Han muttrar något om att ’typiskt att det regnar idag när det är fredag och ledighet nalkas’.
Äh, säger jag (för dagen iförd mina eleganta stövlar) de é ingen fara, det kommer att klarna upp och bli fint framåt kvällen.
’Vadå!’, säger kollegan – ’det hörde jag ingenting om på nyheterna’.
Med ett segervisst leende avkunnar jag dagens sanning, ’Jodå – tro mig, det kommer att bli sol framåt kvällen’.
Kollegan tittade misstänkt på mig, ryckte på axlarna och med en min som förkunnade en viss skepsis mot mitt synska uttalande tog han sitt kaffe och traskade iväg.
Även jag grabbade min kopp och stövlade bort till mitt bås, det i trygg förvissning om att gråvädret utanför fönstret snart skulle vara ett minne blott.
Hur kan jag då vara så säker på det – kan man undra!
Jo, ikväll är det nämligen vår (läs Farsta IBK´s) årliga ’Innebandyavslutningsbåtutflykt’ OCH då är det alltid bra väder, eller i alla fall helt okej väder.
Efter mer än 10 års båtavslutningserfarenhet vågar jag mig på detta uttalande.
Mången gång har jag pessimistiskt suttit med slokande huvud och funderat över klädval och vattenfast mascara för att senare kunnat lyfta nosen och låtit de värmande solstrålarna omsluta min rundnätta kroppshydda.
Så med nyvaxade ben kommer jag runt 17.30 äntra landgången och i kvällssolens sken stå på akterdäck zippandes på ett glas rosé.
Det är min afton.
Imorgon gör jag ingenting å Pelle får göra allting.
På söndag är det morsdag – svärmammorna ska bjudas på mat.
Sebban kommer att fortsätta projekt lägenhetsrenovering.
Loppan har under veckan haft vissa kommunikationsproblem, men då lön nu är utbetald hoppas jag att den som så önskar nu kan nå honom. Detta inkluderar förstås hans mor (som för övrigt inte har något emot att bli uppringd – inte för att jag vill något särskilt. Men ni vet, vi mammor är sådana – vi gillar att få något livstecken emellanåt).
Till havs
/Carina
Meh! Jag vill OCKSÅ stå på akterdäck och sippa rosé!!!
SvaraRaderaKram!