Ingenting passar

Tror att ni känner igen scenariot.
Man har en garderob full (knökfull!!!) med kläder men ingenting passar. Verkligen ingenting. Man står där framför spegeln, det ena plagget åker av och det andra åker på. Ändrar, byter, justerar, kombinerar men det enda resultat som man uppnår är en något upphottat lantlolla (om uttrycket ursäktas).
Hur kan det vara så?
Med alla dessa kläder borde jag kunna förverkliga åtskilliga snygga konstellationer, men icke!

Förra veckan upplevde jag två sådana tillfällen, Idrottsgala och arbetsintervju.
Jag såg inte klok ut i någonting.
Det var för gällt, för fint, för lufsigt, för plufsigt, för elegant, för fult eller för smaklöst – fast mest var det för smått, för tajt,
Såg på valkarna som vällde över byxlinningen, byxor som inte gick igen, knappar som inte kunde knäppas, voluminösa svullnader som trycktes fram bakom behåbanden och bröst som pressades fram i urringningen.
Hur kunde det här ske - hur kunde JAG låta det ske???
Slet mitt hår, fällde en tår – jag mitt tjockhuvud hade totalt tappat kontrollen.
Jag hade låtit mig lockas till ett totalt ohämmat mat och dryckesintag. Det i någon naiv tro att kilona skulle hålla sig dit jag förpassade dem förra våren, ack så fel jag hade.
Ställde mig på vågen – 72,4 kilo!!!
Satte mig ner och skämdes.
Men vaff...
Sju nya jädra onödiga fläskiga kilon fyllde min digra kropp.
Kilon som till 100% består av lättja och frosseri.
Minns hur väldigt nöjd jag var med mina 65 i somras och hur jag lite segervisst lovade mig själv att stanna där, ’eller i alla fall inte gå upp till mer än 67-68’. Jorusåatteehhh…
I ett tappert försök att rättfärdiga denna viktuppgång, sträckte jag på mig och tyckte jag att jag faktiskt var ’värd’ varenda liten laxsnitt, gåslever och oxfilébit som jag obehindrat vältrat mig (jodå jag inser hur urbota korkat det låter). För jössenamn, fakta är att mat är så fantastiskt jädrans gott. I alla fall god mat. Och viner, goda viner och bubblande drycker.
Livets goda.
Ska man frossa ska man frossa rejält, det är min devis - inga halvmesyrer.
Fånigheter som att bara ta en ynka lite smakbit är jönsigt – ska man äta ska man äta sig mätt, proppmätt!

Efterlyses: God karaktär.
Fröken Proppmätt
/Carina