.