CLE1960 - Instagram å jag liksom!

måndag 24 januari 2011

Ingenting passar

Tror att ni känner igen scenariot.
Man har en garderob full (knökfull!!!) med kläder men ingenting passar. Verkligen ingenting. Man står där framför spegeln, det ena plagget åker av och det andra åker på. Ändrar, byter, justerar, kombinerar men det enda resultat som man uppnår är en något upphottat lantlolla (om uttrycket ursäktas).
Hur kan det vara så?
Med alla dessa kläder borde jag kunna förverkliga åtskilliga snygga konstellationer, men icke!

Förra veckan upplevde jag två sådana tillfällen, Idrottsgala och arbetsintervju.
Jag såg inte klok ut i någonting.
Det var för gällt, för fint, för lufsigt, för plufsigt, för elegant, för fult eller för smaklöst – fast mest var det för smått, för tajt,
Såg på valkarna som vällde över byxlinningen, byxor som inte gick igen, knappar som inte kunde knäppas, voluminösa svullnader som trycktes fram bakom behåbanden och bröst som pressades fram i urringningen.
Hur kunde det här ske - hur kunde JAG låta det ske???
Slet mitt hår, fällde en tår – jag mitt tjockhuvud hade totalt tappat kontrollen.
Jag hade låtit mig lockas till ett totalt ohämmat mat och dryckesintag. Det i någon naiv tro att kilona skulle hålla sig dit jag förpassade dem förra våren, ack så fel jag hade.
Ställde mig på vågen – 72,4 kilo!!!
Satte mig ner och skämdes.
Men vaff...
Sju nya jädra onödiga fläskiga kilon fyllde min digra kropp.
Kilon som till 100% består av lättja och frosseri.
Minns hur väldigt nöjd jag var med mina 65 i somras och hur jag lite segervisst lovade mig själv att stanna där, ’eller i alla fall inte gå upp till mer än 67-68’. Jorusåatteehhh…
I ett tappert försök att rättfärdiga denna viktuppgång, sträckte jag på mig och tyckte jag att jag faktiskt var ’värd’ varenda liten laxsnitt, gåslever och oxfilébit som jag obehindrat vältrat mig (jodå jag inser hur urbota korkat det låter). För jössenamn, fakta är att mat är så fantastiskt jädrans gott. I alla fall god mat. Och viner, goda viner och bubblande drycker.
Livets goda.
Ska man frossa ska man frossa rejält, det är min devis - inga halvmesyrer.
Fånigheter som att bara ta en ynka lite smakbit är jönsigt – ska man äta ska man äta sig mätt, proppmätt!

Efterlyses: God karaktär.
Fröken Proppmätt
/Carina

7 kommentarer:

  1. SÅ jäkla klockrent ! Kunde ju varit JAG som la upp detta i min blogg.
    EXAKT precis så är det här åxå.... Men jag käkade min middag precis.... VITKÅL.... en hel tallrik, med olivojla & vinäger.... å så litta salladskrydda ! Jag har liksom exploderat på bara typ 6 månader....
    Men jag är kass... helt jäkla urusel på att banta ! Nu är klockan 16... middag bestod av vitkål ( ja jag är mätt ) haha. Men i morgon kanske jag blir sugen på Mc Donalds...eller på rulltårta... å får jag för mej någonting, så blir det så... oavsett... Så jag bantar light haha ;-)

    ♥Åsa

    SvaraRadera
  2. STOOOR igenkänningspoäng där kan jag säga... Det är är jag nästan varje dag känns det som! Sen i mina "finaste" stunder tänker jag som så att men om jag går ner en massa i vikt kommer ju alla mina fina mollysar bli för stora, så det är nog bättre jag låter bli...Läste i senaste Må bra om en "the Dukan diet" och jo jag hoppar ju gärna på senaste tåget och testar så det lär väl bli det så småningom om jag känner mig själv rätt, trots att jag av erfarenhet vet att det enda som hjälper mot mina extra trivselkilon är träning och att minska på småätandet av godis... (godisgris som man är)
    Du får mig iaf att le brett varje gång jag läser här! Du skriver ju så himla härligt och träffande :)
    kram

    SvaraRadera
  3. Fast jag håller med... man ska inte göra saker på halvmesyr. Ska det frossas- så ska det frossas! Så får man ta konsekvenserna sen, och då kan man vara lika benhård åt det hållet med. Jag håller mina knubbiga små tummar för dig om intervjun!

    SvaraRadera
  4. I agree. Totally. Same same here...

    SvaraRadera
  5. SOM jag känner igen mig!! Garderob värd ett mindre lands BNP men ändå aldrig något att ta på sig? Kan gott be om en släng karaktär jag med!

    SvaraRadera
  6. Kunde varit jag som skrev det här! Frosserierna har nått oanade nivåer i vinter:( Kram

    SvaraRadera
  7. Fröken Proppmätt!!! Du e go du...
    Livet är för kort för att man inte skall njuta av god mat och goda viner!!! Det är det som är livet!!!
    Men du har helt rätt i det du skriver, så är vi många som har det... Du får det till så bra i text och säger det som vi alla tänker.
    Från en Proppmätt till en annan... Kram.

    SvaraRadera